Langenburg
Närkontakt av andra graden - Langeburg, Saskatchewan, Kanada 1 september 1974.
Klockan var strax efter 10:00 på förmiddagen när Edwin Fuhr hade gett sig ut på fältet med skördetröskan på familjens gård i Langenburg, i södra Kanada. Uppe i bostaden befann sig Edwins föräldrar samt hans sambo som var i färd med att bege sig till kyrkan.
Efter ca en halvtimme på fältet så lade Fuhr märke till något som låg på marken i närheten av ett sankmarksområde i anslutning till familjens fält. Fuhr trodde med en gång att det var en av de skämtsamma granarna i trakten som hade lagt ut något på fältet och klev ned från jordbruksmaskinen och gick närmare föremålet. När Fuhr kom närmare föremålet så såg han däremot att det inte befann sig på markplan utan att det hängde i luften några decimeter över marken.
Lazar, Robert (1959-)
Robert (Bob) Lazar är en amerikansk vetenskapsman som hävdar att flygvapnet i USA testflyger tillvaratagna flygande tefat på ett område i Nevadaöknen som kallas för Area 51. Han är från början fysiker och arbetade som tekniker på Los Alamos Air Force Base. Den 10 november 1989 intervjuade journalisten George Knapp Lazar på KLAS-TV i Los Angeles där han hävdade att han hade arbetat på en topphemlig militär installation kallad S-4 söder om Area 51. Lazar hävdar att han själv har sett och arbetat med tillvaratagna flygande tefat. Några övertygande bevis för sina påståenden har han aldrig presenterat
Se: Area 51 och #Verkligheten bakom ufopodden i p3.
Läs mer i UFO-Aktuellt.Lear, John (1942-2022)
Den förskjutne sonen till William Powell Lear (uppfinnaren av Lear Jeten) har gjort sig känd som vän till Robert Lazar och William Cooper samt för att ha förfalskat en serie ”regeringsdokument” kallade ”The Krlll-files” (uttalas ”Krill”). John Lears bluff avslöjades dock. Lear är en skicklig pilot som har flugit mer än 160 flygplanstyper i över 50 länder. Lear anser att ufofenomenet är utomjordiskt och att den amerikanska regeringen döljer detta faktum för att slippa nationell panik.
Lejon, Åke (1959-)
Några av de märkligaste bilder som tagits av ett okänt flygande föremål över Sverige togs i den lilla norrbottniska byn Penttäjä inte långt från gränsen mot Finland i början av 1970-talet. Bilderna är märkliga därför att de med stor sannolikhet inte är manipulerade och dessutom är tagna i fullt dagsljus. Någon förklaring till dem finns ännu inte.
Det var den 11 november 1973 som den då 14-årige Åke Lejon var på väg ut från familjens hus 200 meter sydväst om byn. Klockan var 11.30 och Åke skulle försöka ta några naturbilder med en kamera som han fått låna av sin systerdotter. När han tagit sin första bild fick han se ett runt klot som verkade sväva fram på drygt en kilometers avstånd. Åkes första tanke var att det rörde sig om en luftballong och ingenting verkade motsäga den tolkningen tills ”ballongen” plötsligt blev oval och sedan allt plattare för att till sist likna en kantig limpa. Till sin förvåning såg Åke hur limpan började luta framåt samtidigt som den accelererade.
”Ur skivan kom ett trekantigt föremål. Trekanten verkade först komma rakt mot mig men vek sedan av åt sydväst. Under tiden hann det andra föremålet försvinna upp bland molnen.”
Åke kunde följa hur trekanten, som lyste silvervitt, flög framför ett berg innan den försvann i fjärran.
”Jag tog flera bilder på föremålen men det var först när jag hade framkallat filmen som jag fick se att trekanten fanns med också på två av mina första landskapsbilder. Det var en ren slump.”
Åke Lejons bilder undersöktes av Försvarets forskningsanstalt där den ansvarige utredaren, Sture Wickerts, summariskt avfärdade dem som ”en ballong”.
Lergravsviken
Klockan 21.45 den 5 augusti 1957 observerade kriminalinspektör Ernst Åkerberg (1904-1967) och hans fru Karin (1903-1979) två kupolformade föremål formade som gammaldags ringklockor till en cykel och med ett rött lysande sken under sig, vid Lergravsviken på nordöstra Gotland. De båda föremålen kom mot paret, ett i taget, och gjorde en kraftig kursändring innan de försvann. Händelsen undersöktes av Försvarsstaben och FOA. FOA:s undersökare ansåg att föremålen varit havererade forskningsballonger, något som Ernst Åkerberg förnekade.
