Tecken från ovan

I den här artikeln ska vi belysa några av de händelser där en form av okänd skrift förekommit i samband med en UFO-observation. I de flesta fallen har kontaktpersonerna eller observatörerna tolkat skriften som just utomjordisk. Några bevis för detta finns inte. Tvärtom står det i flera fall klart att förklaringen är en annan och enklare.UFO-Aktuellts Clas Svahn ger några exempel att grubbla över.

"Stoppa alla atombombsförsök med militära syften. Balansen i universum är hotad." När Helio Aguiar läste på lappen blev han chockad. Några minuter tidigare hade han fotograferat ett diskusformat föremål som svept fram över himlen och sedan oförklarligt svimmat. Pappret med de varnande orden hade han hållit i handen när han återfått sansen. Men det var inte bara budskapet som var konstigt. När Helio Aguiar tittade närmare på lappen såg han att handstilen var hans egen...

I den spiritualistiska litteraturen finns många exempel på skrivna budskap från andra sidan. Vilsna andar som vill kommunicera med den värld de allt för tidigt lämnat. Men budskapen och meddelandena är ofta torftiga. Träffprocenten oanvändbart låg.

Också i samband med UFO-observationer träffar vi på skrivna budskap och varningar. Men innehållet liknar ouijabordens och den automatiska skriftens - den bakomliggande intelligensen imponerar inte. I en del fall har de okända föremålen haft tecken eller symboler på sidan som ett slags registreringsskylt. Vad säger dessa skrivna meddelanden och symboler oss? Finns det över huvud taget något som tyder på att de är äkta?

När Gösta Carlsson gjorde sitt fynd i gläntan utanför ängelholm på morgonen den 19 maj 1946 förstod han först inte vad det var han höll i handen. En hinna av klibbande sand dolde ytan och det var först många år senare som han upptäckte att den skimrande staven hade några underliga tecken inristade på sig. Tecknen ser ut att vara hämtade från något runalfabet. De är enkla som om den som ristade dem velat undvika allt annat än raka streck med tanke på stavens hårdhet.

Det första tecknet ser ut som ett F med an de tre följande liknar enkla träd och det femte ett nedfallet tak. Vad de betyder vet ingen. Gösta Carlsson själv tror att staven ingick i ett slags drivsystem ombord på farkosten. Den teorin hjälper oss inte. Tecknen är omöjliga att förstå.(1)

Amerikanen George Adamski, den förste store kontaktpersonen - och den mest ifrågasatte - fick vid två tillfällen meddelanden med "utomjordiska tecken". Ett av dem i form av fotavtryck efter en kontakt i öknen den 20 november 1952. I skosulornas avtryck syntes två oberoende mönster: den vänstra sulan med några enkla linjer i mitten, streck, punkter och en oval i hälen - den högra med en svastikaliknande symbol samt en oval fylld med punkter och streck. Båda sulornas mönster var oregelbundet och en blandning mellan "skrift" och symboler.

Också det andra skriftliga meddelandet fick George Adamski i samband med kontakten den 20 november. Han påstår sig då ha överlämnat en "fotografisk plåt" till rymdmännen. När han återfick plåten den 13 december hade originalfotot ersatts med en egendomlig skrift. överst på bilden syntes samma symbol som på den högra skosulan; en oval med en stiliserad svastika omgiven av tecken inom sig. Under ovalen vimlade ett 40-tal tecken som mest liknade klotter, skrivna utan att följa någon rak linje huller om buller . Tecknen är olika st ora och ger inte intryck av att vara lämnade av en avancerad civilisation som George Adamski påstod.(2)

Men Adamski har också lämnat efter sig andra skrivna meddelanden som aldrig publicerades i några böcker. Varför han valde att tiga om dem är oklart. Ett av meddelandena, på hans eget brevpapper, är fyllt av komplicerade tecken som har ett drag av mayafolkets skriftspråk över sig medan ett annat hade skickats i brev från "rymdfolket" till ufologen och Adamskis vän, Lou Zinsstag i Schweiz. Här är symbolerna helt annorlunda än några av Adamskis tidigare exempel vilket Adamski själv sedan förklarade med att en ny grupp av rymdmänniskor hade landat och ersatt de tidigare. De tolv tecknen följdes också av en översättning: "Ge. Adamski is the only one on earth that we support" (George Adamski är den ende på jorden som vi stöder) varefter en signatur avslutade det kärnfulla budskapet.(3)

Den 17 november 1954 fick spanjoren Alberto Sammartin en vacker sten med tio inristade tecken av en varelse från en annan planet. Mannen, som verkade mycket ung, hade ljust tjockt hår som föll i tunga lockar ner mot hans skuldror. Ansiktet visade, enligt Sammartin, "säkerhet, klarhet och skönhet; dess like kan man endast finna hos antikens statyer".

