Detta kan du se på himlen i juni

Vi är inne i den perioden av året då stjärnhimlen på grund av alltför ljusa nätter, kan vara ytterst svår att se, utom möjligen i de sydligaste delarna av landet. Ändå finns ju en del upplevelser att göra, såsom nattlysande moln, månen och dess faser, en och annan planet och så midnattssolen förstås.

Av Johan Fagervall

Planeter i juni.

Venus. Venus blir synlig ganska högt i västnordväst i skymningen och går sedan ned i nordväst, en stund efter midnatt. Detta gäller södra Sverige. I norra Sverige är nätterna mycket ljusa, varför det är svårt för att inte säga omöjligt att se Venus överhuvudtaget.

Mars. Mars går i Svealand att se ungefär fram till mitten av månaden. I norra Sverige är nätterna alltför ljusa. I allra sydligaste delarna av landet går Mars att se ända in i juli. Mars tonar fram i skymningen, en bit över horisonten ungefär i västnordväst. Går ned i nordväst några timmar senare.

Jupiter. Jupiter dyker nu upp igen. Höjer sig över horisonten i ostnordost i gryningen. I takt med att det ljusnar försvinner Jupiter och står då en bit över horisonten ungefär i öster.

Saturnus. Saturnus kommer fram bakom horisonten i ostsydost någon timme efter midnatt. Kan ses från södra Svealand och nedåt i landet. När det ljusnar befinner sig Saturnus en bit över horisonten i sydost.

Under andra halvan av juni kan du i sydligaste delarna av landet se hur planeterna Mars och Venus för varje kväll kommer allt närmare stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet. Följetongen får sin upplösning i juli.

Månen i juni.

Lördag 3 juni är det stjärnan Antares du ser under månen, om du befinner dig i södra Sverige vill säga. Detta tilldrar sig i skymningen i sydsydost. Söndag 4 juni klockan 5.42 blir månen full. Månen är då inte synlig från Sverige, går upp i sydost vid klockan 23. Knappt en vecka senare, natten mot lördag 10 juni, ser du månen nära Saturnus. Rikta blicken mot ostsydost, Saturnus höjer sig över horisonten en liten stund innan klockan 2. Samma dygn blir månen halv avtagande, detta sker klockan 21.31.

I gryningen onsdag 14 juni ser du månen och Jupiter följas åt över himlen i öster. Söndag 18 juni blir månen ny.

Onsdag 21 juni ser du månen tillsammans med planeterna Mars och Venus. Du ser dem i västnordväst i skymningen.

Måndag 26 juni klockan 9.50 blir månen halv kommande. Den är då precis på väg upp över horisonten i nordost. Tisdag 27 juni kan du se månen nära stjärnan Spica som tillhör stjärnbilden Jungfrun. Du ser dem i sydväst i skymningen.

Midnattssolen.

Vad är midnattssol? Det är när solen under ett dygn aldrig går ner bakom horisonten, detta kallas också för ”polardag”. Detta fenomen inträffar norr om norra polcirkeln under sommarhalvåret och söder om södra polarcirkeln under vårt vinterhalvår. Sedan finns det något som kallas ”lokal midnatt” och det är tidpunkten när midnattssolen står rakt i norr – då rör det sig om en ”äkta midnattssol”. Vad klockan är när midnattssolen står rakt i norr beror på var man befinner sig. Midnattssolen syns i norra Sverige och under en längre period, ju längre norrut man befinner sig. Här kan du läsa mer. Midnattssol på Wikipedia.

Sommarsolståndet.

Klockan 16.58 onsdag 21 juni inträffar sommarsolståndet. Vid den tidpunkten har jorden gått exakt ett kvarts varv runt solen sedan vårdagjämningen och det är också då som jordaxeln lutar som mest mot solen. Dagen den 21 juni är årets längsta dag och natten mellan 21 juni och 22 juni är årets kortaste. På andra halvklotet är det tvärtom. Mitt på solståndsdagen, det vill säga omkring klockan 13 sommartid, står solen högre än någon annan dag på året. Sommarsolståndet på Wikipedia.

Nattlysande moln.

