UFO-kontakter - vår tids religiösa upplevelser?
Mikael G. PeterssonUFO-gåtans religiösa dimensioner har ofta betraktats som ett problem för den seriösa ufologin. I George Adamskis fotspår fortsätter bisarra kontaktrapporter, självutnämnda profeter och new age-anhängare att etablera en i högsta grad mångfacetterad rymdreligion. Allt detta utgöra ett nytt undersökningsobjekt för exempelvis religionspsykologin. Därigenom får vi möjlighet till en fördjupad kunskap om de mänskliga processer som ofta ligger bakom en religiös tolkning av fenomenet.
De gamla andlighetssymbolerna riskerar lätt att i vår utvecklingsinriktade kultur förlora sin egenskap att svara mot nutidsmänniskans religiösa behov. Därför förändras ofta åtminstone deras yttre former för att passa in i vårt västerländska kultursammanhang. En sådan hypotes framhölls av den välkände djuppsykologen Carl Gustav Jung i hans klassiska bok om UFO-fenomenets andliga och psykiska betydelse. Han hävdade till exempel att människans undsättning genom ingripande av utomjordiska varelser är en klassisk religiös myt i modern stöpning.
Dagens västerlänning har kanske - som James R. Lewis påpekar i boken "The Gods Have Landed: Religions from Other Worlds" - svårt att tro på Guds annalkande frälsning. Då kan interplanetära, högutvecklade livsformers hjälp kännas mer tilltalande. Jung kallade därför de flygande tefaten och deras piloter för "teknologiska änglar". Träffsäkerheten i denna definition vittnar till exempel kontaktrörelsens rikliga litteratur om.
Jungs tolkningar är förvisso ytterst spekulativa. Hans antydningar om UFO-fenomenets religiösa innebörd har emellertid blivit något av ett grundläggande mönster för den som vill granska det ur beteendevetenskapligt perspektiv. Sådana granskningar har varit tämligen sparsamma under en lång tid, även om flera socialpsykologer, sociologer och religionspsykologer nu har upptäckt ämnets värde som studieobjekt.
Den som anlägger exempelvis en religionspsykologisk metodik studerar inte i första hand fenomenet i sig. Snarare gäller det att identifiera de psykiska processer och tolkningar som ger upplevelsen dess specifika, i det här fallet religiösa, innehåll. Med andra ord är man alltså mer intresserad av observatören än av det observerade. Ett sådant förhållningssätt behöver dock inte betyda att man förutsätter att ett verkligt fenomen inte existerar (även om många psykologer och sociologer som studerat ämnet gör det). Jaques Vallée har exempelvis påpekat att ett slags "psykotronisk teknologi", det vill säga någon form av medvetandeförändrande teknologiskt instrument, skulle kunna ligga bakom närkontakternas märkliga upplevelser.
Kontaktpersonerna
Kontaktfallen är ett av de sällsammaste områdena i det komplexa mönster som utgör UFO-fenomenet. Möjligheten att en utomjordisk kultur besöker oss är alltid lika fascinerande. Det är dessutom en vision som passar i vår av teknik och vetenskap genomsyrade kultur. Samtidigt erbjuder möjligheten att vi besöks av högstående livsformer från andra planeter nytt hopp för många människor. Man föreställer sig gärna att de, med sin förmodat enorma kunskap, skulle kunna hjälpa oss i vår utveckling mot en fredligare tillvaro. Parallellen till religion och andlighet är alltså ganska tydlig. Det unika är att denna del av UFO-gåtan skapar en syntes av vetenskap och religion. Kanske innebär den ökande förekomsten av UFO-kontakter och UFO-kulter ett försök till ett sådant helhetstänkande.
Främst inom new age-falangen av UFO-intresserade finner vi den ovanstående uppfattningen i mer utvecklad form. Här framträder inte sällan så kallade kontaktpersoner; individer som påstår att de kontaktats av utomjordiska intelligenser. De hävdar dessutom att de av dessa varelser mottagit budskap, vars innehåll ofta rör vår jords överlevnad och vår andliga utveckling. Man skulle i grova drag kunna definiera dem som utvalda profeter för de extraterrestriella besökarna. Kontakterna sägs ofta ske genom telepati (eller snarare kanalisering direkt från de utomjordiska), och ibland även via fysiska konfrontationer. Inte sällan bildas kulter kring dessa karismatiska personer. Deras uppbyggnad påminner i flera avseenden om traditionella religiösa gruppbildningar.
