Amerikanska flottan tar uforapporterna på allvar

Allt fler piloter träder nu fram och berättar om sina möten med okända föremål i amerikanskt luftrum. Rapporter som har fått den amerikanska flottan att ta fram nya riktlinjer för hur dessa föremål ska rapporteras.

Av Roger Glassel

Tidigare i år införde den amerikanska flottan nya riktlinjer för hur okända föremål som observeras av dess piloter ska rapporteras. Orsaken till de nya riktlinjerna är ett antal observationer av föremål som inte har kunnat identifieras, säger Joseph Gradisher, som är talesperson för den amerikanska flottan, till nyhetssajten Politico:

”Det har förekommit ett flertal rapporter om otillåtna och/eller oidentifierade flygfarkoster inom militärkontrollerade områden och avgränsade luftrum under senare år. Av skydds- och säkerhetsskäl tar flottan och flygvapnet sådana rapporter högst seriöst och utreder samtliga. Som en del av detta har flottan uppdaterat och formaliserat processen för hur sådana misstänka kränkningar ska rapporteras till berörda organ. Ett utkast med riktlinjer för hur en sådan rapportering ska ske är under framtagning, och kommer att skickats ut till hela flottan.”

Men vilka rapporter flottan syftar på och som har lett fram till att nya riktlinjer är på väg att tas fram framgår inte. Nimitzhändelsen 2004, som UFO-Aktuellt tidigare har berättat om, verkar ha varit en utlösande faktor, men nu har även vittnen kommit fram som har koppling till de två andra filmerna ”Gimble” och ”GoFast”. I en ny artikel i New York Times den 26 maj presenteras nya fakta som kan summeras så här:

Under flygövningar utanför kusten mellan Florida och Virginia gjorde den amerikanska flottans piloter flera observationer av okända objekt från sommaren 2014 fram till mars 2015. Objekten som observerades hade inga synliga delar för drivkraft, men kunde flyga på tiotusen meters höjd i överljudsfart. Stridspiloternas flygplan hade nyligen uppgraderas med ny radar och i och med detta observerades de okända objekten. Ju fler som blev utrustade med den nya flygplansradarn, desto fler började registrera dem.

Först trodde piloterna att det var falska ekon, men efter ett tag började de bli mer och mer övertygade om att det rörde sig om verkliga objekt. Ett av vittnena, löjtnant Danny Accoin, berättar om två händelser. Första gången registrerades objekten på radar, men han kunde inte se något med blotta ögat. Vid det andra tillfället låste hans vapensystem på objektet. Inte heller denna gång kunde han se något visuellt, men objektet registrerades av hans infraröda kamera.

Ytterligare en händelse återberättas av löjtnant Ryan Graves. Han var själv inte vittne till händelsen, men berättar att två andra piloter nästan krockade med ett av objekten. De två piloterna flög i rote med trettio meters mellanrum när objektet flög mellan dem i höjd med deras cockpit. Objektet såg ut som en kub inuti en sfär, enligt de två vittnena. Händelsen ska ha lett till att en flygsäkerhetsrapport skrevs.

Piloterna hade tidigt börjat spekulera om att det var hemliga drönartester i området, men efter denna händelse, som äventyrade flygsäkerheten, resonerade de att ingen annan myndighet skulle få tillstånd till något sådant när annan flygverksamhet pågick. Efter att övningen var genomförd och de lämnade USA för att delta i striderna i Irak och Syrien upphörde observationerna succesivt.

Artikeln citerar även Joseph Gradisher som förklarar att det förekom ett antal olika rapporter, några av dem kan ha varit vanliga drönare, men i andra fall finns inte nog med data för att kunna identifiera dem.

Någonting verkar helt klart förbrylla det amerikanska försvaret, och lyssnar man till alla vittnesmål och offentliga uttalanden verkar det som att den överraskande teknologin nu oförberett kommit över dem, och att de behöver mer data. Det verkar även som det program som benämns som AATIP avslutades 2012, men att det i någon mening har fortsatt som en del i det vanliga arbetet inom Pentagon, och att det nu är mer tillåtet att lyssna till och utreda anomala händelser som inkluderar aerodynamiska farkoster inrapporterade av den amerikanska flottans piloter eller andra trovärdiga källor.

Det står också klart att de tre filmer, ”FLIR-1”, ”Gimbal” (eller ”Gimbel”) och ”GoFast” som har publicerats av To the Stars Academy of Art and Science (TTSA) verkligen kommer från Pentagon.

