Haines, Richard F. (1937 -)
Amerikansk psykolog och ufolog som under många år arbetat med observationer gjorda av piloter. Richard Haines fick sin Ph.D i experimentell psykologi vid Michigan State University 1964. Haines har även fokuserat mycket på bildanalyser. Mellan 1964 - 1988 arbetade Haines inom olika positioner vid NASA Ames Research Center i Kalifornien. 1999 grundade Haines tillsammans med Ted Roe organisationen NARCAP (National Aviation Reporting Center on Anomalous Phenomena) som ägnar sig åt att undersöka iakttagelser av föremål i luften som utgör ett potentiellt hot mot flygsäkerheten.
Harder, James (1926 – 2006)
Harder var ingenjör i hydraulteknik vid University of California, Berkeley där han var professor emeritus.
Harder blev intresserad 1952 och undersökte ufofenomenen i över 50 år. Han var forskningsdirektör för Aerial Phenomena Research Organization, APRO från 1969-1982. När USA: s representanthuskommitté för vetenskap och astronautik höll utfrågningar om ufo 1968 var han en av sex forskare som ombads att vittna om ufo inför kommittén. I en intervju från 1998 sa Harder att ämnet i allmänhet behandlades med förakt av det vetenskapliga samfundet, men han var fortfarande en av cirka 300 akademiker som undersökte fenomenet.
Harder var den primära utredaren av ett antal klassiska ufohändelser, främst ombordtagningar så som Pascagoula 1973 och det som Travis Walton råkade ut för 1975. Han tog också över undersökningen av Betty och Barney Hill och fortsatte den i många år.
Heaven’s Gate
Amerikansk kultgrupp som under namnet HIM (Human Individual Metamorphosis) grundades av Marshall Herff Applewhite och BonnieLu Trusdale Nettles på 70-talet då de båda kallade sig ”Do” och ”Ti”. Senare antog de två ledarna namnen ”Bo” och ”Peep”. Nettles avled i cancer 1985, 57 år gammal. 1993 omformades HIM till Heaven’s Gate samtidigt som gruppen blev mera känd. Enligt ”Bo” var gruppens medlemmar själar utsända från himlen för att bekämpa djävulen. Medlemmarna hade anlänt från himlen i rymdskepp som i fejkade krascher hade landat på jorden.
I början av 1997 spreds en förfalskad bild föreställande kometen Hale-Bopp på väg mot jorden tillsammans med ett ”utomjordiskt rymdskepp” som sades gömma sig bakom kometen. Bilden, som spreds av bland andra den amerikanske kontaktpersonen Whitley Strieber och radiopersonligheten Art Bell, övertygade Marshall Applewhite att stunden var kommen för medlemmarna att lämna jorden. Dagen efter Hale-Bopps passage närmast jorden, den 23 mars 1997, begick 15 kultmedlemmar självmord i en villa i Rancho Santa Feutanför San Diego, genom att äta en dessert (pudding, äppelsås eller yoghurt) utblandad med gift. Den 24 mars begick ytterligare 15 självmord och den 25 mars tog de sista nio sina liv. Totalt dör 39 personer.
Heflin, Rex
Den tredje augusti 1965 kom väginspektören Rex Heflin åkande i sitt arbetsfordon längs motorvägen Interstate 5 i närheten av Santa Ana, Kalifornien. Han fick då syn på ett föremål som passerade på ungefär 40 meters höjd (100 – 150 feet) rakt över motorvägen. Han hade sinnesnärvaro nog att höja sin polaroidkamera och knäppa tre bilder av föremålet, som hade en diskusliknande form med en metallisk glans. Inom två minuter hade föremålet försvunnit i fjärran, men lämnade efter sig en rökring. Heflin klev ut ur bilen och fotade också den.
Under observationen slutade kommunikationsradion i bilen att fungera, men så snart föremålet försvunnit blev radion fullt funktionsduglig igen.
