Om projekt Kolmården
Den 11 till 14 augusti 2015 genomförde UFO-Sverige ett större undersökningsprojekt runtom Kolmården. Det var en undersökning som främst gick ut på att knacka dörr i syfte att samla in allmänhetens observationer av ufofenomen.
Vad vi visste innan projektet startade var att trakterna kring Kolmården var intressant ur ufosynpunkt. Under 1970- och 80-talet rapporterades det in många intressanta observationer härifrån. I UFO-Sveriges rapportarkiv finns en rad spännande fall som ännu inte fått en förklaring. Rapporter om flygande svarta trianglar finns det bland annat flera av och frågan var om det även under senare årtionden också observerats liknande fenomen i samma trakter.
Det har spekulerats om att Kolmården kan vara ett så kallat ”ufo-fönster”. Det är en teori som menar att man på vissa platser har större chans att se ufofenomen än på andra. Någon större systematisk undersökning för att ta reda på den teorins hållbarhet har aldrig någonsin gjorts. Men det statistiska resultat som vi skulle få fram under projekt Kolmården skulle belysa frågeställningen. Och det blev ett andra syfte med vårt projekt.
Planeringen inför projektet tog sin början under 2014 efter att UFO-Sveriges styrelse tagit beslutet att satsa på ett nytt dörrknackningsprojekt. Projekt Värmland i juli 2003 och Mienprojektet i södra Småland sommaren 2007 är två tidigare liknande projekt i UFO-Sveriges regi som fallit väl ut. Med erfarenheterna som drogs i samband med dessa projekt intensifierades arbetet med Kolmårdenprojektet under våren. I början av sommaren var så också deltagarlistan fulltecknad.
Till utgångspunkt för projekt Kolmården valdes Jogersö Camping utanför Oxelösund. Där hade vi tillgång till ett par campingstugor samt en större boningsstuga som också fungerade som projekthögkvarter. Från Jogersö hade vi som längst cirka 60 kilometer med bil för att kunna ta oss ut till den ort vi skulle knacka dörr på.
Den 11 augusti startade projektet med att alla deltagarna gemensamt körde ut till samhället Krokek vid Bråviken. Deltagarna var uppdelade i fyra grupper som hade varsitt område att gå igenom. Vi knackade dörr hela dagen och på kvällen återsamlades grupperna vid högkvarteret för en gemensam måltid som vår kock Tobias Lindgren fixat i ordning.
Tobias var även projektets sambandsman. Han såg till alla som hörde av sig med observationer och frågor fick tala med rätt person ute på fältet. Eftersom UFO-Sverige fått ett stort genomslag i media var det många som hörde av sig. Sammanlagt blev det under projektveckan ett dussintal intervjuer i TV, radio och press. Den största bevakningen stod Södermanläns Nyheter för. Tidningen skrev flera stora och bra artiklar, både före och efter projektveckans slut.
Besök i Nävekvarn, Oxelösund och Jönåker stod på planeringen de resterande projektdagarna. Schemat ändrades en aning sista dagen och en grupp återvände då till Nävekvarn för att knacka dörr öster om Nävesjön. Där var det längre mellan husen i skogarna och förhoppningen var att hitta fler observatörer däromkring som möjligen kunde ha bevittnat ljusfenomen kring Nävsjön.
Sammanlagt tillfrågades under projektet 365 personer om de observerat eller upplevt något ”oförklarligt”. Av dessa hade 33 personer varit med om något som de själva inte kunde förklara. Det ger ett statistiskt snitt på cirka 10 % av de tillfrågade. Samma siffra som uppnåtts vid UFO-Sveriges tidigare projekt i Värmland och södra Småland. Det resultatet tyder på att Kolmården inte är det ”ufo-fönster” som beskrivits. Att Kolmården kommit att förknippas med hög ufoaktivitet beror nog på det vi misstänkt tidigare, att det mest sannolikt berott på att många utåtriktade ufogrupper funnits i området som varit duktiga på att samla in allmänhetens observationer.
Ytterligare ett 40-tal uforapporter kom in via telefon, mejl och UFO-Sveriges webbplats under projektveckan som helhet. De rapporter som rör projektområdet kommer nu tillsammans med det material som samlats in i projektet att analyseras och behandlas vidare. Det är ett arbete som kommer att ta minst ett år att göra. Resultatet av vad vi fick fram under projekt Kolmården ska sedan sammanställas och presenteras i skriftlig form, både här i UFO-Aktuellt och i en tillgänglig rapport.
