Inga belägg för att AATIP studerade ufofenomenet

Den 16 januari i år offentliggjorde det amerikanska försvarunderrättelsesorganet Defense Intelligence Agency (DIA) en lista med 38 rapporter som DIA producerade för Advanced Aerospace Threat Identification Program (AATIP). Ett program som beskrivits som en studie av ufofenomenet, och som UFO-Aktuellt skrivit om i tidigare artiklar. I denna artikel tittar vi närmare på hur listan släpptes, vilka studier som bedrevs, och vad DIA:s syn är på AATIP som en studie av ufofenomenet.

Av Roger Glassel

Redan sommaren 2018 skrev den amerikanske journalisten George Knapp att han tagit del av en lista med namn på rapporter som var kopplade till AATIP. Knapp redogjorde inte för hur han fått tag på listan, men bland namnen på den fanns rapporter som tidigare läckt ut, vilket indikerade att lista kunde vara äkta. George Knapp fick sedan Luis Elizondo – som säger att han var chef över AATIP under en period – att intyga att den var äkta. Trots detta fick nyheten inte något särskilt stort genomslag.

Någon månad senare, i augusti, hittade jag ett avsnitt i den amerikanska kongressens daglista där AATIP nämndes. Av avsnittet framgår att kongressen ”mottagit ett brev från chefen för Divisionen för kongressrelationer, Försvarsunderrättelseorganet (DIA), Försvarshögkvarteret (DoD), innehållande en lista med alla produkter producerade under kontraktet Advanced Aerospace Threat and Identification Program; att publicera för Försvarskommittén (Committee on Armed Services)”. Jag kontaktade den amerikanske ufologen Curt Collins samt de två australiska ufologerna Keith Basterfield och Paul Dean. Vi bestämde oss för att göra en förfrågan om att via en FOIA-förfrågan, en motsvarighet till den svenska offentlighetsprincipen, ta del av brevet, samt att Keith Basterfield snabbt skulle skriva en artikel om upptäckten.

Efter att upptäckten blev känd var det fler som gjorde förfrågningar för att få ta del av brevet, däribland Nick Pope som själv arbetat som ufohandläggare för det brittiska försvarsdepartementet (MoD) och som nu arbetar som journalist för olika brittiska tidskrifter.

Nick Pope har berättat för mig att han inte gjorde en FOIA-förfrågan, utan kontaktade DIA:s kontor för pressrelationer i egenskap som journalist. Pope berättade att han ända sedan brevet till kongressen blev känt har legat på DIA om att offentliggöra brevet. Han bad även om att bli underrättad av dem när de väl hade bestämt sig i frågan.

Listan blev offentlig

Den 16 januari i år bestämde DIA att brevet med listan kunde offentliggöras och svarade alla som gjort en FOIA-förfrågan, inklusive Nick Pope, som var den som först gick ut med nyheten i brittiska medier. Dagen därpå gick Steven Aftergood, som representerar Federationen för amerikanska vetenskapsmän (FAS), ut i amerikanska medier med att han fått svaret på deras förfrågan.

Nyheten började sprida sig och andra såsom John Greenewald på sajten The Black Vault kunde intyga att även han officiellt fått listan skickad till sig. Vid jämförelse visar det sig att det var i princip den listan som George Knapp redan hade, med undantag för mindre avvikelser såsom enstaka ord som skiljer sig i rapportbenämningarna.

Listans innehåll i sig vittnar om att studierna bestod av olika områden inom teoretiska teknologier, såsom fusionsdrivmedel, warpdrift, maskhål, antigravitation, samt osynlighetstekniker, för att nämna några. Ingen av rapporterna verkar vara några direkta studier av själva ufofenomenet i sig.

Rapport som sticker ut

En rapport som sticker ut handlar om ett tillägg i Drakeekvationen, som skapades av astronomen Frank Drake 1961, vilken räknar på den statistiska sannolikheten för liv på andra planeter i vår galax. I denna artikel tänker jag inte lägga in några värderingar om själva studierna i sig, eller försöka gå igenom alla olika teoretiska teknologier som rapporternas namn innehåller. Vissa har dock kallat det för pseudovetenskap och andra har varit mer öppna och kallat det för gränsvetenskap.

