Detta kan du se på himlen i november 2024
Åter har vi ett oskrivet blad framför oss, även om mycket att det som händer i den nära rymden som vi kan se här från jorden fungerar som en klocka och går att förutse med precision. Det är väl bara vädret som kan göra det surt för oss som vill vända blicken uppåt och studera det som händer där ovan jord.
av Tobias Lindgren
Nymåne
Månen befinner sig första dagen i månaden på den sidan av jorden som och också solen gör, vilket gör att den inte syns på natthimlen. Denna fas inträffar strax före klockan 14.00. Nu infinner sig också den bästa tiden i november för att observera ljussvaga objekt så som galaxer och stjärnhopar, eftersom månskenet inte stör. Men ljusföroreningar kan förstöra minst lika mycket, så att konsultera ljusföroreningskartan innan man tar sig ut är att rekommendera.
Supermåne
Två veckor in i november har månen förflyttat sig halva vägen under sin färd runt jorden och är nu alltså på motsatt sida i förhållande till solen, vilket medför att den här helt upplyst för oss månobservatörer nere på jorden. Månens elliptiska bana gör att den åter igen är närmare jorden och gör den till årets sista supermåne och som kulminerar ljusmässigt klockan halv elva på kvällen den 15 november. Kärt barn har många namn och denna fullmåne har kallats bävermåne, frostmåne och mörk måne.

Man får mycket astronomiska objekt den 15 november, även om supermånen kanske döljer en del. Bild: Stellarium.
Merkurius
Den här lilla planet når den 16 november sin största möjliga östliga position på 22,5 grader, alltså elongationen, vilket är planetens skenbara vinkelavstånd till solen, sett från jorden. Merkurius är vanligtvis svår att på syn på, trots det nu är bästa tiden för att se Merkurius, då den når sin högsta punkt ovanför horisonten på kvällshimlen. Hittar planeten gör man lågt på västra himlen strax efter solnedgången.
Venus
Venus kommer att kliva över horisonten i sydväst till lunch hela månaden och ner igen strax efter solen tar kväll.
Mars
Jordens bästa kompis bland planeterna, den lilla röda Mars är i november en nattvarelse som kliver upp för oss här i Sverige efter klockan tjugo och går ner när Venus går upp, fast då i nordväst.
Jupiter
Vår största planet i solsystemet huserar i Oxens stjärnbild, ovanför den mer välkända stjärnbilden Orion, detta under hela månaden med 18 timmar ovanför den svenska horisonten, med starten på dygnet från nordöst.
Saturnus
Det är väl i princip omöjligt att inte direkt tänka på ringarna när man för Saturnus på tal. Nu i november är den möjlig att se från före klockan två på eftermiddagen om det då är för ljust, fram till åtminstone midnatt. Bara att kolla åt söder och där är den ringbärande planeten.
Uranus
Den blågröna planeten står i opposition den 17:e och kommer att vara helt upplyst av solen från vår position, nu när den uppvisar sin ljusaste sida under året. På grund av dess avstånd kommer den bara att vara en liten blågrön prick om man vet exakt var man ska titta. Med kikare och teleskop blir det dock bättre.
ISS - Internationella rymdstationen
ISS har en bana på 51.6 grader, vilket gör att den vrider sig runt jorden vilket gör att den blir synlig en under period från en nordlig latitud för att sedan motsvarande passage för en sydlig latitud. För oss i Sverige kommer ISS in i gynnsam bana mot sist tredjedelen av månaden och kan då ses när den passerar under eftermiddagarna. Eftersom ISS ligger lågt, alltså nära jorden blir området varifrån den blir synlig vid varje enskilt tillfälle inte speciellt stort. En cirkel med en radie på cirka 1200 km, men eftersom Sverige aldrig hamnar rakt under ISS blir den synliga delen av banan inte så lång. Till detta måste också solen vara bra positionerad under horisonten för att rymdstationen skall bli ordentligt upplyst innan den glider in i jordskuggan och förlorar sin glans tills att den kommer tillbaka till nästan samma position ett varv senare efter cirka 90 minuter.
Starlinksatelliter
Dessa små gynnare får vi nog leva med under överskådlig framtid, men när de positionerat sig blir de för oss vanliga människor inte något problem. Nu under projektets fas där satelliterna skjut upp kan de vara synliga, som små tåg av ljusprickar som far över himlen. Har man tur eller otur hur man nu vill se det, att få syn på dessa, så är de ändå förhållande vis ljussvaga.

Varje liten röd prick är en starlinksatellit, många blir det. Källa: Heavens Above
Ariane 6
Ett nytt objekt på himlen är Ariane 6 FM1 Upper Stage, som under gynnsamma förhållanden kan generera synliga passager under månaden för oss här i Sverige, även om den är ganska ljussvag.
Meteorskuren Tauriderna
Tauriderna är en mindre meteorskur som om man har tur kommer upp i 5-10 meteorer per timme och toppar i mörkret den fjärde november. En ovanlighet med tauriderna är att de har sitt ursprung i två olika källor. Den första produceras av dammkorn efter asteroiden 2004 TG10 och den andra strömmen består av skräp efter kometen 2P Encke. Skuren pågår vanligen från någon vecka in i september i två månader och kanske orkar fram till Lucia. Tauriderna kulminerar i år på natten den 4 november. Bästa tiden för dessa är strax efter midnatt från en mörk plats långt borta från stadens förstörande ljus. Meteorernas namn skvallrar om varifrån de till synes ser ut att komma, vilket i tauridernas fall är stjärnbilden Oxen, men det är inte skrivet i sten då de kan dyka upp var som helst på himlen.
Meteorskuren Leoniderna
Leoniderna är en normalstor skur som kan producera 15 meteorer per timme som mest runt den 18 november. Leonidskuren är unik så sätt att kometfragment som frigjorts från komethuvudet är koncentrerade till ett moln i kometens närhet. Stoftet och kometen har därför samma omloppstid, cirka 33 år vilket förklarar de spektakulära meteorskurarna vart trettiotredje år där hundratals meteorer per timme kan ses. Den senaste av dessa inträffade 2001. Leonidernas ursprung är rester efter av kometen Tempel-Tuttle, som upptäcktes 1865. Skuren pågår årligen de tre sista veckorna i november. Den toppar i år natten till den 17:e och morgonen den 18:e. Om inte molnen förstör himlen kan det vara så att månens ljus dränker de flesta meteorer utom de allra ljusaste, men med lite tålamod kan du säkert uppleva några bra. Meteorer kommer mestadels att stråla ut från stjärnbilden Lejonet, och observeras bäst från en plats utan en massa andra störande ljus efter midnatt.
Kometer
Vad det gäller kometer just nu så ser det skralt ut. Förra månadens "stjärna" kometen C/2023 A3 Tsuchinshan-ATLAS är nu på väg bort och inte längre något som man råkar se med slumpens hjälp, även om den fortfarande ligger etta på kometernas ljusskala. Tack C/2023 A3 Tsuchinshan-ATLAS för den här gången, vilket väl inte är korrekt att säga då en inte kommer tillbaka, även om många källor har sagt att den kommer åter om 80 tusen år. Den som lever får se.

Kometen C/2023 A3 Tsuchinshan-ATLAS och lite annat jox. Foto: Tobias Lindgren