Stenen däremot såg inte mycket ut för världen. Visserligen var den vackert violett med insprängda gula fläckar men tecknen var inte särskilt upplysande. Stenen i sig var 12 cm lång, 4 cm hög och 2 cm bred. På den fanns tecken som starkt påminner om dem som Antonio Villas Boas senare skulle teckna ned; raka eller vinklade linjer med punkter och halvcirklar och en cirkel. Sammartin träffade också en underbart vacker kvinna som tecknade ned en formel som beskrev "hemligheten bakom tid och rum". Stenens inskription gick ett steg längre och beskrev "jagets hemliga förhållande till tid och rum".(4)

I mitten av oktober 1957 utspelade sig en av de mest kända närkontakterna i UFO-historien. Den unge brasilianen Antonio Villas Boas sade sig inte bara ha gått ombord på ett okänt föremål som landat på familjens åker utan dessutom blivit förförd av en utomjordisk kvinna. Villas Boas beskrev även han sin kvinna som gudomligt vacker: "hennes kropp var vackrare än någon kvinna jag tidigare sett".

Under sitt besök ombord på skeppet noterade Villas Boas en inskription över en av dörrarna. Han ritade sedan ned tecknen som har starka likheter med de tio på Sammartins sten; raka linjer med skarpa böjar, punkter och mjuka krokar.(5)

Ett ovanligt sätt - till och med i dessa sammanhang - att få ett utomjordiskt budskap var det som hände den 32-årige statistikern Helio Aguiar från Brasilien. Aguiar var på väg på motorcykel nära en plats kallad Piatã den 24 april 1959 då han fick se en silverglänsande diskus fara fram över himlen. Señor Aguiar hade sinnesnärvaro nog att stanna och ta tre bilder av farkosten men precis när han var i färd med att ta den fjärde bilden svimmade han. När han kom till sans var föremålet borta. I handen hit tade han ett pap per med följande text gjord med hans egen handstil: "Stoppa alla atombombsförsök med militära syften. Balansen i universum är hotad. Vi kommer att vara på vår vakt och beredda att ingripa".(6)

En som var nära att få med sig en utomjordisk bok var amerikanskan Betty Hill som den 19 september 1961 påstår sig ha blivit kidnappad av varelser från ett rymdskepp och ombordtagen tillsammans med sin man Barney. Händelsen är mycket välkänd och anses som den första klassiska ombordtagningen. Så här berättade Betty Hill för doktor Benjamin Simon under en av de många hypnossessionerna hon genomgick:

"Det såg nästan ut som - jag vet inte - det var ingen uppslagsbok - textraderna gick inte horisontellt, de gick upp och ner. /.../ Det såg annorlunda ut. även om jag har sett japanska skrivet, det här hade skarpa linjer, och några var tunna, några medeltjocka och andra tjocka. Det fanns prickar (över bokstäverna). Det hade raka linjer och krökta linjer." Betty Hill har aldrig tecknat ned hur hon uppfattade skrivtecknen. Vi har bara hennes muntliga beskrivning att gå efter.(7)

En intressant observation gjordes av polismannen Lonnie Zamora nära Socorro i New Mexico den 24 april 1964. Zamora som jagat en fortkörare blev plötsligt uppmärksam på en ljusflamma samtidigt som han hörde ett dån från ett område där ett dynamitlager fanns. Han avbröt då jakten och svängde in på en mindre väg eftersom han misstänkte att lagret hade exploderat. När han närmade sig området fick han till sin förvåning se ett äggformat föremål stående på marken. Intill föremålet¾befann sig tvåmänniskoliknande figurer. På själva föremålet kunde Zamora se ett tecken bestående av en halvcirkel välvd över en pil som i sin tur hade en horisontell linje under sig. Föremålet lyfte sedan och Zamora rapporterade det inträffade till polisstationen över sin radio.(8)