Några veckor efter incidenten fick Heflin påhälsning av två män som påstod att de var från NORAD, dvs. North American Aerospace Defense Command. Männen uppträdde bisarrt och konfiskade originalfotona, som därför under många år inte kunde undersökas av de som ville kontrollera Heflins historia. Men 1993 dök originalen oväntat upp igen; en kvinna ringde Heflin och frågade om han kollat sin brevlåda nyligen. Förbryllad traskade Heflin ut för att kolla sin brevlåda och fann då ett kuvert med de tre originalfotona. Fotona har sedan dess undersökts, men någon enighet om deras eventuella äkthet har inte uppnåtts.
Rex Heflin dog 2005. Han höll hela livet fast vid sitt påstående om att ha sett och fotat ett okänt flygande föremål.
Hemliga rapporter
Orsakerna till att försvarsmakten hemligstämplar rapporter om ufofenomen är framför allt tre:
- Observatören vill vara anonym.
- Rapporten innehåller militär, känslig information.
- Innehållet i rapporten är av sådan art att det kan skada rikets säkerhet och vårt förhållande till främmande makt vid ett offentliggörande.
Sedan mitten av 80-talet har UFO-Sverige fått avhemligade flera tusen sidor tidigare hemligstämplat material med ufoanknytning. Några belägg för att intressanta uforapporter utan rent militärt intresse skulle hemlighållas finns i dag inte.
Hemliga Sällskap
Tempelriddarna - Graalens väktare: Bildades år 1119 som en militär-religiös orden, kallades även i början för Kristi fattiga riddare.
Lockade unga män att slåss med svärd i Kristus namn.
källa: boken "Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter" https://www.afushop.se/store/p/0/svahn,-clas-sekter-hemliga-s%C3%A4llskap-i-sverige-och-v%C3%A4rlden-553136
Illuminati: År 1785 var Illuminati ett ungt sällskap, bildat bara nio år tidigare, den 1 maj 1776, av den då 26 år gamle professorn i kyrkorätt och praktisk filosofi Johann Adam Weishaupt.
Och den italienske fysikern Galilei hyllades då han kunde bevisa att astronomen Kopernikus hela tiden hade haft rätt med sin teori om att jorden rörde sig runt solen och inte tvärtom.
källa: Illuminati
Frimurarna: Frimurare som har lämnat orden har även berättat om kontroversiella ritualer där medlemmar läggs i likkistor eller där värjor och dödskallar förekommer.
För att gå med i Frimurarna måste du vara av manligt kön, minst 24 år och ha två personer som går i god för dig. Men Frimurarna har också beskrivits som ett maktnätverk av personer högt upp i samhället som hjälper varandra på olika sätt.
källa: https://nyheter24.se/nyheter/868628-8-hemliga-sallskap-i-sverige-som-ingen-vill-att-du-ska-kanna-till
Hesekiel (622 f.Kr-)
Profeten Hesekiels ”syn”, som återges i Bibeln, tolkas av en del som en tidig ufoiakttagelse. Hesekiel beskriver ett sällsamt ”fordon” som kom ner från himlen och landade nära strömmen Kebar i Kaldeen (nuvarande Irak) under det femte året av judarnas fångenskap (592 f. Kr.) under Nebukadnessar av Babylonien. Det han såg var mäktigt och förbryllande och Hesekiel själv tvekade inte över vad han såg - ett tecken från Gud. Hesekiel 1:4. ”Profeten skådar i en syn HERREN på hans härlighets tron.” ”Och jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt i elden, syntes något som var som glänsande malm”.
Hessdalen, Project
Mellan åren 1981 och 1985 genomförde UFO-Sverige, UFO-Norge, finska ufogrupper och Föreningen för psykobiofysik en serie fältundersökningar i en dal utanför Röros i Norge. I dalen (Hessdalen) hade man observerat mystiska ljusfenomen sedan många år och cirka 80 procent av dalens befolkning hade upplevt olika ljusformationer.
