Liksom februari blir mars en ganska lugn månad, astronomiskt sett. Men Jupiter och Saturnus återvänder, åtminstone för de som uppehåller sig södra delarna av landet. Det blir vårdagjämning och vi går mot varmare och ljusare tider. Så passa på att njuta av stjärnhimlen, innan det blir för ljust för att göra det.
För övrigt hade jag för inte många timmar sedan en mäktig upplevelse av den nästan fulla månen, när jag kom traskande över Västerbron i en god väns sällskap; stor och gult lysande hängde den där alldeles intill Stockholms stadshus och de tre kronorna, precis som en mild och vänlig släkting ur det förflutna. Nyss anländ i storstaden kunde jag inte annat än att se upplevelsen som ett gott tecken, ta i trä, för min fortsatta vistelse här på dessa, i förhållande till var jag befunnit mig, sydligare breddgrader.

Johan Fagervall.

Planeter i mars.
Mars befinner sig i stjärnbilden Oxen och kommer vandra genom den under månadens gång. Mars är ännu ganska ljusstark, men under våren kommer dess sken att blekna, då planeten är på väg bort från oss.
Mars framträder högt i sydväst i skymningen. Den går ner vid midnatt i nordväst. I nordligaste delarna av landet glider Mars bara ner och vidrör horisonten innan den sedan genast vänder uppåt igen, för att åter bli synlig ungefär i sydväst när det mörknar på nytt.

Jupiter gör bejublad återkomst efter en tid i solens närvaro. I slutet av månaden kan planeten ses från de allra sydligaste delarna av landet. Den höjer sig över horisonten i ostsydost i gryningen och bleknar sedan långsamt bort i solens tilltagande sken.

Saturnus har liksom Jupiter befunnit sig alltför nära solen för att kunna observeras, men återvänder i slutet av månaden, och blir synlig i södra delarna av landet. Stiger över horisonten i ostsydost i gryningen strax innan Jupiter och försvinner med densamma i det ökande dagsljuset.

Månen i mars.
Natten mot lördag 6 mars blir månen halv avtagande, detta sker klockan 2.30. Den är då inte synlig här, men går upp omkring en timme senare i sydost. Lördag 13 mars klockan 11.21 blir månen ny, och med att månen är ny, menas den månfas då månen inte syns för oss på jorden, eftersom den ligger i skugga.
Fredag 19 mars möter månen planeten Mars och stjärnan Aldebaran. I skymningen står detta sällskap ganska högt sydväst. Både Mars och Aldebaran lyser med en brandgul framtoning, där Aldebaran lyser en aning starkare än Mars. Mars befinner sig strax ovanför månen och Aldebaran snett nedanför till vänster om månen. De går ner i nordväst några timmar senare, utom i nordligaste delarna av landet, där försvinner visserligen Aldebaran utom synhåll, men Mars och månen, stryker längs med gryningshorisonten och stiger sedan igen. Mars tonar dock bort i dagsljuset.
Söndag 21 mars klockan 15.40 blir månen halv kommande, eller når första kvarteret som det också kallas. Den befinner sig då ganska högt i sydost. På kvällen på torsdag 25 mars kan månen ses hänga med stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet. Vid klockan 21 befinner de sig rätt högt i söder. Ekipaget försvinner bakom horisonten i västnordväst före gryningen, men i norra delarna av landet syns de lågt över horisonten i väster, till västnordväst, när det börjar ljusna.
Söndag 28 mars klockan 20.48, blir månen full. Den är då en bit över horisonten ungefär i sydost.

Vårdagjämning. Under mars är det vårdagjämning. Vårdagjämning sker för oss i Sverige lördag 20 mars klockan 10.37. Vårdagjämningen är alltså inte en hel dag utan sker vid en bestämd tidpunkt, som är densamma över hela planeten, men klockslag och datum är givetvis beroende av i vilken tidszon man befinner sig. Vårdagjämning är när solens centrum passerar gränsen mellan norra och södra halvan av himlen, denna gräns kallas himmelsekvatorn, och är en tänkt utvidgning av jordens ekvator. Det är då norra halvklotet når sommarhalvåret och södra halvklotet vinterhalvåret.
Några dygn innan vårdagjämningen är natt och dag lika långa. Att detta inte sker vid vårdagjämningen, då solen så att säga befinner sig i mitten, beror på att jordens luft får solens strålar att kröka sig en smula. Detta sker på bekostnad av natten, eftersom effekten leder till att solen lyser upp en lite större del än halva jordklotet. Detta fenomen kallas atmosfärisk refraktion. Detta kan du läsa mer om på t.ex. SMHI:s hemsida.
Dagarna omkring vårdagjämningen är lika långa över hela planeten, om man bortser från områdena kring polerna.

Polstjärnan. Polstjärnan ingår i stjärnbilden Lilla björnen. Eftersom Polstjärnan ligger mycket nära den norra himmelspolen, ser alla de andra stjärnorna ut att rotera kring den. Det innebär också att den inte ser ut att röra sig mycket under natten och att den står högt i norr. Polstjärnan har därför kommit att användas vid navigering.

Främsta källor:
Astronomisk kalender 2021 av Per Ahlin.
Stellarium.org.