Leslie, Desmond (1921-2001)
Irländsk teosof och medförfattare till ”Flying saucers have landed” (1953) tillsammans med kontaktpersonen George Adamski. Leslie ansåg att ufofenomenet har sin förklaring i besökande utomjordiska farkoster samt i paranormala fenomen. Under sina sista åren levde Leslie i Frankrike och deltog endast sporadiskt i ufosammanhang.
Se: Adamski, George
Levelland
Natten mellan den 2 och 3 november 1957 ägde en serie observationer rum i den lilla staden Levelland i västra Texas. En serie händelser där observatörerna dels såg ovala föremål som beskrevs väldigt samstämmigt mellan de olika vittnena och dels drabbades av effekter på sina bilar. Också de mycket likartade. Många av observatörrena beskrev ovala lysande föremål som på markplan för att sedan avlägsna sig rakt upp. Många av observationerna gjordes från bilar och i flera av fallen stannade bilisternas motorer och även lysena slocknade i flera fall. Totalt kom det in 15 rapporter till det lokala poliskontoret under natten.
Ley linjer
De slagruteintresserade anser att det finns outforskade kraftfält i jorden och att det ofta pågår ufoaktivitet vid dessa linjer. De påstås gå mellan olika forntida kultplatser och Erich von Däniken har räknat ut att en stor linje förbinder en fornborg i Danmark med en kultplats i Grekland och en pyramid i Egypten. Hans teori är att forntida människor skulle ha observerat mystiska flygande farkoster på dessa platser och uppfört ”monument” till deras ära. Denna teori har kopplats ihop med att kultplatser ofta ger exceptionella utslag vid slagrutegång. De som går med slagrutor och pendlar påstår sig kunna avgöra åt vilket håll kraften går emot. Ley linjer påvisades första gången 1921 av den engelske amatörarkeologen Alfred Watkins.
Liljegren, Anders (1950-)
Systemman, programmerare och aktiv ufolog sedan början på 70-talet och en av de drivande bakom Arkivet för UFO-forskning. Tillsammans med Clas Svahn har han skrivit boken ”Domstensfallet - En svensk närkontakt 1958” och är expert på arkivforskning och historiskt material.
I början av 80-talet lokaliserade Liljegren flera tusen sidor hemligstämplade dokument om den så kallade spökraketvågen 1946 på Krigsarkivet i Stockholm. Dokumenten är nu avhemligade och finns kopierade på AFU i Norrköping.
Under 1997 publicerade han ett stort arbete om ett av de mest kända svenska närkontaktfallen, Gideon Johanssons observation av två humanoider i Mariannelund 1959. Tillsammans med Clas Svahn har han bidragit med kapitel i böckerna ”UFOs 1947-1987 The 40 Year Search for an Explanation” (Fortean Tomes 1987, ed. Evans/Spencer), ”Phenomenon” (Futura 1988, ed. Spencer/Evans) samt ”UFOs & Alien Contact” (Prometheus Books 1998, Bartholomew/Howard). 1997 skrev Liljegren kapitlet ”General Doolittle and the Ghost Rockets” i boken ”UFO 1947-1997 Fifty Years of Flying Saucers” (John Brown Publ.). Samma år bidrog han med ett omfattande material om svenska observationer från 1947 i Jan Aldrich (red.) bok ”Project 1947: A preliminary report on the 1947 UFO sighting wave” (UFO Research Coalition).
Se: Domstensfallet och Johansson, Gideon
Lille mannen
I början av 70-talet gjordes flera iakttagelser av en liten varelse i östra Norrbotten. De allra flesta längs Kalix älv på väg 98 och 397. Varelse observerades även i Finland under framför allt 1971. Den förknippades ofta med ett starkt, bländande ljus. En man beskriver sitt möte längs vägen mellan Gammelstad och Sunderbyn i februari 1971 så här: "Figuren i fråga var som ett plåtskåp cirka 70 cm brett 40 djupt och cirka 1 m högt, toppen var avrundad och det mest tydliga var en ljusgrön fyrkantig lucka mitt på 'magen', i övrigt mörkt grön."