I samarbete med olika högskolor i Norge och Sverige undersökte man fenomenen. Projektet hade flera intensiva spaningsveckor och 1.500 bilder togs på dessa fenomen. Radar, seismograf, spektrograf och andra instrument fanns på plats. Man hade flera utspridda observationsposter runt om i dalen och höll radiosamband för att påkalla uppmärksamhet om någon post såg ett ljusfenomen.
Det norska flygvapnet hade order om att omedelbart rapportera överflygande flygplan till projektledningen. Projektet leddes av Erling Strand från UFO-Norge och Håkan Ekstrand från UFO-Sverige och anses ännu i dag som ett av de bästa ufoprojekt som har genomförts.
Den 7 augusti 1998 placerades en automatisk mätstation i Hessdalen. Stationen hade en videokamera kopplad till Internet för att snabbt kunna lägga ut intressanta bilder. När ett föremål som inte passar in i en given referensbild passerar framför kameran slås denna på och filmar föremålet under 15 sekunder. Förutom kameran finns utrustning för registreing av skakningar i jordskorpan samt för förändringar i det magnetiska fältet i stationen.
Hill, Barney (1922–1969) & Betty (1919–2004)
I september 1961, när paret Hill kom tillbaka från en kort semester i Kanada, fick de syn på ett starkt ljus som rörde sig snabbt på himlen. De stannade bilen och steg ut för att få se ljuset lite bättre. Ljuset ändrade riktning och paret gick tillbaka till bilen och körde iväg. Sedan vände ljuset och närmade sig bilen. Paret stannade återigen bilen för att titta på skådespelet..
Föremålet var klotrunt med fönster som det strålade blått ljus från. De kunde även se figurer röra sig inne i objektet. Barney gick över vägen för att se ännu bättre. Plötsligt kom två vingar ut från var sida av föremålet. Barney blev chockad och mycket skakad varpå han sprang tillbaka till bilen. Paret fortsatte sedan sin resa hem. När de kom hem till Portsmouth var de två timmar sena men kunde inte förstå varför. Ett par dagar efter händelsen hade Betty upprepade mardrömmar som hon satte i samband med händelsen på vägen. Paret bestämde sig för att underkasta sig hypnos för att försöka ta reda på vad som hände under de två förlorade timmarna. Terapin utfördes av doktor Benjamin Simon i Boston vid tre tillfällen mellan januari till juni 1964.
De hypnotiserades både tillsammans och var för sig. Båda berättelserna stämde överens: De blev ombordtagna på föremålet, placerades i olika rum och undersöktes i medicinskt syfte. Betty fick se en tredimensionell holografisk karta och kunde även rita av den efter hypnosen. En amerikansk amatörastronom placerade in Betty Hills teckning på en stjärnkarta och hävdade att mönstret överensstämde med stjärnsystemet Zeta Reticuli. Händelsen är mycket omdiskuterad eftersom det senare har framkommit att Betty Hill var mycket ufointresserad redan före observationen.
Betty Hill fortsatte efter makens död i ett slaganfall i februari 1969 att observera och fotografera ufofenomen flera gånger i veckan. 1995 gav hon ut boken ”A Common Sense Approach to UFOs” om sin syn på ufogåtan. Boken var en skarp vidräkning med många amerikanska ufologers sätt att arbeta och tog avstånd ifrån användandet av det omfattande användandet av hypnos i ombordtagningsfall. I mitten av 90-talet drog sig Betty Hill tillbaka från offentligheten och ger numera mycket sällan några intervjuer. Hon avled i cancer den 17 oktober 2004. I boken ”The Interrupted Journey” (1966) sammanfattar John G. Fuller sin undersökning av händelsen.
Hind, Cynthia (1923-2000)
Sydafrikansk ufolog bosatt i Zimbabwe. Aktiv undersökare av uforapporter sedan 1967 och representant för den amerikanska ufoorganisationen Mufon. Författare till boken ”UFOs - African Encounters” (1982).