Nick Pope har uttryckt en idé om att studierna sammantaget kan vara en indikation att AATIP studerade ufofenoment. ”Varför skulle de annars ha studerat dessa områden?” frågar han sig.

I en tidig intervju av Eric Benson på New York Magazine med senator Harry Reid – som var en av dem som tog initiativet att genomföra AATIP-studien – framkom att många av studierna redan är offentliga. I intervjun säger Reid: ”Låt mig ge dig något som många inom pressen har missat. Vi har hundra rapporter, hundra sidor av rapporter, som har varit offentliga sedan studien avslutades. Det mesta av detta, minst 80 procent, är redan offentligt.” Reid tillade att han hela tiden velat att de skulle bli offentliga ”och de blev offentliga”.

Jag har diskuterat detta med George Knapp och då framkom att dr Hal Puthoff – som deltog i AATIP-studierna – har sagt liknande saker under ett tal han höll i Las Vegas. Knapp förklarade: ”Puthoff sa att han hade översyn av vilka ämnen som det skulle skrivas om och vilka författare som valdes ut. Han sa även att han uppmanade författarna att återpublicera sina studier efter det att rapporterna blivit publicerade och granskade i DIA:s interna system.”

Studierna går att hitta

Efter lite sökande går det faktiskt att hitta ett flertal av studierna, däribland dr Puthoffs ”Advanced Space Propulsion Based on Vaccuum (Spacetime Metric) Engineering”, som han publicerade i sin helhet i Journal of the British Interplanetary Society (JBIS, vol. 63, sidorna 82–89) redan 2010. Det finns även andra där författaren har släppt sina rapporter under snarlikt namn, såsom dr Claudio Maccones ”The Statistical Drake Equation” som han publicerade i Acta Astronautica, 2010.

Ännu ett exempel som är värt att nämna är dr Ulf Leonhardts ”Invisibility Cloaking”, som är en av DIA:s rapporter och som har läckts via George Knapp, där en offentlig studie skriven av dr Leonhardt har samma bilder men mer detaljerad information. Rapporten skriven för DIA är mer skriven som en sammanfattning av olika teoretiska teknologier inom området.

Då studierna alltså finns offentligt tillgängliga och en av dem innehåller mer information, så kan man undra hur hemligt AATIP egentligen var?

Det är också värt att notera att när författarna av studierna skrivit offentligt om ämnet har det inte varit i en kontext som berör ufofenomenet. Ett annat mysterium är var alla studier finns som enligt major Audricia Harris vid Pentagon ”inkluderade anomala händelser (såsom observationer av aerodynamiska farkoster som utför extrema manövrer med unik fenomenologi, rapporterade av amerikanska flottans piloter eller andra trovärdiga källor)”? En fråga jag skrev om i min artikel i förra numret av UFO-Aktuellt.

”Anomala händelser”

För att få svaret på den senare frågan, om AATIP ägnade sig åt att undersöka uforapporter, vände jag mig till DIA:s kontor för presskontakter – i egenskap av skribent för UFO-Aktuellt. Jag frågade dem var källan var för Harris beskrivning av AATIP som ”inkluderade anomala händelser… rapporterade av amerikanska flottans piloter”. Jag påpekade för dem att Harris hade sagt till mig att det var taget från ett brev från senator Harry Reid till ställföreträdande försvarssekreterare Lynn, men att Harris citat inte var med i det brevet. En av DIA:s presshandläggare svarade vänligt att han skulle återkomma efter att ha kollat om det fanns mer information angående AATIP.

Redan efter någon dag fick jag följande svar.

