UFO SWEDEN 

Den 25 december har Crazy Pictures långfilm ”UFO Sweden” premiär på SF:s biografer runt om i Sverige. En film som har inspirerats av UFO-Sverige och AFU, Archives for the unexplained. 

Av Clas Svahn

”UFO Sweden” är filmen om den unga Denise som tar hjälp av en ufoförening för att försöka hitta sin försvunna pappa. Och det blir en actionladdad, rolig och spännande film på nästan två timmar som biopubliken kommer att bjudas på.

Med en budget på 39 miljoner kronor har det Norrköpingsbaserade filmkollektivet tänkt tanken: Vad skulle hända om den där källarlokalsföreningen skulle komma svaret på ufogåtan på spåren?!

Och den föreningen är alltså UFO-Sverige och källarlokalerna hittar vi på Ljuragatan i Norrköping där AFU håller till.

Crazy Pictures upptäckte UFO-Sverige och AFU genom Michael Cavanaghs och Kerstin Übelackers dokumentärfilm ”Ghost Rockets” (2015) och det var först då som en av medlemmarna i filmkollektivet, Victor Danell, förstod att han bodde nästan granne med AFU – han kunde se porten till en av lokalerna från sitt fönster.

– Vi hade aldrig hört talas om UFO-Sverige innan, en svensk ideell förening som söker efter det okända. Det var ju för bra för att vara sant för oss ur ett filmperspektiv! Det var också den ultimata underdoghistorien om några som nästan från ett gräsrotsperspektiv söker efter svar på de absolut största frågorna. Och tänk om det är dom som faktiskt knäcker gåtan, tänk om det är dom som finner svar på om, och i så fall vad, som finns där ute. Vi var bara tvungna att kolla upp detta mer, berättar Victor Danell.

– Så vi sökte upp UFO-Sverige och till vår stora chock insåg vi att de sitter med sin rapportcentral i Norrköping vilket gjorde oss ännu mer förundrade över att vi aldrig hade hört talas om dom. Och att de dessutom sitter tillsammans med AFU, alltså världens största ufoarkiv, som jag insåg att jag kunde se från mitt sovrumsfönster, då blev det helt plötsligt väldigt påtagligt och nära.

Efter det första mötet med UFO-Sverige på hösten 2018 fick medlemmarna i Crazy Pictures sin bild av ufointresserade helt förändrad, berättar Victor Danell. Här hittade de inte några ET-troende foliehattar utan kritiskt granskande, ödmjuka och vanliga människor som sökte svaren på de stora gåtorna, enligt hans eget sätt att beskriva det.

– Vi ska vara ärliga. Från gemene man finns det kanske en viss fördom kring folk som sysslar med ufon. Det är kanske inte det vanligaste intresset. Och jag var en av dem som undrade vad det var för människor som vi skulle få träffa. Det kunde vara lite vad som helst kände vi.

– Men gissa att vi blev förvånade när vi mötte rationellt tänkande och kritiskt granskande personer som inte var ute efter att proklamera någon sanning utan var precis som vi, kittlade och fascinerade och nyfikna på den här gåtan. Och det gjorde det hela ännu mer intressant för oss. För helt plötsligt blev det fantastiska kring den här ufoföreningen också mer relaterbart och jordnära.

Det var den spännvidden, de vanliga människor som söker svaren på de största gåtorna, som gjorde att filmkollektivet redan samma dag som de hade besökt AFU bestämde sig för att göra en ny film, säger Victor Danell.

– När vi gick därifrån visste vi att det här var vår nästa film. Det här är exakt det vi går igång på som filmskapare, när det vardagliga, det mänskliga, relaterbara, möter det fantastiska äventyret, det spektakulära, det existentiella.

Och det gick fort från idé till handling. Även om vi i UFO-Sverige kanske inte riktigt förstod det alldeles från början. Då var projektet hemligt och kanske också lite luddigt.

Som den 27 november 2018 då delar av UFO-Sveriges styrelse och AFU blev inbjudna till Crazy Pictures ateljé på ett industriområde i Norrköping. Då fanns hela filmkollektivet på plats och det var då som vi för första gången fick höra talas om att Crazy Pictures hade gått från att vara ännu en grupp på studiebesök till att börja arbeta på ett nytt filmprojekt.

Men hemlighetsmakeriet var alltså stort och trots att vi samlades runt ett bord för ett timslångt samtal fick vi bara veta att den nya idén till en film handlade om ett ”eventuellt science fiction-liknande projekt” och att de ville testa en del idéer på oss för att höra vad vi tyckte var realistiskt.

