Icke, David (1952–)
David Icke är en brittisk författare och konspirationsivrare som gjort sig känd för att bland annat påstå att drottning Elizabeth och flera andra kända personer i själva verket skulle vara utomjordiska reptilmänniskor i människoskepnad. Dessa reptilvarelser kommer enligt Icke från en annan dimension. Icke är också en stark förespråkare för att ”någon annan” styr världen i form av ett hemligt sällskap – det babylonska brödraskapet – och inte våra folkvalda regeringar och makthavare. Icke påstår också att världens religioner är skapade av det mystiska sällskapet Illuminati i ett försök att splittra mänskligheten.
David Icke har skrivit ett stort antal böcker varav flera har översatts till svenska: ”Robotarnas uppror – Berättelsen om det andliga uppvaknandet” (Foinix 1996), ”…och sanningen ska göra er fria – Nittonhundratalets mest explosiva bok” (Foinix 1998) samt ”Oändlig kärlek är den enda sanningen, allt annat är illusion – Avslöjandet av den drömvärld vi tror är ’verklig’” (Anarchos 2005).
Judiska Anti-Defamation League har stämplat flera av Ickes skriverier som antisemitiska.
ICUFON
Intercontinental UFO Galactic Spacecraft Research and Analytic Network.
IFO
Förkortning för Identifierat Flygande Objekt (misstolkade flygplan, helikoptrar, fallskärmsbloss med mera). IFO används av UFO-Sverige som beteckning på ett känt föremål eller fenomen, som förklaring på en inrapporterad ufo-observation som efter undersökning visat sig ha en naturlig förklaring.
Under framför allt 50- och 60-talet användes den av Ifologiska sällskapet i Stockholm som förkortning för Interplanetariska Flygande Objekt. Termen har åter kommit att användas av vissa new age-grupper under 90-talet.
Ifologiska sällskapet
Den Stockholmsbaserade föreningen Ifologiska sällskapet verkade under åren 1957-1969 och deras medlemmar kallade sig för ifologer. Sällskapet hade som uppgift att propagera för en ökad information om ämnet flygande tefat. Sällskapet ansåg att vi hade besök av människoliknande varelser från andra planeter i vårt solsystem.
Författaren Gösta Rehn var under en period medlem i sällskapets styrelse och kommenterade i ett brev stämningen så här: ”De har sammankomster som verkar bönemöten. Många kultiverade damer deltar. De flesta är spiritister, ockulta, teosofer, telepatitroende etc. Så jag är inte i harmoni med den klicken. Men vi dricker te och diskuterar och mycken litteratur står till buds.” Ordföranden för sällskapet har varit C.A. Liljecrantz, Ivan Troëng, Bertil Kuhleman, K.E. Nordqvist och Ernst Linder. Föreningen gav åren 1962-1965 ut tidskriften Tid och rum med sammanlagt fjorton nummer.
Se: Rehn, K. Gösta
Ihålig jord
Teori om att det inuti jorden skulle finnas en värld befolkad av högtstående raser som i flygande tefat reser ut till ”ytan”. Föreställningen om en ihålig (eller åtminstone lätt perforerad) jord har funnits i alla tider. 1947 flög amiral Richard E. Byrd över Nordpolen och hans resa har gett upphov till en bestående mytbildning hos anhängare av ”ihålig- jord-teorin”. Det påstås att Byrd fortsatte in genom ett hål där polen borde ha legat, att han flög över ett grönskande landskap och att besättningen på planet kunde iaktta stora djur som genomkorsade detta okända land.
Ett flertal böcker har skrivits om UFO och deras eventuella ursprung från jordens inre. En av de första var brasilianaren O. C. Huguenins ”From the Subterranen World to the Sky: Flying Saucers”. En relativt ny inriktning är att hemliga tunnelsystem under den amerikanska kontinenten skulle dölja tillfångatagna utomjordingar och deras skepp. I William F. Hamiltons bok ”Cosmic Top Secret” (1991) återfinns en karta över ett jättelikt system av tunnlar och hemliga baser där Area 51 (Dreamland) och Dulce är nav i nätverket.
Imjärvi
Ett mycket säreget fall inträffade i den nordfinska byn Imjärvi den 7 januari 1970. Aarno Heinonen och Esko Viljo var ute för att spåra upp ett skidspår efter ett snöfall. De två kom fram till en glänta där de brukade ta en paus och hade väl vilat sig i fem minuter då de fick höra ett surrande ljud. När de tittade upp fick de se ett mycket starkt ljus närma sig. Det såg ut som ett lysande moln men allt eftersom det sänkte sig såg de att det roterade. Surrandet tilltog och när ljuset befann sig på cirka 15 meters höjd såg de båda männen ett omkring tre meter stort, runt objekt inuti molnet. På undersidan fanns tre lika stora halvklot och i mitten stack ett rör ut, två decimeter långt och 2,5 decimeter i diameter.
