Augusti 2020.

Det är augusti och det blir mörkt på nätterna igen, över i stort sett hela landet, vad det lider i alla fall. Då är tiderna för stjärnskådning tillbaka med besked och det är väl ändå ganska skönt. Månaden bjuder på sedvanliga planetära möten och lunarkonferenser. Men även ett efterlängtat meteorregn i form av Perseiderna. Passa även på att få en skymt av de nattlysande molnen. Vi får hoppas på stjärnklara nätter och ljumma vindar!

Johan Fagervall.

Planeter i augusti.

Merkurius. Den här planeten befinner sig närmast solen och är därför svår att få syn på, trots sin ljusstyrka. Men i månadsskiftet juli augusti kan man från södra Sverige se Merkurius lågt i nordöst, strax innan klockan fyra på morgonen. Under det att det ljusnar rör sig planeten sedan snett upp över himlen i östlig riktning och tonar sedan bort i det begynnande solskenet. Ju längre söderut i landet man befinner sig, desto längre tid kommer man kunna njuta av Merkurius vackra strålglans. I sydligaste delarna av landet är Merkurius synlig några veckor innan ett nytt kapitel börjar i Merkurius storslagna saga och vi får säga adjö för den här gången.

Venus. Denna ljusstarka planet kan i augusti skådas över hela landet och blir synlig i nordöst ett tag efter midnatt. Rör sig uppåt och österut, försvinner sedan i gryningens allt starkare ljus en bit över horisonten i öst. När Venus visar sig såhär i gryningen, brukar den på många språk poetiskt gå under namnet morgonstjärnan. När den istället framträder på kvällen kallas den för aftonstjärnan.

Mars. Den rödgula planeten Mars går i början av augusti upp i öster någon gång runt klockan 23, 23.30, beroende på var i landet man befinner sig. Mars lyser allt starkare ju längre in i augusti vi rör oss, detta på grund av att planeten kommer närmare jorden. I slutet av månaden skiner Mars ikapp med den, bortsett från solen, ljusstarkaste stjärnan Sirius. Mars går då upp i öster någon timme tidigare än i början av månaden. Mars är synlig augustinätterna igenom och tonar sedan bort i gryningen, högt över i horisonten i sydsydväst, sydväst.

Jupiter. Jupiter, denna ljusstarka, mäktiga planet – solsystemets absolut största – blir i skymningen synlig som en över horisonten lågt stående ljusprick i sydöst, sydsydöst. Det är framförallt i södra delarna av Sverige som man kan räkna med att få se Jupiter. Jupiter, åtföljd av Saturnus, stryker under nattens lopp lågt över horisonten mot sydväst och går ner i sydsydväst någon gång kring klockan två på natten, beroende på var i landet man uppehåller sig. Mot slutet av månaden går Jupiter upp tidigare och ner vid midnatt redan, fortfarande över horisonten i söder.

Saturnus. Saturnus skuggar Jupiter lågt över horisonten i söder. Blir synlig i skymningen i sydsydöst, strax till vänster om Jupiter. Och precis som är fallet med den betydligt ljusstarkare kamraten, är Saturnus framförallt möjlig att se från södra delarna av landet. Saturnus går sedan ner i gryningen i sydväst, en stund efter Jupiter. Och i takt med augusti månads framskridande tidigareläggs upp- och nedgång för Saturnus och dess ringar, som för övrigt och trots sitt solida intryck, består av en otalig mängd partiklar av is och sten. Ringarna mäter endast 100 meter i tjocklek – men är över 200 000 kilometer breda.

Månen i augusti.

Lördag 1 augusti, i skymningen, uppträder månen i sällskap av både Jupiter och Saturnus, lågt över horisonten i söder – det här kan endast avnjutas i södra Sverige. Även i kvällningen söndag 2 augusti kan man från södra Sverige uppleva en nu nästan full måne agera följeslagare åt Saturnus och Jupiter.

   Måndag 3 augusti kl. 17.59 blir månen full. Den är då inte synlig från Sverige, går upp runt kl. 23 i sydöst. Stryker sedan lågt över horisonten, återigen förföljande Saturnus och Jupiter, bara för att sedan gå ner i sydväst några timmar senare. Under veckans gång stiger så månen allt högre över horisonten och vi får njuta mer och mer av dess skinande prakt. Natten mot söndag 9 augusti syns månen kila stadigt med Mars – går upp tillsammans med den i öst kring klockan 23 och följer sedan planeten upp över himlen mot syd, där Mars därefter tonar bort i det allt starkare solskenet. Även kvällen efter kan man få se något liknande.

   Tisdag 11 augusti klockan 18.45 blir månen halv. Den befinner sig då under horisonten från Sverige sett. Masar sig över horisonten i nordost omkring klockan 23. Natten mot torsdag 13 augusti kan man få se månen hänga med stjärnan Aldebaran över horisonten i öst. Och efter midnatt natten mot lördag 15 augusti syns en avtagande månskära avlägga visit hos Venus i nordost. Avståndet mellan dem krymper något under natten.    

   Onsdag 19 augusti klockan 4.42 blir månen ny och ej synlig för någon på jorden.    

   Tisdag 25 augusti klockan 19.58 är månen halv. Den står då lågt i söder. I skymningen, omkring klockan 21, fredag 28 augusti är det dags igen för månen att avlägga visit i Jupiters och Saturnus kvarter lågt över horisonten i syd. Det här kan man, med vissa justeringar vad gäller deras positioner i förhållande till varandra, få uppleva även kvällen efter.

Stjärnfall.

Perseiderna. Precis som i augusti förra året kommer nu jorden återigen passera genom kometen Swift-Tuttles bana. I denna bana finns rester efter kometen och detta kometdamm ger upphov till meteorregnet Perseiderna. Perseiderna ser ut att ha sitt upphov, sin radiant, i stjärnbilden Perseus. I detta fall betyder det att stjärnfallen alltid kommer vara riktade bort från Perseus, men vara synliga över hela himlen.
Perseiderna är som mest aktiva nätterna kring onsdag 12 augusti och skådas därför med fördel då, förutsatt givetvis att det är stjärnklart. I skymningen befinner sig Perseus lågt över horisonten i nordöst, rör sig sedan högre upp mot öster. Månen är halv tisdag 11 augusti och kan därför med sitt sken störa en aning, under senare halvan av natten. Speciellt i norra Sverige blir detta mest påtagligt eftersom man där först måste invänta det aningen fördröjda mörkret (i jämförelse med södra delarna av landet) och när det väl blivit mörkt, ja då parkerar månen i närheten med strålkastaren på halv styrka.

Nattlysande moln. På nätterna under sommarhalvåret kan man få se så kallade nattlysande moln. Fenomenet beror på att solen som ligger under horisonten, lyser upp på de tunna molnslöjorna som befinner sig högt upp i atmosfären, på 80 kilometers höjd. Nyligen hade SVT ett inslag om saken.