Hjorth, Sune (1923-2013)
Före detta lärare och grundare av Sveriges UFO-förbund (1991). Gav ut medlemstidskriften ”UFO-Kontakt” med början 1992. Hjorth ansåg att ufofenomenet är besökare från andra planeter och han var kontaktpersonen Eduard Meiers främste försvarare i Sverige. Hjorth var också en av de främsta konspirationsteoretikerna och anklagade regelbundet olika myndigheter för att ”dölja sanningen om UFO”. Han ansåg även att Jesus var en utomjording och förespråkade hårda straff för homosexuella. I november 1996 avslöjade tidningen Dagbladet att Hjorth varit aktiv nazist under andra världskriget och att han fortfarande stod för nazistiska ideal vilket också framkom i en av hans böcker.
Hjorth har skrivit följande böcker: ”Fantastiska resor med UFO – Besök hos utomjordiska civilisationer” (tillsammans med Ante Jonsson 1989), ”Den dolda sanningen om UFO!” (1991) och ”Rymdmänniskor på Jorden!” (1996). 1994 översatte han boken ”Judas Iskariot – Mästarens liv och lära”. Boken handlar om Immanuel, den verklige Jesus, vars lära och liv enligt Hjorth ”systematiskt förfalskats av den kristna kyrkans makthungriga prelater”. I själva verket har flera forskare visat att boken om Immanuel med stor sannolikhet själv är en förfalskning. 2004 drog sig Sune Hjorth tillbaka från den offentliga ufodebatten.
Hoagland, Richard (1945-)
Amerikan som i många år har hävdat att de amerikanska myndigheterna och rymdflygstyrelsen NASA i synnerhet mörklägger sanningen om andra varelser på Mars och månen. Mest känd har Hoagland blivit för det så kallade Marsansiktet som fotograferades av den amerikanska Vikingsonden 1976 och 1998 och som han hävdar är ett artificiellt byggnadsverk och inte en naturlig formation. Han hävdar också att NASA har videofilmat UFO i rymden samt att det finns efterlämnade byggnadsverk på månen.
Se: Marsansiktet
Hopkins, Budd (1931-2011)
Om man ska nämna en enda person som orsak till hela ombordtagningshysterien så är det Budd Hopkins. Konstnären från New York som gjorde fenomenet till en formlig massrörelse. Hopkins intresse väcktes 1964 då han tillsammans med två andra personer under flera minuter såg något som han tolkade som ett UFO. Efter att ha läst om Barney och Betty Hills upplevelse insåg han att detta var något som han borde undersöka närmare. 1975 utförde han en egen undersökning av ett närkontaktfall i New Jersey och snart kom han att arbeta tillsammans med andra ufointresserade i ett försök att få fram fakta om ombordtagningsrapporterna.
Resultatet av arbetet blev boken ”Missing Time” 1981 där Hopkins redogör för sju händelser där vittnena under hypnos mindes hur de tagits ombord på främmande rymdskepp.
Hopkins arbetade till en början med utbildade hypnoterapeuter men lärde sig snart själv att använda hypnos. Och det skulle också bli han som satte Whitley Strieber under hypnos och öppnade de portar som resulterade i boken ”Närkontakt”.
Hopkins har dokumenterat en lång rad påstådda ombordtagningsfall. Med hjälp av hypnos försöker han få personer att minnas sina upplevelser. 1989 grundade han den så kallade Intruders Foundation för att stödja och undersöka personer som tror sig ha blivit ombordtagna. Hopkins har skrivit tre böcker: ”Missing Time: A Documented Study of UFO Abductions” (1981), ”Intruders: The Incredible Visitations at Copley Woods” (1987) och ”Witnessed: The True Story of the Brooklyn Bridge UFO Abduction” (1996). ”Intruders” har filmats och visats som TV-serie och kom på svenska 1990 med titeln ”Inkräktarna”. Hopkins gjorde själv en ufoobservation 1964.