Lindemann, Michael
Började undersöka ufofenomenet 1989 med utgångspunkt i att det kunde röra sig om hemliga vapen. 1994 blev Lindemann en av grundarna till Institute for the Study of Contact with Non-human Intelligence som ägnade sig åt att undersöka rapporter om påstådda kontakter med utomjordiska varelser. I slutet av 1996 omformades institutet och fick namnet CNI News. 1991 gav han ut boken ”UFOs and the Alien Presence”.
Linderholm, Gösta (1941-2020) & Lena (1947-)
I månadsskiftet mars-april 1981 filmade den kände vissångarens fru ett föremål i fullt dagsljus under en bilfärd på väg från Neustadt mot Freiburg i dåvarande Västtyskland. Gösta Linderholm kör bilen vid tillfället. På filmen syns ett objekt som vid ett av tre tillfällen visar sig först som en liten ljuspunkt mot ett mörkt bergsmassiv. När ljuspunkten lämnar bergskanten och kommer fram och får himlen som bakgrund, ser man en som det verkar konkret kropp med någon slags ”överbyggnad”. Föremålet har inte kunnat identifieras men mycket tyder på att det rör sig om en fågel.
Lindgren, Sten (1940-2022)
Svensk kontaktperson. Sten Lindgren uppger att han har sett mer än 200 tefat och har vid en rad tillfällen mött vänliga utomjordiska besökare. Lindgren har varit intresserad av flygande tefat sedan han som sjuttonåring 1957 observerade ett klotformat flygande föremål. 1960 blev han mer aktiv och gick in som medlem i Ifologiska sällskapet. 1965 grundade han tillsammans med Christer Jansson en informell grupp som kom att kallas Intergalaktiska Federationen (IGF). Föreningen hämtade sina idéer huvudsakligen från tre amerikanska ufokontaktpersoner: George Adamski, Howard Menger och George Hunt Williamson. Under 1990-talet och framåt gick Sten Lindgren ut offentligt och berättade om sina kontakter med rymdmänniskor.1996 bildade han Arbetsgruppen för utomjordisk kontakt. 1997 gav han ut den självbiografiska boken Dialog med kosmisk kultur (Regnbågsförlaget) vilken följdes upp med ytterligare en del 2006, Manual för kosmisk kontakt. I sin bok ”Uppståndelsen från tefatssekten” (1987) berättar Anders Dahl om sin tid i IGF som han beskriver som en sekt (se Intergalaktiska federationen).
Lindgren, Tobias (1972-)
Tobias Lindgren är medlem i UFO-Sveriges styrelse sedan 2004 och nu ansvarig för UFO-Sveriges webbplats. Tobias är också kraften bakom poddradiokanalen UFO-Sverige, som han producerar.
Mellan åren 2006 till 2013 ansvarade han för UFO-Sveriges rapportcentral. Är fältundersökare med bildanalys som specialitet.
"Tobias Lindgren, the photographic analyst of UFO Sweden and AFU, whose published work has proved to be very reliable, a condition that is scarce in current times in our field of investigation." Vicente-Juan Ballester Olmos
Har intresserat sig för ufo och närbesläktade ämnen sedan slutet på 70-talet. Aktiv i UFO-Sverige sedan 1991.
Tobias är amatörkonstnär och kombinerar sina intressen i illustration och datortekniker för att illustrera fall mycket effektivt, ofta anlitad som illustratör i UFO-Aktuellt.
Tobias har studerat datavetenskap, matematik och fysik vid Linköpings universitet. Senare har han studerat visualisering och geografiska informationssystem. Han är nu arbetar som GIS-ingenjör på luftfartsverket, med flyginformation, flygkartor och visualisering.
Ståndpunkt i ufofrågan: Att favorisera en teori framför någon annan anser jag vara en dålig idé när det gäller att hitta förklaringar på genuint märkliga händelser, men inser samtidigt att det är mycket svårt att vara helt objektiv och förutsättningslös i varje enskilt fall. Har genom åren via mängder av rapporter bildat mig uppfattningen om att teorier med religiösa motiv och/eller hypoteser som innefattar eventuella resor från andra fyskiska världar utanför vår egen, står mycket långt ifrån det som jag anser vara den gåtan bakom dessa fenomen.
Resan fram till en eventuell förklaring kan vara minst likan intressant som själva svaret och om det är ett svar jag vill ha är det på frågan: Är fenomenen oberoende av människan?