När föremålet kom ner till tre meters höjd stannade det, surrandet slutade och molnet tunnades ut. En stark ljusstråle kom från röret och rörde sig runt ett par gånger innan det stannade. Av ljusstrålen blev det en en meter vid cirkel i snön. En lätt rödgrå dimma bildades över platsen men efter några sekunder drogs ljuset ihop och steg uppåt. När ljuset slocknat såg de en liten skiva som först stod stilla men som sedan försvann upp i röret. Det var då de fick syn på den lilla varelsen. Den stod mitt i ljuset med en svart låda i händerna. Varelsen var inte mer än 90 cm lång, mycket mager och med tunna armar och ben. Ansiktet var blekt och näsan underlig, som en krok. Varelsen hade vita handskar som räckte till armbågarna, ljust grön klädsel och lite mörkare gröna stövlar som räckte upp till knäna. På huvudet hade varelsen en toppig hjälm. Medan männen stod och stirrade på varelsen vände den sig ett halvt varv samtidigt som den rödgråa dimman tjocknade. Stora gnistor slog ut från den nu lysande cirkeln i snön; de slog mot männen men brändes inte.
Till slut var dimman så tät att Viljo och Heinonen inte kunde se varandra längre trots att de båda stod bara tre meter från varelsen. Därefter ”smälte” ljuskäglan på marken ihop och for som en dallrande flamma in i föremålet. Dimridån revs itu och plötsligt var luften helt tom ovanför männen. Då hade observationen varat i en halv minut. Några minuter efteråt tappade Heinonen känseln på höger sida och sjönk ihop. Männen tvingades att lämna sina skidor och Viljo fick hjälpa Heinonen de två kilometerna hem. Heinonen mådde mycket illa, han kräktes, ryggen värkte och lederna ömmade. Han hade svår huvudvärk och urinen var svart som kaffe. Heinonen tog sig till lasarettet där man konstaterade att blodtrycet var mycket lågt och att han var chockad. Viljo kände sig inte sjuk direkt men efter en timme svullnade ansiktet upp, det blev rött och gången blev obalanserad. Både Viljo och Heinonen blev oförmögna att arbeta under lång tid, det ska ses mot bakgrund av deras före händelsen goda kondition. Heinonen är i dag död sedan några år. Händelsen har ännu inte fått någon förklaring.
Läs mer om händelsen i Imjärvi
Intergalaktiska federationen, IGF
Organisation skapad av kontaktpersonen Sten Lindgren 1965. I boken ”Uppståndelsen från tefatssekten” (1987) beskriver en av de tidigare medlemmarna, Anders Dahl, i romanform sin tid i IGF. Boken är skriven som en nyckelroman: Stefan Bergstedt = Sten Lindgren, Lars Skog = Bjarne Håkansson, Albert Tigerhjelm = Bertil Kuhleman, Bertil = Lennart Fogelberg, Wilhelm = Clas von Sydow.
Se: Lindgren, Sten
International UFO Reporter
Amerikanska ufoorganisationen Cufos tidskrift som gavs ut till och med år 2012.
Se även: Cufos
Issnurror
Issnurror uppstår när ån eller älven gör en krök och vattnet får en roterande rörelse och deras form har fått många att spekulera om ”ufolandningar”. Vintertid innebär detta att under vissa väderförhållanden hindras is från att frysa till där rotationen är som störst, medan vattnet strax utanför fryser som vanligt. Sakta men säkert fryser dock också vattnet i rotationscentrum. Men, och det är nu själva snurran uppstår, till sist fryser också vattnet inne i centrum. Rotationen gör dock att snurran sliter ned isen i sina kanter och putsas till en närmast perfekt cirkel. Skulle strömhastigheten vara för låg fryser snurran fast. En stor snurra uppstod i Piteälven vintern 1986-87. Då bildades ett 50 meter stort isblock, helt runt, som snurrade runt sin egen axel med en hastighet av ett varv på två minuter för att efter hand som blocket blev tyngre minska till ett varv var tioende minut. Till slut var blocket en halv meter tjockt och det gick till och med att köra ut på blocket med skoter - om man passade på då snurrans kanter törnade emot den övriga isen. Konstigt nog finns det inget namn på detta säregna fenomen trots att det är känt över hela den kalla delen av världen. Men issnurror duger bra som alternativ.