Humanoider
En del uforapporter innehåller uppgifter om människoliknande (humanoida) varelser. Utseendet på dessa har varierat genom åren. De tidiga kontaktpersonerna beskrev ofta varelserna som ”skandinaviska”, blonda och långa, men under 60-talet och 70-talet kom en ny typ av varelse att bli vanlig: en kort (1.10–1.30 meter) varelse, nästan uteslutande av manligt utseende och med förstorat huvud. I dag är beskrivningarna i den gängse ombordtagningslitteraturen tämligen stereotypa – mörka, snedställda ögon, stora huvuden och spindeltunna armar.
Det finns flera svenska rapporter av människoliknande varelser. Ett sådant fall inträffade i Jämtland 1988. Rune Asplund satt hemma vid sitt köksbord och drack en kopp kaffe när han fick syn på en människoliknande varelse som stod sex meter från fönstret. Varelsen var täckt av en grodmansliknande dräkt i silver eller aluminium. Han kunde inte se ansiktet som såg ut att vara täckt av ett visir. Medan Rune Asplund iakttog varelsen kunde han se att den vaggade i sidled. Han kunde också konstatera att dräkten verkade vara tillverkad i ett stycke. När han öppnade ytterdörren var varelsen borta.
Ett annat fall inträffade 1971 i Stråkan norr om Överkalix i Norrbotten. Flera personer rapporterade att de hade sett en mystisk liten man på vägarna längs Kalix älv. En observatör berättar att han hade sett en fyrkantig låda på varelsens mage. Ur den kom ett intensivt vitt ljus. Ljuset var så starkt att hela vägen badade i ljus.
Hynek, Dr. J Allen (1910-1986)
Amerikansk professor i astronomi på Northwestern University. Född i Chicago 1 maj 1910 av tjeckoslovakiska föräldrar. 1948 engagerades han av det amerikanska flygvapnet vid Wright-Paterson Air Force Base i Dayton, Ohio och satt i en rad expertgrupper som hade till uppgift att studera ufofenomenet. Hynek var involverad i Project Sign, Project Grudge och Project Blue Book.
1969 bildade han Center for UFO-studies (Cufos). Till en början hade Hynek till uppgift att försöka bortförklara ufoobservationer, men han insåg efter några år att det verkligen fanns en restprodukt av ufofenomen efter det att man sorterade bort alla misstolkningsfall. Ända fram till sin död 1986 pläderade han för ett vetenskapligt studium av ufofenomenet.
Professor Hynek var även på besök i Hessdalen (se Hessdalen, Project) när ufoaktiviteten var som störst där. Hynek har bland annat skrivit böckerna: ”The UFO Experience” (1972), ”The Edge of Reality” (1975, tillsammans med Jacque Vallée), ”The Hynek UFO Report” (1977) och ”Night Siege: The Hudson Valley UFO Sightings” (1987, tillsammans med Philip J. Imbrogno och Bob Pratt).
Se: Cufos, Project Blue Book
Hypnagoga eller hypnopompa tillstånd – visuella och/eller audiovisuella hallucinationer vid insomnandet
Det hypnagoga eller hypnopompa tillståndet infaller mellan sömn och vakenhet. Det hypnagoga tillståndet syftar på perioden för insomnandet och det hypnopompa på perioden för uppvaknandet. Personen befinner sig i ett halvvaket tillstånd och kan på grund av det uppleva hallucinationer. Särskilt relevant i ufofrågan är det hypnopompa tillståndet. Främst i USA men även i andra länder (däribland Sverige) finns det en rad rapporter om nattliga möten med varelser i sovrummet. Det är inte ovanligt att personen i samband med upplevelsen känner sig förlamad.