Att vi skulle komma att bli en del av detta andades ingen ett ord om. Att filmen skulle heta ”UFO Sweden” och att det fanns paralleller till UFO-Sverige fick jag, Carl-Anton Mattsson och Anders Liljegren veta först den 23 maj 2019 vid ett nytt möte på Crazy Pictures.

Ett halvår tidigare var beskedet från filmarna betydligt vagare:

– Vi har tänkt låta filmen kretsa kring en fysiklärare som tror att hans familj har blivit bortförd av något slags utomjordingar eller högre makt och han jagar svar på vart de har tagit vägen. Tillsammans med en av skolans bråkiga elever ger han sig ut i en osannolik och mer och mer olaglig kamp för att få svar på det här, sa Victor Danell då.

När jag frågade Victor Danell inom vilka gränser filmen skulle hålla sig svarade han att de lockades av att förankra det hela i verkligheten men också att de tänkte tänja på gränserna och nämnde filmen ”Interstellar” som ett exempel på det.

– Vad tänker du om ”Stranger things”? frågade jag och fick svaret:

– ”Stranger things” är ett jättebra exempel men kanske lutar den lite mer åt en sagovärld än det vi är ute efter, svarade Victor Danell för fyra år sedan.

I dag beskriver Crazy Pictures ”UFO Sweden” som en blandning av just ”Stranger things” och ”Arkiv X” som får mötas i den östgötska myllan. Men då, i november 2018, hade Victor Danell inte sett mer än enstaka avsnitt av ”Arkiv X”.

Under mötet den 27 november, som alltså ägde rum några månader efter det att Crazy Pictures besökt AFU och fått idén till filmen, nämnde Victor Danell hur filmarna hade börjat titta på fenomen som norrsken och solstormar som kunde bli en del av filmens handling och hur dessa kunde skapa andra typer av fenomen på jorden. De hade också funderat kring relativitetsteorin, maskhål och gravitationen. Detta var några av de saker vi diskuterade runt bordet den där eftermiddagen.

Victor Danell funderade också över hur magnetiska fält i rymden skulle kunna utgöra grunden för något slags kommunikation från ett fjärran stjärnsystem eller från utomjordingar på närmare håll. Detta grundat i fysikens lagar.

När jag under samtalet konstaterade att en biobesökare inte alltid måste förstå hur allt förhåller sig till fysikens lagar men att det som visas på duken åtminstone måste vara plausibelt svarade Victor Danell:

– Man måste vara med på det, kanske ha hört om det och tycker att det är rimligt. Sedan tar man det ett eller två eller kanske fem steg längre och skapar ett äventyr. Men vi vill stanna på jorden.

Sedan fick vi som satt runt bordet frågan om vi hade några exempel på försvinnanden kopplade till ufo som kanske hade med magnetism eller gravitation att göra och den frågan hade vi egentligen inga bra svar på. Vi kom egentligen bara på Travis Waltons försvinnande 1975 och Frederick Valentich som försvann för gott 1978.

– Jag tänker att om det finns något där ute, långt, långt bort, så kan de vara något helt annat än vi kan föreställa oss. En naturkraft i en annan dimension. Ett intelligent fenomen som av misstag orsakar problem här på jorden. Som många misstolkar och tror att de har blivit bortförda vilket ger ett hopp om att återse dem, sa Victor Danell då.

Det är ingen tvekan om att ”UFO Sweden” är en genomtänkt film och att gruppen bakom den har grubblat mycket över hur den ska framställas som både övernaturligt spännande men också jordiskt trovärdig på ett begripligt sätt.

Under vår diskussion i november 2018 pratade vi även om klotblixtfenomenet som i sig är ett ännu ej förstått fenomen och om solstormar, gammautbrott i andra solsystem och jordens magnetfält.

– Kanske skulle en solstorm kunna slita sönder det magnetiska fältet och släppa igenom delar av signaler från ett annat solsystem, spekulerade Victor Danell.

– Och tänk om alla fenomen som kommer in till er bara är ”slasken” av det som kommer igenom. Ljusfenomen, oförklarade händelser, osynlig strålning som tränger igenom folks kroppar, allt som folk upplever som oförklarligt. Tänk om allt detta bara är filtrerad kommunikation som annars stoppas av jordens magnetfält.

När övertecknad, Johan Gustavsson, Tobias Lindgren, Anders Liljegren och Carl-Anton Mattsson hade detta samtal med Crazy Pictures hade filmarna flera kortfilmer och en långfilm bakom sig, ”Den blomstertid nu kommer”. En film som gav dem pris som bästa nykomling vid Guldbaggegalan 2019.