Den 2 mars 1965 fann John Reeves från Florida två tunna pappersbitar på marken efter en närkontakt. Reeves hade upptäckt ett landat tefat när han var ute och gick i skogen. Gömd bakom några buskar iakttog han en humanoid iklädd ett slags skyddsdräkt röra sig kring farkosten innan den gav sig iväg. När Reeves tog upp pappersbitarna kunde han konstatera att de innehöll en skrift som påminde om stenografi. Skriften blev senare dechiffrerad och avslöjade då följande meddelande: "Planeten Mars - Kommer du hem snart - Vi saknar dig mycket - Varför stannade du borta för länge".(9)

Det finns också flera exempel än Lonnie Zamoras på hur observatörer har beskrivit olika former av text på utsidan av föremål. På morgonen den 23 mars 1966 var William Laxton på väg till sitt arbete på Sheppard Air Force Base nära Wichita Falls i Texas. Körande i sin bil längs U.S. 70 fick han plötsligt se ett avlångt föremål hänga över vägen. Han stannade bilen och gick mot föremålet då han upptäckte en person iklädd en grön overal l och en keps med uppvikt skärm som satt på knä vid en stege under föremålet. När mannen, som verkade vara i 35-årsåldern, upptäckte Laxton klättrade han snabbt in i föremålet som lyfte.

William Laxton kunde se hur det lyste ur flera fönster och från en genomskinlig bubbla i framändan. På sidan uppfattade han bokstäverna T och L skrivna över varandra och siffrorna 4768 eller 4168 under dem. Detta tolkade Laxton som att farkosten var ett Test Laboratorium.(10)

Ett av de mera kända exemplen är en serie fotografier från José de Valderas i Spanien den 1 juni 1967. På bilderna syns ett tefatsformat föremål på nära håll och på dess undersida en symbol som liknade det astronomiska tecknet för Uranus, ett versalt H med ett streck genom sig. Bilden avslöjades sedan som en bluff efter en analys där tråden som höll farkosten "flygande" framträdde.(11)

1970 gav den amerikanske kontaktpersonen John W. Dean ut boken "Flying Saucers Closeup" där han noggrant redogör för sina möten med Korendianerna, en fantasirik skildring förstärkt med färgfotografier med inretuscherade tefat. I boken publicerar Dean inte bara ett helt utomjordiskt alfabet utan också grammatik, viktsystem och siffror. Bokstäverna är enkla och tydliga till skillnad mot exempelvis Adamskis klotter, men Deans idéer är inte mer än en skrivbordsprodukt.(12)

Det senaste i raden av utomjordiska skrifter finns med på den så kallade obduktionsfilmen som marknadsförs av videoproducenten Ray Santilli. Filmen som påstås vara tagen i New Mexico 1947 föreställer "vrakdelar" från ett kraschat föremål, bland annat en I-balk med flera tecken. Tecknen verkar vara tagna ur det grekiska alfabetet och de första fem ser ut att bilda ordet VIDEO. Det mesta tyder i dag på att hela filmen är ett falsarium.(13)

Också en annan påstådd krasch, vid Aztec i New Mexico, har lämnat efter sig en skrift med tecken. Kraschen skulle ha inträffat den 25 mars 1948 och diskuteras ingående i William Steinmans bok "UFO Crash at Aztec" men anses i dag av de flesta amerikanska ufologer som varande ett rent påhitt. I boken avbildar Steinman en sida med tecken som han påstår kommer från det störtade rymdskeppet. Det rör sig om 30 rader med skrivtecken i form av trianglar, blixtar, streck och cirklar plus siffror som är identiska med våra egna.14

Numera är det sällan kontaktpersoner kan visa upp några skriftliga bevis för sina upplevelser. Istället har det blivit populärt att själva, genom automatisk skrift, skapa meddelanden på "utomjordiska". En av dem som ägnar sig åt detta är healern Christina West, mera känd under sitt "rymdnamn" Channie. Channie West säger sig ha haft kontakt med en utomjordisk kvinna, Tissi Mo, sedan barndomen. Genom henne och sina vidare kontakter har hon fått lära sig varelsernas skriv- och talspråk. Skrivtecknen är kombin ationer av olika (jordiska) astrologiska tecken, bland andra tecknen för Jupiter och Uranus, och deras ursprung knappast särskilt kosmiskt.(15)