Det har tidigare varit frågetecken kring detta och för att förstå vad dessa frågetecken handlade om måste det först klargöras att ingen ifrågasätter att de infraröda filmerna som gjorts tillgängliga av To the Stars Academy of Art and Science (TTSA) är inspelade av amerikanska flottans piloter. Inte heller ifrågasätter någon att Nimitzhändelsen ägt rum – där ett okänt objekt observerades av amerikanska stridspiloter under en övning utanför Kaliforniens kust. Det vissa har ställt sig kritiska till är om filmerna verkligen är kopplade till AATIP som TTSA och Luis Elizondo påstår. En av filmerna som benämns som FLIR-1 och som skall vara en inspelning från Nimitzhändelsen 2004 läcktes på ett internetforum redan 2008 av en person som presenterade sig som tekniker inom den amerikanska flottan. Filmen har alltså varit tillgänglig under en längre tid och TTSA kan ha fått tag i filmen den vägen. Det har även varit frågetecken kring de andra två filmerna, som benämns som Gimble (ibland även som Gimbal) och GoFast, och i vilket kontext som filmerna är inspelade.

Talespersoner för Pentagon har även hävdat att de aldrig har godkänt filmerna för utlämning, medan Luis Elizondo – som säger sig ha varit ansvarig för AATIP – i detalj har förklarat hur filmerna lämnades ut. I en intervju med Elizondo i radiokanalen Coast to Coast AM förklarade han att filmerna släpptes till allmänheten efter en intern utlämningsbegäran.

Elizondo förklarade att de interna instruktionerna DODD 5230.09 och DODI 5230.29 efterföljdes och att filmerna skickades in tillsammans med formuläret DD1910 till kontoret för utlämningsgranskning (Defense Office for Prepublication and Security Review, DOPSR), som är de som hanterar utlämningsärenden. Kontoret granskade filmerna och godkände dem för utlämning till allmänheten enligt Elizondo. Han sa även att flera mejl hade skickats till och från granskningskontoret, så han verkar ha varit väl insatt i utlämningen.

I min kontakt med Pentagons talesperson Audricia Harris förklarade hon att DOPSR inte kan godkänna en utlämning. De lämnar endast en rekommendation över materialets utlämningsbarhet. Sedan ska kontoret för offentliga angelägenheter godkänna utlämningen. Enligt Harris har varken en begäran inkommit, eller en utlämning godkänts av Pentagon, för dessa filmer.

Jag ställde samma fråga till underättelseorganet Defense Intelligence Agency, som var det som drev AATIP, och fick samma svar från dem. Filmerna har aldrig gått genom deras granskning och de har ingen information angående filmerna i fråga. Så det är lätt att förstå varför vissa har ställt sig skeptiska till om filmerna verkligen har offentliggjorts av Pentagon. Detta ser nu ut att ha fått ett svar.

Den första maj i år offentliggjorde den amerikanska journalisten George Knapp en kopia av det utlämningsformulär (DD1910) som ska ha används vid utlämningen av filmerna. I formuläret är vissa fält överstrukna för att maskera vem som skickat in begäran, men andra fält har lämnats läsbara. Däribland fälten som beskriver att det handlar om filmer, samt namnen på dessa. Namnen "GoFast", "Gimble" och "FLIR" stämmer överens med de benämningar som dessa filmer hade när de publicerades av The New York Times och av To the Stars Academy of Art and Science.

Kontoret som skickat in begäran är försvarsdepartementets underkontor för underrättelse (UOSD(I)), vilket är det kontor där Elizondo ska ha tjänstgjort. Det går även att utläsa att utlämningsbegäran gjordes i samarbete med den amerikanska flottan. Formuläret är stämplat av DOPSR med granskningsresultatet ”Godkänd för öppen publicering”, men formuläret är inte fullt ifyllt, då det saknas underskrift och erforderlig information från den sökande som skickat in begäran.

Då formuläret kan laddas ner och fyllas i av vem som helst, samt då vissa fält saknas, skickade jag in formuläret till DOPSR för att få dess äkthet verifierad. Också andra har gjort samma sak, och alla har fått följande svar från Pentagons talesperson Susan Gough.

”Jag kan verifiera att den DD1910 som du frågar om är en giltig DD1910. Standardmässigt ska avsnitt 1 till 7 vara ifyllda av den sökande innan formuläret sänds in till DOPSR; Men, vissa undantag från detta har skett.”

