Ghost Rockets
Den 10 mars 2016 hade dokumentärfilmen ”Ghost Rockets” premiär på SVT. Efter mer än fyra års filmande var filmen om UFO-Sveriges sökandet efter en spökraket i en sjö i Norrland klar. Clas Svahn summerar tiden med filmmakarna.
Av Clas SvahnDet är inte utan att det känns lite tomt. Inga ivriga mejl, inga kameror när jag borstar tänderna eller sitter i bilen på väg till något ufologiskt. Och ingen som ber mig att återigen säga samma sak ”som lät så bra” för att det ska bli användbart också på film.
Den 25 januari 2015 hade dokumentärfilmen ”Ghost Rockets” premiär på Göteborgs filmfestival och den 6 mars gick den också upp på filmfestivalen Tempo i Stockholm. Då hade jag och min familj hunnit få en förhandstitt över nätet några månader tidigare och det som så långt bara varit en serie fragmentariska och fullständigt oöverskådliga filmklipp blev plötsligt en sammanhållen berättelse om UFO-Sverige och om vårt sökande efter den sjunkna spökraketen i Nammajaure.
Flera har redan hunnit beskriva den som en varm och kärleksfull film om en grupp eldsjälar som ägnar sig åt saker som nästan inte finns.
Egentligen började allt med ett telefonsamtal från Kerstin Übelacker den 16 augusti 2010. Dagen efter hade vi en telefonkonferens där även hennes sambo och medproducent Michael Cavanagh var med. Kerstin arbetade då som projektledare för dokumentärfilmsnätverket Doc Lounge medan Michael jobbade på ett postproduktionsbolag som heter Good World.
Frågan från de två Malmöfilmarna var om jag och UFO-Sverige kunde ställa upp och låta dem göra en dokumentärfilm om ”svensk ufologi” – och det kunde jag. Redan den 6 september träffades vi för den första inspelningen som genomfördes hemma i Skälby och dagen efter på AFU i Norrköping där filmandet fortsatte.
Två veckor senare deltog Kerstin och Michael på UFO-Sveriges fältundersökarutbildning på Hållsta konferens utanför Eskilstuna och det skulle bli många liknande tillfällen under de kommande fyra åren. När dokumentären nu är klar har klipparen Erik Bäfving lyckats plocka ut 70 minuters film ur 150 timmar råmaterial och fokus är inte längre svensk ufologi utan UFO-Sveriges arbete med ufofrågan och främst spökraketen i Nammajaure.
Michael och Kerstin har följt UFO-Sverige på kurser, vid undersökningar, på kansliet i Sala, i hemmiljö, under föredrag och på styrelsemöten. När jag själv var i London för att hålla föredrag 2012 bokades en lokal fotograf som spelade in det hela. Men det mesta av detta kommer aldrig att visas.
Filmens fokus ligger alltså på sökandet efter den spökraket som UFO-Sverige och Liz Berg såg landa och sjunka i sjön Nammajaure den 31 juli 1980, en händelse som vi skrivit om vid flera tillfällen här i UFO-Aktuellt. Tillsammans med filmarna Janssen Herr och Erik Lindeberg samt ljudteknikern Martin Hennel följde Kerstin och Michael oss när vi genomförde de första expeditionerna till sjön i månadsskiftet augusti-september 2012 och under samma period 2014.
I februari 2011 besökte vi gemensamt Krigsarkivet för att dokumentera när jag och Steve Sandström, som kom att planera och leda expeditionerna tillsammans med mig, gick igenom originaldokumenten från spökraketkommitténs arbete 1946. Det var också då som en av filmens mest uppskrattade (!) scener togs när jag och Steve vandrar genom ett regnigt Stockholm med ett fullständigt havererat paraply som vi fiskat upp ur en papperskorg.
En annan scen som får ses som en framtida klassiker togs den 24 maj 2014 i UFO-Sveriges sekreterare Mats Nilssons trädgård i Sala där Mats och kassören Gunnar Karlsson spekulerar om liv i rymden och liv efter döden. Dessa båda scener fick publiken i de välfyllda salongerna på Roy i Göteborg och Victoria i Stockholm att skratta glatt.
Så här långt har mottagandet av filmen varit positivt och den 10 mars gick den på Sveriges Television och senare även i Norge och Danmark. I dag går filmen att köpa på dvd genom UFO-Sverige.