”Syftet med Advanced Aerospace Threat Identification Program (AATIP) var att undersöka främmande tillämpningar av avancerade luftrumsvapen med fokus på teknologier från nu och 40 år in i framtiden. Syftet var även att skapa ett centrum för kompetens inom avancerade luftrumsteknologier. Målet var att förstå de hot som utgörs av okonventionella eller överraskande luftfarkoster och teknologier som kan ha påverkan på USA:s säkerhet.”

Det långa svaret fortsätter:

”DIA gav kontraktet till Bigelow Aerospace Advanced Space Studies som den enda budgivaren, och det var de som identifierade och arbetade med akademiker och vetenskapsmän för att producera 38 tekniska rapporter. Målet med kontraktet var att studera tolv tekniska områden: lyft, drivkraft, kontroll, bestyckning, signatur reduktion, material, konfiguration, kraftgenerering, temporal överföring, mänsklig påverkan, mänsklig interaktion och teknisk integrering.”

”Efter en genomlysning av programmet utförd av DIA och OSD (Office of the Secretary of Defense, med andra ord försvarsdepartementet) sent 2009, konstaterades det att studierna var av lite värde för DIA och rekommendationen var att efter kontraktet slutförts kunde programmet överflyttas till ett organ eller kontor som bättre kunde ha tillsyn över programmet. Finansiering av programmet upphörde 2012. Jag har ingen ytterligare information om programmet efter att det upphörde hos DIA 2012.”

Bigelow bestämde studierna

Svaret i sig kanske inte var ett direkt svar på min huvudfråga, men svaret är inte mindre intressant för det. Jag har i efterhand fått veta att John Greenewald fick samma svar som jag, så det verkar vara ett sammanslaget svar till oss båda.

Intressant är att vi får för första gången officiellt veta att det var Bigelow Aerospace Advanced Space Studies (BAASS) som vann anbudet och detta som den enda budgivaren. Än mer intressant är att det var BAASS som bestämde vilka studier som skulle skrivas och vem som skulle skriva studierna, vilket överensstämmer med vad dr Puthoff sa i sitt tal i Las Vegas.

Programmet i sig och vad som kom ut av det, verkar därmed ha varit ganska frikopplat ifrån DIA. BAASS hade ganska fria händer så länge som företaget höll sig inom kontraktets bestämda studie-områden.

Då jag inte fick någon direkt klarhet i frågan var major Harris tidigare svar till mig kom från, ett svar som alltså antydde att programmet inte endast innefattade studier inom de tolv tekniska områdena, utan även att programmet inbegrep inhämtning av anomala händelser rapporterade av amerikanska flottans piloter, svarade jag DIA med att ställa frågan om programmet innefattade sådan inhämtning och analys. Presshandläggaren svarade mig tydligt:

”Informationen jag gav dig är det totala som producerades av programmet medan DIA höll i det. DIA:s program omfattade inte ’anomala händelser’. Programmet erfordrade den kontrakterade att producera studier i de 12 tekniska områdena.”

Programmet kan ha fortsatt

Det är nu tydligt att DIA inte tycker att de bedrev en studie av ufofenomenet. Men, med tanke på att rekommendationen var att programmet kunde flyttas efter kontraktet avslutats, och att DIA nu börjar använda uttryck som ”Jag har ingen ytterligare information om programmet efter att det upphörde hos DIA” och ”det totala som producerades av programmet medan DIA höll i det”, så låter det som att det kan ha fortsatt i annan regi efter 2012.

Jag frågade handläggaren om ”anomala händelser” kunde ha hanterats av något annat organ eller kontor, men det ville han inte spekulera om. Så jag bad om att få omformulera min fråga till om han visste om programmet hade överförts till ett annat organ eller kontor efter att kontraktet avslutades, som var rekommendationen från DIA och OSD. Han svarade mig kort: ”Jag vet inte; rekommenderar att du kontrollerar detta med DoD.”

Så nu är jag tillbaka där jag började och måste försöka kontakta major Audricia Harris igen. Hon som sa att hon inte hade någon ytterligare information att ge mig. Men skam den som ger sig, och lite nytt har ju framkommit under resans gång.