December 2020

Undertecknad befinner sig i Luleå för tillfället och fick i helgen se en nästan fullt rund måne skina över järnverket, från en alldeles klar, mörkblå himmel. Det var sannerligen en vacker, nästan mystisk syn, och jag kunde inte sluta stirra på denna mäktiga uppenbarelse.

Jag tänkte på hur månen lyst precis så, genom människans alla tider och hur än viktigare den var, en gång i tiden, när elektriciteten inte fanns. Inte underligt att man stannade upp ett slag och lät sig hänföras och förundras.

Kanske ställde man sig frågor om vad allt gick ut på och var allt kom ifrån egentligen. Jag vet i alla fall, att jag gjorde det, när jag stod där i järnverkets ständiga muller och betraktade den strålande månen, tyst hängande ovanför. 

I december kommer vi, förutom jul och nyår, få uppleva vintersolstånd, inte mindre än två meteorregn och så några sedvanliga celesta möten och även ett mindre sedvanligt, en så kallad konjunktion mellan Saturnus och Jupiter. 

Johan Fagervall.

Planeter i december.

Venus gör sig synlig också i december, kliver upp över horisonten i sydöst omkring klockan halv sex på morgonen den 1 december. Glider sedan längs horisonten i sydlig riktning, allt medan det ljusnar. Mot slutet av månaden sker uppgången allt senare. I nordligaste Sverige kommer du då antagligen inte kunna se planeten överhuvudtaget. Efter nyår ser du den inte heller i sydligare delar av landet. 

Mars syns som en rödgulaktig ljusprick ganska högt i öst i skymningen i början av december. Rör sig sedan i sydlig riktning, och står högt i sydöst omkring klockan 17.00. Vid midnatt befinner den sig över horisonten i västsydväst. Går ner i väst omkring klockan halv tre på natten. Även i slutet av månaden syns Mars högt på horisonten, med start vid solnedgång. Den finns då högt i sydöst. Runt midnatt står planeten ganska lågt i väst.

Jupiter och Saturnus framträder lågt i syd i den tidiga skymningen. De båda planeterna går sedan ner i sydväst. I slutet av december ser vi inte mycket av planeterna, som dyker upp syd i solnedgången och sedan går ner i sydväst endast någon timme senare.

Under månadens gång närmar sig Jupiter Saturnus och från 18 december och några dagar framåt är de alldeles nära varandra, bara för att den 23 december ha bytt plats med varandra. Men innan dess, närmare bestämt måndag 21 december sker en så kallad konjunktion. Vad är då det? Jo det är när två himlakroppar syns nära varandra eller med den ena framför den andra. En konjunktion mellan Jupiter och Saturnus är sällsynt, senast det skedde var år 2000. De kommer 21 december att stå varandra så nära att de liknar en mäktig dubbelplanet. Tyvärr syns inte detta märkvärdiga skådespel för oss i norra Sverige.

Månen i december. Månen blir full 30 november och är alltså tämligen rund även tisdag 1 december. På torsdag kväll, 3 december, kan man få se månen och den ljusstarka, brandgula jättestjärnan Pollux dansa runt över himlen i en långsam koreografi. Du vänder blicken mot nordöst omkring klockan 18, lågt över horisonten ser du då månen – ljuspricken till vänster om den är Pollux. De följs sedan åt och omkring klockan 22 står de ganska högt i öst. Klockan 3 på natten återfinns de högt i syd. Strax ovanför Pollux ser du tvillingstjärnan Castor.

När månen går upp söndag 6 december omkring klockan 21.30 i ostnordost, är den flankerad till höger av stjärnan Regulus. Omkring midnatt finns de en bit över horisonten i öst. Natten mot tisdag 8 december, klockan 1.37, blir månen halv avtagande – befinner sig då en bit över horisonten i ostsydost. Innan gryningen lördag 12 december kan du få se den ljusstarka planeten Venus och den tunna månskäran sällskapa med varandra lågt i sydöst. På luciamorgonen 13 december har de bytt plats med varandra. Men detta syns inte i nordligaste Sverige.

Måndag 14 december klockan 17.17 är det nymåne.

I skymningen torsdag 17 december kan du från mitten av Sverige och vidare söderut, se månskäran lågt i sydsydväst tillsammans med planeterna Jupiter och Saturnus. Hela sällskapet försvinner bakom horisonten i sydväst runt klockan 17.

Tisdag 22 december klockan 0.41 blir månen halv kommande. I Sverige har den redan gått ner vid det laget. Dagen efter, det vill säga 23 december, i skymningen, ganska högt i sydöst ser du månen och Mars. De följs åt över himlen till månen går ner i väst, innan midnatt. Mars syns ännu någon timme till. Då har det hunnit bli julafton!

Om du riktar blicken österut i skymningen söndag 27 december kan du se den ljusstarka stjärnan Aldebaran en bit under månen – som bara är några dagar från att bli full, vilket sker onsdag 30 december klockan 4.28. Månen befinner sig då högt i väst.

Geminiderna. Natten mellan söndag 13 och måndag 14 december, och däromkring, är det dags för jorden att passera genom asteroiden 3200 Phaethons bana. Resterna i banan ger upphov till meteorregnet Geminiderna, se mer i denna artikel från 2018. Måndag 14 december är månen ny, och stör därför inte ditt stjärnfallsobserverande. Så passa på!

Ursiderna. Mellan torsdag 17 och lördag 26 december är det möjligt att beskåda stjärnfallet Ursiderna med radiant högt på den norra stjärnhimlen. Störst aktivitet sker mellan måndag 21 och tisdag 22 december. Ytterligare information finns här.

Vintersolstånd. Måndag 21 december klockan 11.02 är det vintersolstånd. Natten mellan söndag 20 och måndag 21 december är därmed den längsta på året.

Solförmörkelse. Måndag 14 december blir det total solförmörkelse, då månen skymmer solen. Tyvärr kan vi inte se detta från Sverige, däremot i Chile och Argentina och ute i Atlanten och på Stilla havet. Nästa gång en total solförmörkelse når Sverige är först år 2141.

Plutotid. Har du någonsin undrat hur det ser ut på Pluto när det är som ljusast? Då kan du gå till denna webbplats, som NASA rår om, och skriva in din plats. Då får du veta när nästa Pluto-tidpunkt inträffar.

 Främsta källor.

Astronomisk kalender 2020 av Per Ahlin.

Stellarium.org.