Efter att hon förklarat att det kan förekomma ytterligare kommunikation mellan den sökande och DOPSR som den sökande måste tas hänsyn till, fortsätter hon att kommentera själva formuläret i fråga.

”Enligt avsnitt 3 i denna DD1910 har den sökande uppgett att filmerna endast ska delas med andra amerikanska myndigheter och industripartners i forsknings- och analyssyfte, och inte för utlämning till allmänheten.”

Så Pentagons talesperson Audricia Harris kan alltså haft rätt i att filmerna aldrig godkänts för utlämning. Detta har lett till en ny diskussion om att filmerna inte är släppta korrekt och att New York Times och TTSA har läckt filmerna. Min reflektion över detta är att det är för tidigt att påstå en sådan sak. Detta då DOPSR bara lämnar en rekommendation och vi inte vet hur eller vem som i slutändan tog utlämningsbeslutet. Vi vet heller inte vad som har kommunicerats mellan den sökande och DOPSR i de mejl som Elizondo säger har förekommit.

Även DOPSR förklarar att de kan förekomma ytterligare kommunikation som det ska tas hänsyn till. Det framgår även av formuläret att den amerikanska flottan varit delaktig i begäran, så det kan ha varit dess kontor för officiella angelägenheter som har agerat utlämnare och fattat beslutet. Så för att föra ett sådant resonemang krävs det mer information. Dock så spelar det inte så stor roll om filmerna har offentliggjorts korrekt eller inte, då vi nu vet att filmerna kommer från Pentagon. Det var ju det som från början var det stora frågetecknet, vilket vi nu har fått ett svar på.

När väl detta nu är utrett uppstår dock nya frågetecken. Denna gång kopplat till om AATIP verkligen studerade ufofenomenet. Av formuläret framgår det under avsnitt tre att syftet med utlämningen är att ”Skapa en databas som hjälpmedel för att identifiera, analysera, och slutligen bekämpa UAS-hot”. Vidare under fältet för ämnesområde går det att läsa att området är ”UAV, ballonger, och andra UAS”. UAS är ett samlingsbegrepp för olika typer av obemannade flygplanssystem och står för Unmanned Aircraft Systems, där UAV, Unmanned Aerial Vehicle (Drönare) utgör en typ, och ballonger utgör en annan.

En del personer har påstått att U:et i UAS i detta fall står för Unidentified, alltså oidentifierade, men någon sådan användning av akronymen finns inte att hitta bland alla interna instruktioner eller begreppslistor som den amerikanska försvarsmakten förhåller sig till, vilka till stor del är öppna. Samt att det i detta fall står ”och andra UAS”, vilket syftar till föregående som är just UAV och ballonger. Kontexten gör alltså att det onekligen är obemannade flygsystem som det syftas till.

Det är som att det finns två sidor av AATIP som har samma grund, men som mynnar ut i två olika berättelser. Obemannade flygplanssystem kan självfallet vara oidentifierade, och med tanke på ovanstående och andra officiella dokument låter det som att AATIP studerade överraskande tekniker inom drönar- och flygområdet. Dessa är i någon mening att betrakta som ufo, men långt ifrån det ufofenomen som TTSA beskriver att AATIP studerade och analyserade. Men sedan har vi också Pentagons uttalande om att AATIP studerade anomala händelser som inkluderade aerodynamiska farkoster inrapporterade av den amerikanska flottans piloter eller andra trovärdiga källor. Om syftet med AATIP endast var att identifiera, analysera, och slutligen bekämpa UAS-hot, varför behöver då vittnet vara trovärdigt? Svaret på den frågan kan nu ha börjat nu utkristallisera sig.

I en artikel i New York Post av journalisten Steven Greenstreet bekräftar Pentagon för honom att AATIP ”studerade och utredde oidentifierade luftburna fenomen” (Unidentified Aerial Phenomena). Här får vi alltså ett rakt uttalande från Pentagon att programmet inkluderade ufofenomenet. I artikeln fortsätter Pentagons talesperson Christopher Sherewood att förklara att ”Försvarsdepartementet kommer att fortsätta att utreda rapporter av oidentifierade flygfarkoster som påträffats av amerikanska försvarets piloter för att säkerställa att USA är skyddat från överraskande strategier från våra motståndare. Detta kommer att ske genom våra normala rapporteringsvägar”.