Linsmoln
Lenticularis bildas när luft tvingas att röra sig över berg eller kullar. Formen är diskusliknande och linsmolnen förekommer ofta i grupper, ibland staplade på varandra. Moln av arten lenticularis är oftast väl avskilda från omgivningen. Ibland förekommer de som pärlemormoln. Vid Medelhavet är lenticularis ett särskilt indicium för en mistral. Beteckningen lenticularis förekommer hos huvudmolnslagen Cirrocumulus, Altocumulus eller Stratocumulus. På svenska förekommer benämningen som huvudsakligen betecknar altocumulus lenticularis.
Linsmoln förekommer ibland på påstådda ufobilder. Bilden togs över Sao Paulo 1987.
Ljung, Conny (1963-)
Suppleant i UFO-Sveriges styrelse 1995 och sekreterare från 1997-1998. Ledamot i styrelsen för Stockholms UFO-förening sedan 1994. Ljung har specialiserat sig på arkivforskning och studier av äldre ufofall.
Ståndpunkt i ufofrågan: ”Utmaningen ligger i att göra uforapporterna till IFO, alltså att identifiera det människor rapporterar in till UFO-Sverige. Jag tror inte att vi är de enda levande varelserna i universum men tror samtidigt inte att vi har haft några besök av dessa ‘andra’.”
Lorenzen, Coral (1925-1988) & Jim (1922-1986)
Äkta par som grundade den numera nedlagda amerikanska ufoorganisationen Apro 1952 som blev en av världens längst aktivt verksamma ufogrupper. Paret Lorenzen har skrivit bland annat följande böcker: ”The Great Flying Saucer Hoax: The UFO Facts and Their Interpretation” (1962) ”Flying Saucer Occupants” (1967) och ”Abducted!” (1977).
Se: Apro
Lubbockljusen
Under en vecka i slutet av agusti 1951 utsattes staden Lubbock i Texas, USA, för en serie överflygningar av lysande föremål. Observationerna började i Albuquerque den 25 augusti men kom snart att koncentreras kring Lubbock och dess omgivningar. På kvällen den 31 augusti lyckades Carl Hart Jr ta fem bilder av en V-formation som vid två tillfällen passerade över hans hus. Amerikanska flygvapnet undersökte fyra av negativen - det femte sa sig Hart ha tappat bort - utan att kunna hitta en förklaring. Två veckor efter det att observationerna hade börjat slutade de.
Luftskeppsvågen över USA
Vintern 1896 och 1897 rapporterade tusentals människor i ett stort antal stater i västra och mellersta USA att de såg ”luftskepp” på himlen. Farkosterna var cylindriska eller cigarrformade och drevs med propeller. Beskrivningarna varierade. Det märkvärdiga med alla dessa rapporter var att det så vitt man visste ännu inte fanns några luftskepp i Amerika, åtminstone inte motordrivna och styrbara sådana. Mycket var bluff, det mesta misstolkningar av Venus och starka stjärnor och en hel del ren masspsykos. Men några av rapporterna kan ändå inte avfärdas. De förblir en gåta, precis som de oförklarade vågor av luftskeppsobservationer som gjordes världen över 1909-1910 och 1913.
Luukanen, Rauni-Leena (1939-2015)
Den finska kontaktpersonen Rauni-Leena Luukanen var en av flera new age-ufologer som kommit fram under 90-talet. Från att under 80-talet ha ägnat sig åt parapsykologi och allmän mystik hävdar hon numera att hon står i ständig kontakt med en eller flera utomjordiska civilisationer. Dessa kontakter inleddes efter en bilolycka 1985 då Luukanen skadades svårt och själv ansåg sig ha blivit räddad till livet av en utomjordisk varelse. ”Jag reser med deras tefat flera gånger i veckan. Men jag reser i anden, inte fysiskt, det skulle jag inte orka”, skriver hon i en av sina böcker. De böcker Luukanen skrivit vimlar av felaktigheter och myter och innehåller ständiga hot om hur det kommer att gå för den som inte blir andlig, som inte förmår ”rena sina vibrationer”. Det finns också flera fascistoida anspelningar - ett traditionellt psykologiskt knep som religiösa i alla tider använt för att skrämma människor till att godta livsfientliga, vidskepliga föreställningar. Luukanen har skrivit: ”Det finns ingen död” (1982), ”Sändebud från stjärnorna” (1992), ”Vem är jag?” (1994) samt ”Universums barn” (1995).