Nattlysande moln är den molntyp som ligger allra högst i jordens atmosfär, på 85 kilometers höjd, det vill säga i mesosfären nära gränsen till termosfären. Dessa moln syns inte på dagen då de är alltför skira och tunna, ja likt ömtåliga maneter i djupet. Men när natten fallit och allt blivit stilla, då kan under rätt förhållanden dessa trolska och vackra moln framträda, genom att solen skiner från bakom horisonten rakt upp på dem och får dem att skimra mystiskt, lockande liksom ett himmelskt budskap till oss att kanske stanna upp och reflektera över livets förgänglighet och värdesätta det vi har. Eller helt enkelt bara beundra denna sköna syn.

Det här är ett fenomen som uppträder främst i juli och augusti men som kan vara synligt så tidigt som i maj och långt in i september.

Främsta källor.

Astronomisk kalender 2023 av Per Ahlin.

Stellarium.org.

Sommarstolståndet i juni innfinner sig när solen når sin nordligaste punkt. Stjärnskådare på södra halvklotet njuter nu av långa mörka vinternätter och sannolikt betydligt kyligare temperaturer, medan vi här uppe i norr njuter av mycket kortare nätter om nu solen överhuvudtaget går ner under horisonten. Det finns mycket att se den här månaden när Venus, Mars och månen navigerar mellan stjärnorna på den västra himlen efter solnedgången, medan Jupiter och Saturn blir allt starkare i både ljusstyrka och storlek på den östra sidan av himlen innan gryningen. Både Mars och Venus är också nära sina konjunktioner med M44 eller Bikupan som klustret också heter.

av Tobias Lindgren

1-2 juni 2023. Venus bildar en linje med Castor och Pollux på den nordvästra himlen när mörkret faller. Planeten ligger bara några grader under Pollux, som i sig är cirka 5 grader från Castor.

2 juni. Mars befinner sig nära M44, meddan Venus, Castor och Pollux som lyser starkt längre västerut på himlen efter solnedgången. Använd gärna en kikare för att se stjärnorna i M44 tillsammans med den röda planeten. Venus visar upp en fantastisk ljusstyrka hela månaden och når östligaste elongation den 4 juni när den ligger hela 45 grader från solen. Dess skiva är halvt upplyst och lyser med en magnitud på hela -4.3.

3 juni. Den nästan fulla månen ligger mindre än 4 grader öster om stjärnan Antares hela natten strax över den södra horisonten om man nu inte befinner sig för långt norr ut.

4 juni. Jordgubbsmånen som den kallas blir på klockslaget 5.42 full.

10 juni. Månen går in i sista kvarteret halv tio på kvällen och bara en bit till vänster därom befinner sig Saturnus på den sydöstöra himlen strax före gryningen.

13 juni. Venus tar en sväng nära stjärnklustret M44. Den ljusa skymningen gör det dock till en utmananing att se Bikupan i sommarnatten, även om en kikare bidrar är det nog Venus som tar för sig mest.

14 juni. Den avtagande halvmånen stiger ungefär 2 grader från Jupiter på den östra morgonhimlen innan soluppgången. Planeten stiger upp över horisonten allt tidigare varje morgon i stjärbilden Väduren och pryder morgonshimlen under de kommande månaderna. Planetens disk har vuxit till en skenbar diameter på 35" och har en ljusstyrka på magnitud -2.1.

16 juni. Endaste en tunn skiva av månen befinner sig nära Plejaderna och Merkurius på den östra morgonhimlen.

18 juni. Månen blir åter ny pä morgonkivsten.

18 juni. Saturnus börjar sin retrogradrörelse och rör sig nu västerut i motsats till stjärnorna i Vattumannen i den tidiga gryningen där den långsamt växer.

21 juni. Solen når sin nordligaste punkt på ekliptiken och markerar att det är midsommar på norra halvklotet. I Stockholm kommer dagen att vara hela 18 timmar, 37 minuter och 8 sekunder lång.

21 juni. Venus, Mars och den någon tjockare halvmånen finner ni i väst efter solnedgången.

22 juni. Venus, Mars, månen och den ljusa stjärnan Regulus samlas alla på ett litet område p den västra himlen efter solnedgången.

26 juni. Andra kvarteret tar sin början för vår kära följeslagare månen.

28 juni. Efter att ha väckt uppmärksamhet hela månaden på den västra himlen i skymningen, närmare sig sig Mars och Venus inom bara några grader från varandra vilket blir en härlig syn med eller utan optiskt hjälp. Planeterna kommer att kampera nära varandra ytterligare någon vecka eller så. Mars fortsätter sin resa mot solen varför den visar allt mindre av sig prakt.