Allt som allt blev projektet lyckat. Logistiken fungerade smärtfritt och många nya tidigare ej inrapporterade ufoobservationer samlades in. Vi kände oss välkomna när vi knackat på dörrarna och berättat vilka vi var. Flera var de som efter att ha läst om oss i tidningarna väntat på att vi skulle komma på besök. Projektet gav mersmak och förhoppningen är att det blir fler liknande projekt i framtiden.
De som deltog i projekt Kolmården var:
Amanda Berglund, Anders Berglund, Tage Bång, Marco Eberhardt, Tony Ekberg, Per Eriksson, Jan Hagberg, Katarina Hampusson, Johan Gustavsson, Tobias Lindgren, Viveka Lindgren, Thomas Michanek, Daniel Princip, Birgitta Rogsmo och Anders Skoglund.
Rapporter från projekt Kolmården
Lars-Göran Ahlsson, tillsyningsman för Nävsjön, var en av alla observatörer som ville berätta om sin ufo-observation för UFO-Sverige under projekt Kolmården den 11 till 14 augusti. Det var rena turen att vi sprang på honom. Lars-Göran satt på en rastplats vid Nävsjön och tog igen sig efter en dagslång inspektionsrunda runt sjön när vi råkade stanna till.
”Jag och en kamrat stod nere i vid Sommaruddarna och flygfiskade.” Lars-Göran tar fram en karta över sjön och visar exakt var de stod. Han pekar på en udde rakt väster om sjön. ”Vad jag kommer ihåg vad det en bra kväll för fiske” berättar han.
Efter att ha fiskat ett tag ser de plötsligt båda två ett ljussken över sjön. ”Det var ett kraftigt ljussken”, berättar Lars-Göran. ”Ett gulrött sken som lyste upp himlen och stränderna kring sjön.”
Lars-Göran bedömer att de såg skenet i minst 10 sekunder innan det tycktes stiga uppåt och försvinna.
Detta skulle ha varit en kväll i början av 80-talet, på våren eller tidig sommar. Lars-Göran kommer ihåg hur de gick hemåt undrande över vad det var de sett. En vecka senare läste de i en tidningsartikel att det skulle ha varit ljuset från en sovjetisk raketuppskjutning från Kolahalvön de fått syn på.
”Men vi fick aldrig någon klarhet i vad det var.”
Lars-Göran berättar vidare att de inte var de enda som fiskade vid Nävsjön den kvällen. ”Det jag vet är att det var fler vid sjön den kvällen.” Han pekar åter på fiskekartan och menar att de han syftar på nog befann sig vid stranden närmare sjöns mitt.
Lars-Görans observation är väldig intressant att bena vidare i. Nävsjön är för UFO-Sverige känt för en ufo-observation i början av juli 1980 då tre vittnen såg ett lysande föremål som kom ner över sjön. Det beskrivs som ett rödvitt klot som ändrade färg från vitt till gult till rött igen. Möjligheten är stor för att Jan-Erik och hans kompis faktiskt kan ha sett samma fenomen.
”Anita” som bor utanför Nävekvarn, några kilometer från Nävsjön, gick en kväll ut med hunden. Det torde ha varit tidig höst 2002 och klockan var runt åtta på kvällen. Det var mörkt och tyst ute. Anita hann knappt utanför gårdsplanen förrän hon observerade något som ”hängde” i luften en bit ovanför trädtopparna. Något som absolut inte kunde vara månen.
”Det var helt runt och upplyst” berättar hon. ”Väldigt ljust men inget blänkande sken. Det bara stod där.”
Anita stannar upp och tittar på ljuset. Hur länge hon står där och tittar minns hon inte men det är en längre tid. Ljusskenet bara hänger där uppe i luften, det är som en badbolls storlek.
”Jag stod där och funderade på vad det kunde vara”, berättar hon. ”Jag var inte rädd eller uppjagad, men det hela var väldigt märkligt.”
Observationen slutar med ljusskenet plötsligt far iväg med världens fart. ”Det drog iväg i en väldigt hög hastighet. Från stillastående, i en sned vinkel, upp mot den mörka himlen. Där försvann det.”
Anita vänder nu om och går tillbaka in i huset där hon genast berättar för sin man vad hon sett. Hunden reagerade aldrig på ljusskenet som inte gav ifrån sig ett knyst under hela observationen.