Många av dessa möten lär ha sin förklaring i hypnopompa hallucinationer. Dessa hallucinationer beror på att individens hjärna inte vaknat upp på ett fullständigt sätt. REM-sömnen (det stadium av sömnen när vi drömmer) dröjer sig kvar jämsides med en begynnande vakenhet. Därmed befinner sig personen i ett vakendrömmande tillstånd vilket ökar möjligheten för hallucinatoriska upplevelser. Även den förlamande effekten kan förklaras inom ramarna för det plötsliga uppvaknandet. Under REM-sömnen stängs muskulaturen av i syfte att hindra oss från att leva ut våra drömmar i praktiken. I undantagsfall kan denna förlamning ske antingen en stund före insomnandet eller en stund efter uppvaknandet. Förlamningen är ofarlig och går alltid över av sig själv.
Det förekommer också att den drabbade upplever andningssvårigheter i samband med förlamningen. En sömnparalys, som detta symptom kallas, infaller ofta tillsammans med hypnagoga eller hypnopompa hallucinationer. En person kan då också uppleva ett tryck över bröstet som om en varelse utför en rent fysisk attack. Detta har att göra med att personen vaknar under den period i sömnen då musklerna fortfarande är förlamade. Upplevelsen beskrevs av tidigare generationer ofta som att personen reds av maran, ett väsen som man menade kunde ta livet av sovande människor.
Hypnos
Benämning på vad många anser är ett förändrat medvetandetillstånd som upptäcktes av den österrikiske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815). Under 1980-talet blev det vanligt att ufoobservatörer under hypnos berättade hur de blivit förda ombord på farkoster och undersökta av okända varelser. Dessa ombordtagningar blev kända genom boken ”Missing Time” (1981) av New York- konstnären Budd Hopkins (se Hopkins) och senare genom skräckboksförfattaren Whitley Striebers (se Strieber) självupplevda ”Communion” (1987). Samtidigt som ombordtagningsfenomenet kom att ådra sig ett allt större intresse bland de ufointresserade görs allt färre undersökningar av klassiska uforapporter; observationer av till synes okända farkoster och föremål. I många amerikanska ombordtagningsfall brukar man använda hypnos som en metod för att få personen att minnas förträngda detaljer. Sanningen är den att man ofta blandar ihop verklighet med fantasi under hypnos. Det undermedvetna lagrar allt man hör och ser. Böcker man har läst och filmer man sett kan sammanblandas med dessa ombordtagningsupplevelser. Första gången hypnos utfördes i Sverige i samband med en ufoobservation var den 12 januari 1959 då läkaren Lars-Erik Essén försatte Stig Rydberg i lätt trans i samband med det så kallade Domstensfallet. Första gången hypnos användes i USA i samband med en ufoobservation var den 4 januari 1964 då doktor Benjamin Simon försatte Barney Hill i trans i samband med det så kallade Hill-fallet.
Håkansson, Bjarne (1945-)
Författare till boken ”UFO-gåtan” (Larson 1973) där han bland annat intervjuade dåvarande försvarsministern Sven Andersson.
Håknäs
En familj på tre personer observerade ett oidentifierat föremål i Håknäs söder om Umeå den 23 augusti 1991. De tre hörde ett motorbuller och såg ett stort, cigarrformat föremål flyga över deras hus för att försvinna in i ett moln. Observationen gjordes i fullt dagsljus. Säkerhetspolisen undersökte observationen utan att kunna identifiera föremålet. I sin rapport poängterar Säpo-utredaren observatörernas höga trovärdighet.
Hällefors
Närkontakt av första graden – Hällefors, Västmanland, Sverige 15 oktober 1981.
Flera personer i Hällefors i Örebro län vittnen till hur ett stort föremål med ljus på sidorna flög fram över samhället. Föremålet beskrivs av flera vittnen som ett tåg eller rälsbuss, men av andra som liknande en zeppelinare och det är väl åt det hållet som misstankarna fortfarande går, trots att föremålet ännu i dag oidentifierat. Det här fallet blev väldigt uppmärsammat av både media och UFO-Sverige i det tidiga 1980-talet.