Detta kan du se på himlen i april
April är ju den grymmaste av månader, åtminstone om man får tro poesins värld, men en sak är då säker: april kan ha ett ganska instabilt väder, om inte annat. Andra saker som händer i april är meteorregnet Lyriderna. Dessutom blir det alltjämt tillräckligt mörkt för att norrskenet ska synas, om omständigheterna är de rätta vill säga.
Johan Fagervall.
Planeter i april.
Merkurius står som högst tisdag 11 april, men du ser den bäst något dygn tidigare, eftersom den då lyser starkare. Rikta blicken mot väster i skymningen, så ser du Merkurius. Merkurius är ju, trots sin ljusstyrka, svår att se. Detta beror på att det är så ljust där den rör sig – det är ju den planet som ligger närmast solen. Mot slutet av april är inte Merkurius längre synlig.
Venus ser du i väster i skymningen, går sedan ned i nordväst några timmar senare.
Mars blir synlig högt i sydväst i skymningen, den lyser med ett rödgult sken. Befinner du i norra Sverige kan du se Mars hela natten, men om du däremot befinner dig i södra Sverige tvingas du konstatera att Mars går ned i nordväst innan gryningen inträtt.
Saturnus dyker upp återigen, detta sker i slutet av månaden och planeten är då endast synlig i de allra sydligaste delarna av landet. Tonar fram i ostsydost i gryningen.
Månen i april.
Du ser månen till höger om den ljusstarka stjärnan Regulus, natten mot söndag 2 april. De går ned i västnordväst före gryningen.
Torsdag 6 april blir månen full, detta sker klockan 6.35. Månen har då ganska precis gått ned i väster. I skymningen höjer den sig sedan åter över horisonten, i öster nu. Den följs av stjärnan Spica som tillhör stjärnbilden Jungfrun. De går ned i gryningen i sydväst.
Natten till måndag 10 april stryker månen lågt över horisonten i söder. Den har då sällskap av stjärnan Antares i stjärnbilden Skorpionen. Torsdag 13 april klockan 11.11 blir månen halv avtagande, den har då några timmar tidigare gått ned bakom horisonten i sydsydväst. Framträder igen i gryningen i sydost fredag 14 april.
Torsdag 20 april klockan 6.13 blir månen ny. Redan i skymningen dagen därpå, fredag 21 april, kan du i se den tunna månskäran nära planeten Merkurius. Rikta blicken mot nordväst. Kvällen efter det, lördag 22 april, ser du månen bilda en triangel med planeten Venus och stjärnan Aldebaran. Till höger om månen ser du Plejaderna, eller de Sju systrarna, som är en så kallad öppen stjärnhop. Även söndag 23 april befinner sig månen nära Venus. Och tisdag 25 april är det Mars tur att få påhälsning av månen. Mars tonar fram i skymningen högt i västsydväst, och har då månen bredvid sig. I skymningen onsdag 26 april håller sig månen intill tvillingstjärnorna Castor och Pollux. Mars är också där i närheten.
Torsdag 27 april klockan 23.20 blir månen halv kommande. Den står då ganska högt över i horisonten i västsydväst. Lördag 29 april spenderar månen sin tid nära stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet.
Solförmörkelse.
På morgonkvisten torsdag 20 april blir det solförmörkelse av det totala och ringformiga slaget. Den kan dessvärre inte ses från Sverige. Här och här kan du läsa mer om denna förmörkelse. Nästa gång en solförmörkelse av något slag kan ses härifrån Sverige dröjer till 29 mars 2025, den är dock inte total utan partiell, vilket innebär att månen från vår synvinkel inte täcker hela solen. För att få se en total förmörkelse i Sverige måste vi vänta till år 2126, och dit är det ju ett tag – ja så pass länge att siffrorna snarare upplevs som en penningsumma än ett årtal. Spanien och Grönland däremot får total solförmörkelse redan 2026, så vi får väl bege oss dit helt enkelt, istället för att rulla tummarna till år 2126.
Meteorregn.
Lyriderna är ett meteorregn som uppträder i april. Meteorregnet har störst aktivitet omkring 16 – 25 april och når sin kulmen natten mellan lördag 22 och söndag 23 april med cirka 20 meteorer per timme. Den tunna månskäran går ned omkring midnatt – exakt tidpunkt är förstås beroende av var i landet du bor – så den kommer inte störa med sitt sken. Allt är dukat för en fin föreställning med andra ord.
Lyriderna härstammar från kometen C/1861 G1 Thatcher som upptäcktes 1861. Meteorregnet har fått sitt namn efter stjärnbilden Lyran, då radianten, eller den punkt på himlen från vilken regnet ser ut att ha sitt ursprung, ligger i närheten av denna stjärnbild. Meteorerna kan dock ses över hela himlen.
Främsta källor.
Astronomisk kalender 2023 av Per Ahlin.