Detta kan du se på himlen i februari 2024
Februari är en kort och ganska händelsefattig månad, åtminstone till stjärnhimlen sett. Inte ens ett litet meteorregn tycks vi kunna räkna med. Men det gör ju i och för sig inte så mycket – stjärnhimlen är ju nog mäktig som den är. Och så här på vinterhalvåret är det ju säsong för norrsken.
Av Johan Fagervall 
Planeter i februari
Du ser starkt lysande planeten Venus endast i sydligaste delarna av landet. Venus står lågt i sydost i gryningen, men försvinner i gryningsljuset mot slutet av månaden. Inte förrän om ett halvår kommer man att kunna se Venus igen från Sverige.
Jupiter blir synlig ganska högt i syd, när det mörknar på himlen. Går ned i väst ungefär, innan midnatt.
Saturnus ser du som en ljusprick lågt i sydväst i skymningen, den går mycket snart ned. Ungefär från mitten av februari syns den inte mer. Den dyker upp i gryningen igen, senare i år.
Månen i februari
Halv avtagande blir månen natten mot lördag 3 februari. Innan gryningen måndag 5 februari ser du i sydligaste Sverige månskäran tillsammans med stjärnan Antares i stjärnbilden Skorpionen. Du ser dem i sydsydost. Fredag 9 februari blir månen ny. Onsdag 14 februari kan du se kommande månskäran tillsammans med planeten Jupiter. Även kvällen därpå ser du dem tillsammans, men då har de bytt plats med varandra. Fredag 16 februari blir månen halv kommande. På kvällen söndag 18 februari ser du månen tillsammans med stjärnan Elnath. I skymningen tisdag 20 februari ser du månen nära stjärnan Pollux i stjärnbilden Tvillingarna. Och på kvällen fredag samma vecka, det vill säga 23 februari, ser du månen nära stjärnan Regulus som tillhör stjärnbilden Lejonet. Dagen därpå, lördag 24 februari blir månen full. Innan det ljusnar onsdag 28 februari är månen nära stjärnan Spica som tillhör stjärnbilden Jungfrun. Även följande natt befinner de sig nära varandra.
Vintertriangeln
Tidiga kvällar kan du se Sirius i söder. Sirius är den starkast lysande stjärnan på kvällshimlen, mer än dubbelt så ljusstark som den andra mest ljusstarka stjärnan, Canopus, som hör södra jordklotets natthimmel till. Tillsammans med stjärnorna Betelgeuse och Procyon, bildar Sirius den så kallade Vintertriangeln, som är en så kallad asterism, vilket är ett mönster av stjärnor som inte räknas som en officiell stjärnbild. Betelgeuse och Procyon finner du ovanför Sirius, på varsin sida om densamma – Sirius utgör alltså den nedersta spetsen på triangeln. Betelgeuse är den starka stjärnan du ser en bit ovanför Orions bälte. 
Skottdagen
I år är det skottår. Skottdagen infaller från och med år 2000 den 29 februari, enligt ett officiellt beslut – innan dess räknades 24 februari som skottdag, det vill säga extradag. Anledningen till att vi har skottår vart fjärde år är för att det högst påhittade kalenderåret skall hålla något så när jämna steg med det mer handfasta astronomiska året. Ett vanligt kalenderår är ju som bekant 365 dagar långt varken mer eller mindre, men ett astronomiskt år är, utan att gå in på några detaljer, omkring 365 dagar, fem timmar, 48 minuter och 45 sekunder långt. Genom att skjuta in en extra dag vart fjärde år kan vårdagjämningen och årstidernas växlingar infalla vid någorlunda samma datum – bortsett från den härjande klimatkatastrofen.
Norrsken, eller polarsken med ett annat namn, uppstår när partiklar från solen kommer i kontakt med jordens atmosfär. På SMHI:s hemsida kan du läsa mer. Och här finns en sida med polarskensprognosen, den visar helt enkelt chansen för polarsken.
Främsta källor