Ante Jonsson, som säger sig ha varit med om upprepade kontakter med varelser från någon annanstans (dock inte nödvändigtvis utomjordiska) såg vid ett tillfälle något som liknade siffror på en dörr till en undervattensbas. Siffrorna liknar 4 och 7 men var mera rundade. Vid ett annat tillfälle såg han ett tecken¾i form av två sammansatta halvcirklar och en¾horisontell¾linje¾när¾han befann sig ombord på en av varelsernas¾farkoster.(16)

I en artikel i Fortean Times visar Hilary Evans på möjliga orsaker till budskapen från andra sidan. Någon egentlig skillnad mellan det spiritualistiska mediets kontakter och dagens kontaktpersoners kanaliserade budskap verkar inte finnas. Parallellerna är slående.

Ett exempel är den 35-åriga schweiziskan "Helene Smith" (Catherine Elise Muller 1861-1929) som under slutet av 1800-talet kanaliserade kontakter med såväl Victor Hugo som Cagliostro och invånarna på planeten Mars. Helene Smith tecknade också ned en rad budskap på marsianska och lärde sig också tala språket som i många stycken påminde om franska. Professor Theodore Flournoy, som följde Smith under flera år, imponerades av den unga kvinnan som använde marsianskan på ett logiskt och konsekvent sätt. Skrivteck nen var relativt enkla sammansättningar av krokar och raka streck. Men budskapen i sig var föga imponerande och Flournoy kunde snart visa att de inte emanerade från Cagliostro eller Hugo - och knappast från Mars. I dag står det också klart att meddelandena kan hänföras till Helene Smiths egen inre föreställningsvärld snarare än till en yttre verklighet. Bristen på framgång och äventyr i det verkliga livet gav de inre upplevelserna tyngd och mening.(17)

Källor:

1. Clas Svahn/Gösta Carlsson: "Mötet i gläntan" (NTB/Parthenon 1995), sid 209-211.

2. Desmond Leslie/George Adamski: "Flygande tefat har landat" (Parthenon 1957), sid 253 och 305.

3. Lou Zinsstag/Timothy Good: "George Adamski - The Untold Story" (Ceti Publications 1983), bildsidor mellan sid 50-51 samt sid 72-73.

4. "Mina möten med de utomjordiska", UFO-Information 2/72, sid 14-17, 3/72, sid 18-20 och 4-5/72, sid 11-16.

5. Gordon Creighton: "The Amazing Case of Antonio Villas Boas" (The Humanoids, ed. Charles Bowen, Neville Spearman 1969, sid 232-233). 6. John Keel: "Operation Trojan Horse" (Abacus 1976), sid 198-199.

7. John G. Fuller: "The Interrupted Journey" (The Dial Press 1966), sid 174; UFO-Aktuellt 3/90, sid 4-7.

8. "UFO Sighting Last Year Still Plagues Policeman" (Boswell Daily record 25/4 -68); Kim Moller Hansen: "UFO Casebook" (UFOs 1947-1987, ed. Evans/Spencer, Fortean Tomes 1987, sid 62-66).

9. Janet och Colin Bord: "Life Beyond Planet Earth?" (Grafton Books 1991), sid 80-81.

10. Robert Loftin: "Identified Flying Saucers" (David McKay Company Inc. 1968), sid 91-94.

11. Jacques Vallée: "The Invisible College" (E.P. Dutton 1975), sid 89-95; James E. Oberg: "UFOs & Outer Space Mysteries" (Donning 1982), sid 111.

12. John W. Dean: "Flying Saucers Closeup" (Eget förlag 1970), sid 52-65.

13. UFO-Aktuellt 3/95, sid 18-26.

14. William S. Steinman/Wendelle Stevens: "UFO Crash at Aztec" (Stevens 1987), sid 41.

15. Stockholms UFO-Nytt 2/91, sid 12†14, Ibid 3/92, sid 4-7.

16. Personlig intervju med Ante Jonsson den 17/2 -91.

17. Hilary Evans: "Talking with Martians" (Fortean Times 76, sid 22-28).