us

September står för dörren och därmed kan vi väl säga att möjligheterna till stjärnbeskådning är här på allvar. Eller får ni inte lust att packa en termos och trä på er oömma kläder och bege er ut i naturen, upp på kanske, ett berg eller så och lägga er raklång och bara låta stjärnhimlen överväldiga er – nu när det efterlängtade mörkret återvänder? Det får i alla fall jag lust med, det ska gudarna veta! Och att jag längtat efter hösten, det stämmer också, inte bara för mörkret utan också för att hockeysäsongen nu äntligen startar. Tyvärr kan vi inte räkna med något meteorregn eller dylikt såhär i september. Men gott om häpnad finns det ju förstås ändå att finna i stjärnhimlen, bara som den är i sig självt.

September 2021.

Johan Fagervall.

Venus.
Under hösten sticker planeten Venus inte upp mycket mer än nosen, och enbart då för personer som befinner sig i de sydligaste delarna av landet. Lågt står Venus i september, lågt i västsydväst, i solnedgången, i skymningen framträder den en kort stund.

Jupiter.
Liksom tidigare under året syns Jupiter i skymningen i sydost under september. Vid midnatt har Jupiter klättrat en aning och befinner sig då över horisonten i syd. Går ner i sydväst innan det ljusnar. Detta gäller början av månaden. I slutet, ser det i stort sett likadant ut, även om klockslagen förflyttas en aning, och Jupiters framträdande sker någon timme tidigare.

Saturnus.
Saturnus ses ju i sällskap av Jupiter. Framträder i sydost i skymningen, till höger om Jupiter och något ljussvagare. Går ner i sydväst efter midnatt. Liksom är fallet med Jupiter kommer det här förloppet tidigareläggas ju längre in i september vi kommer. Det vill säga, planeterna framträder något tidigare på kvällen men går i gengäld också ner tidigare, samtidigt som solen stannar uppe allt kortare tid.

Månen i september.
Natten mot tisdag 7 september blir månen ny och kan då alltså inte ses. Torsdag 9 september däremot finns en liten möjlighet att i skymningen i sydligaste Sverige se den ännu mycket tunna månskäran tillsammans med den under dessa förhållanden relativt svagt lysande Venus – rikta blickarna mot västsydväst och befinn er som sagt i de sydligaste delarna av Sverige. Kvällen därpå ser du en nu något större månskära, fast på andra sidan Venus, det vill säga till vänster om den.

us

Måndag 13 september klockan 22.39 blir månen halv kommande. Den är då inte synlig över horisonten, utan har gått ned i sydväst någon timme tidigare.
Torsdag 16 september ser du månen tillsammans med Saturnus, detta börjar i skymningen. De följs åt längs horisonten och går ner sydsydväst några timmar senare. Kvällen därpå, fredag 17 september, är månen mellan Jupiter och Saturnus. Och så på lördag kväll har månen rört sig förbi Jupiter bara för att förfölja denna stackars planet, till de båda går ner i sydväst någon timme efter midnatt.

us

Tisdag 21 september klockan 1.55 blir månen full. Skiner då som en mäktig syn en bit över horisonten i syd, sydsydväst. Nästan en vecka senare, närmare bestämt måndag 27 september ser du den här månen tillsammans med den ljusstarka stjärnan Elnath som är en del av stjärnbilden Oxen. Detta ser du om du riktar blicken mot nordost, månen stiger upp vid klockan 21 eller så, beroende på var i landet du befinner dig. Och så onsdag 29 september, då ser du månen tillsammans med stjärnan Pollux och Castor. Månen höjer sig över horisonten i nordost vid klockan 23 och då är stjärnorna med den. Tidigare samma dygn, klockan 3.57, blir månen halv avtagande. Den hänger då tryggt som en vänlig förälder högt i ostsydost.

Höstdagjämning. Det betyder att solens centrum passerar gränsen mellan norra och södra halvan av himlen – från jordens centrum sett – även kallat himmelsekvatorn. Detta sker klockan 21.21 på onsdag 22 september. Höstdagjämningen är alltså, trots sitt namn, inte en dag utan en specifik händelse som inträffar vid en fixerad tidpunkt men vid olika klockslag runtom på jorden, i Ryssland tillexempel kommer klockan vara tre timmar mer. Dag och natt är inte exakt lika långa vid det här tillfället utan detta sker några dagar senare. Dagar och nätter är då ungefär lika långa över hela jorden, bortsett från polområdena.

Källor. Jag har nämnt det förut men den omistliga källan till denna himmelsguide är Astronomisk kalender 2021 av Per Ahlin. Ett annat hjälpmedel är Stellarium som kan laddas ner gratis på Stellarium.org. Och under länksamlingen här på hemsidan hittar ni flera användbara webbplatser!

us