Detta kan du se på himlen i mars

us

Det blir en ganska lugn astronomisk månad kan man säga. Mars bjuder inte på några planerade stjärnfall, om uttrycket ursäktas, däremot kan sporadiska stjärnfall såklart upplevas, om man har tur. Kanske lägga lite extra fokus på månen? Den är fin och hoppingivande med sina faser, speciellt i dessa oroliga tider. Månen har förresten alltid samma sida vänd mot jorden, det beror på att månens rotation runt jorden, motsvarar i hastighet dess rotation runt sin egen axel. Det finns något poetiskt med det, tycker jag.

Av Johan Fagervall.

Planeter i mars.
Venus. Venus syns framförallt i södra Sverige. Planeten höjer sig över horisonten i sydost en i takt med att det börjar ljusna. Tonar sedan bort i solljuset, en bit över horisonten i sydsydost.

us

Mars. Mars kan endast beskådas från de allra sydligaste delarna av landet, och är heller inte särskilt ljusstark för tillfället, med Mars mått räknat. Den kommer dock lysa allt starkare, eftersom avståndet till planeten minskar. Mars rör sig just nu i samma sektor som Venus, rikta därför blicken mot sydost, i gryningen. Du hinner inte få mer än en glimt av denna rödgula planet, innan den försvinner i solens allt starkare ljus.

us

Månen i mars. Onsdag 2 mars blir månen ny. Det vet vi vad det innebär, den syns inte från jorden helt enkelt. Men det ska vi väl klara av, den här gången också? Vi vet ju att snart stundar en ny rund fin fullmåne.

Torsdag 10 mars blir månen halv kommande, detta sker 11.45 för att vara exakt. Den befinner sig då en bit över horisonten i ostnordost, och iscensätter en ljuvlig dagsljusmåne. I skymningen samma dag kan du se månen nära stjärnan Elnath i stjärnbilden Oxen. När det mörknar eller börjar mörkna, står månen högt i syd, strax ovanför finner du Elnath.

Under kvällen på lördag 12 mars och natten mot söndag 13 mars är det återigen dags för månen att vistas i stjärnorna Castor och Pollux närhet. Runt klockan 20 finner du månen högt i syd. Och så de två tvillingstjärnorna en bit ovanför till vänster.

Onsdag 16 mars ser du månen tillsammans med stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet. Rikta blicken mot ostsydost i skymningen så ser du dem en bit upp över horisonten. Vid klockan 23 står de rätt högt i syd.

Fredag 18 mars blir månen full. Detta sker klockan 8.18. Inte synlig i Sverige då, men går upp senare, omkring klockan 18, rakt i öst. Kvällen därpå, det vill säga lördag 19 mars, ser du månen tillsammans med stjärnan Spica i stjärnbilden Jungfrun. Månen höjer sig över horisonten omkring klockan 20. Spica befinner sig under månen, och dyker upp omkring en timme senare. Vid klockan 23 finns de i sydost.

Onsdag 23 mars kan man i gryningen i södra Sverige se månen nära stjärnan Antares. Antares ses snett nedanför månen, till vänster. Två dagar senare, fredag 25 mars, blir månen halv avtagande. Det sker klockan 6.37. Vid det laget befinner sig månen lågt i syd, och kan observeras endast från de sydligaste delarna av landet.

us

us

Vårdagjämning. Under mars är det vårdagjämning. Vårdagjämning sker för oss i Sverige söndag 20 mars klockan 16.33. Vårdagjämningen är alltså inte en hel dag utan sker vid en bestämd tidpunkt, som är densamma över hela planeten, men klockslag och datum är givetvis beroende av i vilken tidszon man befinner sig. Vårdagjämning är när solens centrum passerar gränsen mellan norra och södra halvan av himlen, denna gräns kallas himmelsekvatorn, och är en tänkt utvidgning av jordens ekvator. Det är då norra halvklotet når sommarhalvåret och södra halvklotet vinterhalvåret.

Några dygn innan vårdagjämningen är natt och dag lika långa. Att detta inte sker vid vårdagjämningen, då solen så att säga befinner sig i mitten, beror på att jordens luft får solens strålar att kröka sig en smula. Detta sker på bekostnad av natten, eftersom effekten leder till att solen lyser upp en lite större del än halva jordklotet. Detta fenomen kallas atmosfärisk refraktion. Detta kan du läsa mer om på t.ex. SMHI:s websidawebsida. Dagarna omkring vårdagjämningen är lika långa över hela planeten, om man bortser från områdena kring polerna.

Främsta källor.

Astronomisk kalender 2020 av Per Ahlin.

Stellarium.org.