– Så fort vi haft premiär på ”Den blomstertid nu kommer” började vi skriva på ”UFO Sweden”, berättade Victor Danell senare.

– Och vi tänkte länge på vad filmen skulle heta för ”UFO-Sverige” det är ett så genialt namn som säger liksom allt. Vi tänkte på ”UFO-klubben” och alla möjliga jättedåliga alternativ men till slut kom vi fram till att vi halvstjäl namnet och kallar den ”UFO Sweden”, vilket var ett bra beslut. Och det visade sig att vi skulle komma att ha ett nära samarbete med UFO-Sverige när vi gör det här.

Och så blev det. Jag fick läsa ett tidigt manus och komma med synpunkter när det gällde vilka termer som skulle användas och kontrollera om något kändes alldeles fel när det gällde hur en ufolog tänker och agerar. Däremot har ingen av oss påverkat själva filmens handling eller utformning.

I ett senare skede lånade Crazy Pictures ett stort antal föremål från AFU och många av dessa kommer också att synas i filmen, inte minst i den föreningslokal som placerats i en källare där fönstren gjorts så lika dem på Ljuragatan som möjligt. Allt för att skapa en autenticitet.

Men ett viktigt föremål hade vi inte i våra samlingar – den Volkswagen Caravelle av 1990 års modell som kom att bli UFO Swedens föreningsbil. Minibussen används flitigt i filmen och började sin bana som gul innan den lackades om till blå av filmarna och sedan fick lacken repad och sliten för att inte se för ny ut. Någon föreningsbil har verklighetens UFO-Sverige aldrig haft.

Minibussen kom att smyckas med en rad dekaler från danska Sufoi, Norsk UFO Center och UFO-Sveriges utställning i Köping på 1980-talet. Men också från den påhittade ”NKPG UFO Sweden” som ändå skulle kunna sägas ha sin förlaga i det som en gång var UFO-Norrköping och som sedan blev Norrköpings UFO-förening med bland andra Anders Liljegren och Håkan Blomqvist som drivande krafter.

 

Och UFO Norrköping får faktiskt ett nytt liv nu i vår då Arbetets museum öppnar en stor utställning med titeln ”UFO Norrköping” där AFU och UFO-Sverige har en viktig roll.

Den 7 juni 2021 höll jag själv, Anders Berglund, Johan Gustavsson och Tobias Lindgren en heldagskurs för filmare och skådespelare och annan personal som skulle jobba med filmen. Det blev en starkt komprimerad version av den årliga fältundersökarkursen och den hölls i Crazy Pictures lokaler. Eftersom det fortfarande var coronapandemi satt alla utspridda i det luftiga utrymmet och många hade munskydd på sig. Dessutom fick alla som skulle vara med ta ett snabbtest innan de fick gå in i lokalerna. Skulle någon ha blivit sjuk hade det riskerat att försena hela filmprojektet.

 

Men Crazy Pictures var långt ifrån okunniga när det gällde ufofenomenet eller hur UFO-Sverige arbetar. Såväl Victor Danell som manusförfattaren Jimmy Nivrén Olsson har gått UFO-Sveriges kurs för fältundersökare 2019 och samma år besökte en stor del av gruppen UFO-Sveriges riksstämma i Uppsala. I sin utvärdering av kursen konstaterade Victor Danell att hans ufointresse väckts 2016 sedan han sett ”Ghost Rockets” och att det som lockar honom är ”rapporterna och mysteriet bakom dem”.

När UFO-Sverige i slutet av maj 2022 firade 50 år med en stor utställning i Norrköping fanns också Crazy Pictures på plats och höll två fullsatta presentationer av sitt filmprojekt. Det var ingen tvekan om att Norrköpingsborna var både nyfikna och stolta över det som komma skulle.

I filmen kommer biobesökarna att kunna se en rad föremål som lånats från AFU. Det handlar om modeller, böcker och tidskrifter bland annat. Crazy Pictures har gjort flera besök på AFU där de med Anders Liljegrens hjälp har fått välja bland den skatt av rekvisita som arkivet har i sina hyllor. Ett av föremålen var UFO-Sveriges stora emblem i trä som har många år på nacken och som kom att göras om för att passa in i filmen.

Och så, den 16 november 2022, fick jag själv vara med och spela in en kort scen till ”UFO Sweden” tillsammans med en rad andra statister. Vi höll till i en tom industrilokal i Norrköping på gångavstånd från Crazy Pictures ateljé. Och då blev jag verkligen varse hur mycket väntan och hur mycket omtagningar som en skådespelare måste stå ut med för att regissören ska känna sig nöjd.