UFO-kontakternas religiösa komponenter
Men vad är det egentligen hos UFO-kontakterna som öppnar dem för religiös tolkning? För det första berör de viktiga aspekter av vår existens. Det kan gälla vår andlighet, syn på universum eller fortlevnad på jorden. Vidare finner vi paralleller till centrala väsen inom traditionell religion. Attribut som tillskrivs gudar, änglar och demoner återfinns ofta hos besökarna. Dessutom förekommer alltid element av mystik och paradox eftersom kontakterna inte är åtkomliga för empiriska undersökningar.
Forskaren John A. Saliba har studerat UFO ur ett socio-psykologiskt och religionspsykologiskt perspektiv. I boken "The Gods Have Landed: New Religions from Other Worlds" framhåller han sju religiösa koncept i observationer av, och närkontakter med UFO-fenomen. Dessa är 1) mystik, 2) transcendens, 3) tro på övernaturliga väsen, 4) perfektion, 5) frälsning 6) religiös världsuppfattning och 7) andlighet.
Av utrymmesskäl kan de inte behandlas ingående, men en kort resumé kan vara på sin plats.
1) Den förstnämnda komponenten har berörts ovan, men vidare bör påpekas att den förstärks genom att kontakten oftast bara upplevs av en individ. Därtill fungerar ET-hypotesen som dagens mytologiska tolkningsmönster. Massmedia och många ufologer är inte sena med att förse UFO-fenomenet med ett mystikens skimmer. Skeptikern Philip J. Klass hävdar att det i flera fall inte är det observerade fenomenet i sig som är särskilt sällsamt. Istället finns det risk för att vittnesutsagorna förvrängs, förstoras upp och glorifieras eftersom de utsätts för påverkan av flera faktorer innan de föreligger i officiell form.
2) Transcendenta himlafenomen (som tros tillhöra det översinnliga) har i alla tider relaterats till det gudomliga. Sådana anses härstamma från en främmande, mäktig värld ovanför oss. De är obundna av vår världs begränsningar och naturlagar. Parallellen till dagens utomjordiska besökare är uppenbar.
3) Tron på övernaturliga väsen i någon form är en självklar ingrediens i alla religiösa system. Dessa väsen överstiger människans natur och kapacitet. Ofta är de vetenskapligt, moraliskt och andligt mer utvecklad än vi själva. Värt att notera i detta sammanhang är att också kontaktpersonerna själva tillskrivs övernaturliga krafter (telepati, healing och så vidare).
4) Som antytts ovan är såväl traditionella övernaturliga varelser som utomjordingar överlägsna oss på i princip alla områden. De upphöjs närmast till gudar, och tros inte sällan vara odödliga. Därigenom besitter de också fysisk och psykisk dominans över människan.
5) Både förslagsvis änglar och ET-varelser anses kunna bota sjukdomar, förmedla andlig upplysning och frälsa världen från ondska. Det poängteras dock att människans samarbete, vilket ofta innebär tro, är nödvändigt. Vare sig man väljer Guds änglar eller intergalaktiska utomjordingar ska deras inblandning leda till nästa stora steg i mänsklighetens utveckling.
6) Tron på utomjordiska varelser erbjuder en alternativ världsbild i dagens samhälle. Konventionell religion och vetenskap har inte så mycket att säga om det stora intresset för märkliga fenomen. Därför vänder vi oss gärna till andra källor, som ger oss de svar vi behöver. En bidragande faktor kan vara att vetenskapens och religionens förklaringar ofta motsäger varandra. UFO-religionen blir då ett försök att i viss utsträckning skapa harmoni mellan vetenskaplig och religiös världsbild (varigenom människan visserligen "bara" tillkommit genom ett experiment av extraterrestriella varelser, men där hon alltjämt är betydelsefull).
7) Kontaktupplevelsen i sig bär likheter med klassisk religiös erfarenhet (jämför med till exempel kristna mystiker). En förändring i individens förståelse av sig själv och sin omgivning äger rum. Det är intressant att notera att den ofta bevisligen sker, det vill säga oavsett om någon verklig, utanför individen verkande kraft ligger bakom eller inte. Resultatet är i de flesta fall (flera undantag finns emellertid) en mer andlig tolkning av tillvaron.