--
Laila Torell i Nävekvarn var med om en skrämmande upplevelse en vårvinter i början av 80-talet. En tidig och kall morgon var hon maken på väg mot Nyköping. I höjd med Bränn-Ekeby uppmärksammade de ett gult, orange ljussken som kom från himlen ner mot bilen de färdades i. ”Det kom över trädtopparna, ner över gärdet. Det kom närmare och följde oss.”
Klockan var runt sex på morgonen och Laila berättar hur ljusskenet avtog ju närmare det kom bilen, tills det var så nära bilen att hon tyckte att det var alldeles inpå. Laila beskriver hur de såg ett platt, flygande föremål. ”Det såg ut som de ritar det i serietidningarna. Platt och cirkelformat. Lite tjockare på mitten.”
Hon uppskattar att föremålet var cirka 10 meter långt.
Nu var båda två rejält uppskakade. ”Jag kom ihåg att jag skrek. Jättemycket”, berättar Laila. Hon kommer ihåg att hennes make, som satt vid ratten, upphetsat upprepade orden. ”Jag kan inte stanna här. Jag kan inte stanna här.”
Föremålet tycks ha följt efter bilen i några minuter tills man kom fram till närmsta bebyggelse. Då stack föremålet iväg, upp mot trädtopparna och försvann på himlen.
Laila berättar även att ett par arbetskamrater även sett något samma morgon vid samma tidpunkt från vägen mellan Oxelösund och Nyköping. Från Bränn-Ekeby till den vägen är det bara någon kilometer.
--
En annan observatör, Sven Närholm, också från Nävekvarn, fick i slutet av 70-talet även han vara med om ett ljussken som följde efter hans bil. Även denna händelse skulle ha inträffat vid Bränn-Ekeby.
”Plötsligt fick jag se ett ljussken som kom ner över skogen” berättar Sven. Vi tillfället, det var en kväll i slutet av 70-talet, var han på väg hem från jobbet i Oxelösund. Klockan var strax efter tjugotvå.
”Jag såg i vindrutan hur ett ljussken närmade sig bilen.”
Några klarare detaljer uppfattade han inte men att ljuset sedan följde efter honom är han säker på. ”Det följde efter mig ända till Nävekvarn. När jag kom in i byn så försvann ljuset upp mot skogen och försvann över himlen i riktning mot Kolmården.”
Någon gång i tidspannet av slutet på 70-talet i början av 80-talet såg Marianne Hjälm ett tefatsliknande föremål från ett fönster på Erikslundsvägen i Nyköping.
”Jag stod och tittade ut och fick, mellan höghusen, se ett ufo. Det var som en stort, platt fat.”
Klockan var runt klockan tre på eftermiddagen. Marianne bedömer att föremålet stod ganska lågt ner på himlen, i trädtoppshöjd. ”Jag hörde också ett märkligt surrande ljud.”
Under flera minuter stod Marianne och tittade på det grå föremålet tills det började röra på sig. Det höll sig lågt ner på himlen när det försvann norrut över Nyköping.
Det var en underlig upplevelse.
”Jag stod där i fem minuter, helt förtrollad och tittade på det här”, berättar Marianne. ”Det var någonting jag aldrig tidigare upplevt.”
Senare fick hon även höra att grannen i huset sett och hört samma sak när han var på väg hem. Grannen är idag avliden.
--
Gary Wärmfeldt i Nyköping hade just löst korsord när hon släckte ljuset för natten. Då fick hon genom persiennen se ett starkt sken. Genast gick hon upp ur sängen och drog upp persiennen.
”Jag såg ett stort klot utanför fönstret” berättar hon. ”Och det såg ut som om klotet hade en svans efter sig.”
Klockan var efter halv två på natten och tidpunkten var kring jul 2014. Platsen är centrala Nyköping.
”Jag stod och såg på det här klotet i nästan en halvtimme.” Gary beskriver hur ljuset far fram och tillbaka över kvarteret. Det rör sig i en zick-zack rörelse. Det försvann sedan österut över staden.
Dagen efter ringer hon sin måg och berättar vad hon sett. Hon får då veta att han också sett ett egendomligt ljusklot utanför sitt fönster samma kväll. Det ljusklotet ska ha gjort en cirkelrörelse över taken i centrala Nyköping för att sedan dra iväg med väldig hastighet rakt upp i himlen.
--
Detta är ett axplock av de observationer som samlades in under projekt Kolmården. Vidare undersökningar och intervjuer med observatörer kommer att göras allteftersom och vi kommer här i UFO-Aktuellt att återkomma till de bästa rapporterna efter att fältundersökningar genomförts.