Här var det Victor Danell som höll ordning på oss och eftersom allt i filmen utspelar sig 1996 fick vi först byta om till tidsenliga kläder och i mitt fall också glasögon. Vilket betydde att jag inte såg särskilt mycket under den tid jag skulle vara med framför kameran.

Scenen handlade om ett styrelsemöte på SMHI där jag var en av generaldirektörens handgångna män och hade som uppdrag att visa henne några papper och se lite allmänt bekymrad ut. Jag tror att jag lyckades med det.

Framför sig hade några av mina statistkollegor bärbara, i dag uråldriga, datorer, och papper som handlade om helt andra saker än det scenen sedan skulle visa. Ingen kommer ändå att kunna läsa vad det står på dem på bioduken.

Det hela tog några timmar men blir väl bara 30–45 sekunder i filmen. Och till råga på allt hörde jag att själva dialogen mellan generaldirektören och en av hennes nervösa medarbetare, som kallats in till mötet, filmades om långt senare eftersom regissören ville förändra något i den.

Victor Danell är noga med att peka på att filmen inte är baserad på UFO-Sverige och oss som driver föreningen utan att det rör sig om en fiktion.

– Men den är väldigt inspirerad av UFO-Sveriges arbete, säger han.

Också Jesper Barkselius, som spelar UFO Swedens ordförande ”Lennart Svahn”, hade från början en allt annat än positiv inställning till dem som ägnar sin fritid åt ufofrågan.

– Min uppfattning om UFO-Sverige, innan vi började med den här filmen, var att det var ett gäng ”ufos” som satt med foliehattar och konspirerade ihop lite historier, men nej, tvärtom om, det ligger något jätteseriöst bakom, säger han i dag.

Förutom Jesper Barkselius spelar Inez Dahl Torhaug den kvinnliga huvudrollen som Denise och det är kring hennes jakt på att hitta sin sedan flera år försvunna pappa som filmen kretsar. Pappan var en gång medlem i UFO Sweden. För Inez Dahl Torhaug, som i dag är 18 år, är ”UFO Sweden” den första långfilmen. Något som kostade på då hon gick i skolan samtidigt som inspelningen genomfördes.

Under tiden har Norrköping inte kunnat undgå att drabbas av ”UFO Sweden”-feber och en av de röda Saab-bilar som använts i filmen, och det lär vara några stycken, har placerats på nosen i strömmen för att visa på att nästan allt är möjligt när det görs film om ufo. Och rött är den genomgående färgen i filmen, något som också syns tydligt på bioaffischen.

Under hösten har Norrköpingsborna kunnat möta filmteamet och representanter från UFO-Sverige vid två stora arrangemang. Först under Kulturnatten den 24 september då omkring 500 personer kom på någon av de tre sittningarna på Cnema och sedan när filmarna arrangerade ”En kväll med Crazy Pictures” den 29 november då 500 nyfikna samlades på Flygeln i Norrköping och drygt 4 000 andra följde arrangemanget via nätet.

Nu väntar världspremiären den 12 december då filmen visas i Norrköping följd av en visning i Stockholm den 19 december. Men den 25 december är det så premiär på SF-biograferna runt om i hela Sverige. I februari visas den i Berlin.

Affischen har också ett citat som blivit filmens slogan, den finns också med i flera av de trailer som gjorts för att locka folk att se filmen: ”Att tro är en sak. Att veta är något helt annat.” Ett citat som är hämtat från ”Ghost Rockets” där jag själv säger de orden på stranden till Nammajaure under UFO-Sveriges jakt på den sjunkna spökraketen där 2012.

I filmen blir det ”Lennart Svahn” som får uttala orden för att visa att föreningen minsann inte ägnar sig åt något önsketänkande utan vill arbeta med fakta. Det känns bra att den devisen får leva vidare eftersom den väl visar vad verklighetens UFO-Sverige står för.

För UFO-Sveriges del kan vi vänta oss en stilla ström av rapporter från personer som sett något de inte har kunnat förstå men som de tidigare inte har vetat var de skulle rapportera det till. Så blev det under ”Ghost Rockets” och det är ingen tvekan om att det kommer att upprepas nu när publiken blir ännu större.

Och det är heller ingen tvekan om att filmen kommer att skapa en förnyad diskussion om såväl ufo som fenomen som UFO-Sverige. 

Trailer - UFO SWEDEN    Verkligheten bakom UFO SWEDEN