Några sammanlänkande kommentarer kan fogas till Salibas modell. Tillsammans skapar dessa religiösa teman ett slags ultimat verklighet. Denna verklighet är den grundpelare på vilken allt i vår existens vilar. Nyckeln till världens, mänskligheten och även individens mening ligger i förståelsen av, och tron på den ultimata verkligheten. I judisk-kristen lära omfattas detta av Gud (Jahve), och inom hinduismen finner vi Brahman. Kommer utomjordingarna att inta denna plats hos framtida generationer? Troligen inte, men ansatser till sådana uppfattningar finns klart uttryckta i mindre grupper, och i mer diffus form faktiskt i den västerländska kulturen i stort.
Varför?
Den viktigaste frågan är förstås varför UFO-gåtan har blivit föremål för tolkningar av det religiösa slaget. Givetvis är denna fråga också den svåraste att besvara. Förklaringarna är flera, men en viss samstämmighet kan ändå uppnås.
Vi har redan fastslagit många kontakterfarenheters likhet med traditionell religiös upplevelse och därav följande beteende. Men vad i vårt nutida samhälle inspirerar till dessa upplevelser och beteenden?
Sociologer talar exempelvis om kopplingen mellan UFO och sociala eller kulturella traditioner, UFO och marginalitet och så vidare. Etnologer noterar paralleller mellan klassiska folkmyter och UFO-fenomen. Psykologer pekar på individuella och kollektiva behov, önsketänkande eller strävande efter helhet.
Att beskriva alla dessa teorier skulle förmodligen kräva en serie böcker i åtskilliga volymer. Därför har jag här försökt sammanfatta några av de mest framträdande huvudströmningarna i de olika hypoteserna.
För det första bör man kanske relatera problemet till vår nuvarande kulturella situation. Det är troligen ingen överdrift att konstatera att den präglas av ständig förändring. Därigenom uppstår följaktligen ett slags intellektuell, social och inte minst religiös förvirring. Världsbilder inom religion och vetenskap spelas ut mot varandra, och ger olika svar på livets stora frågor. Den rådande turbulensen i samhället har självfallet konsekvenser för individen som lever i det. Därför utgör också tolkningen av nutidsmänniskans psykiska dimension en viktig nyckel till förståelsen av UFO-problemet som religiöst fenomen.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man alltså urskilja två primära perspektiv, nämligen 1) det generella och 2) det individuella.
1) Det förstnämnda består, som framgår ovan, av ett slags världsbildsharmonisering mellan religion och vetenskap. Samtidigt som vår kultur sekulariseras (termen är mångtydig, men kan i detta sammanhang sägas innebära att tillvaron förvärldsligas; "frigörs" från övernaturlighet) sker i och med utomjordisk kontakt också en remytologisering. Världens och människans uppkomst tillskrivs mäktiga utomjordiska livsformer, vilkas existens åtminstone är hypotetiskt tänkbar för vetenskapen (sekularisering). Men genom ET-varelsernas överlägsenhet införs på nytt ett element av mysterium, som ligger bortom vårt vetenskapliga kunnande (remytologisering).
2) Liksom andra religiösa upplevelser och därav följande gruppbildningar, tilltalar UFO-kontakter och kulter individens behov av trygghet i en värld av religiös förändring och social turbulens. På grund av deras moderna utformning, världsbild och exponering i massmedia märker vi hur dessa grupperingar i dag ökar i popularitet.
Med dessa reflexioner vill jag endast uppmärksamma läsaren på kontaktfallens faktiska betydelse. De är, till skillnad från vissa kritikers uppfattning, värda att undersöka. Om de inte avslöjar något om UFO-fenomenet i sig, kan de ändå öka vår förståelse av oss själva och den värld vi lever i. De bör inte bli föremål för vare sig ärkeskepticism eller blind tro, utan förtjänar objektiv granskning. Kom ihåg att vår verkliga kunskap får sin livskraft genom viljan att upptäcka.
Källor:
Hilary Evans: "Gods, Spirits, Cosmic Guardians" (The Aquarian Press, 1987); C.G. Jung: "Flying Saucers: A Modern Myth of Things Seen in the Skies" (Princeton University Press, 1978); James Lewis (red.): "The Gods Have Landed: New Religions from Other Worlds" (State University of New York Press, 1995); Ralph W. Hood, Bernard Spilka (m fl): "The Psychology of Religion: An Empirical Approach" (The Guilford Press, 1996); Jaques Vallé: "Revelations: Alien Contacts and Human Deception" (Ballantine Books, 1991).