Juni 2020.

Det är inte mycket vi i Sverige kan njuta av stjärnhimlen så här års. Men Mars stigande stjärna, om det något motsägelsefulla uttrycket ursäktas, är i alla fall något de flesta i detta land kan låta sig hänföras av, i de varma juninätterna. Och senare även Venus, åtminstone vad gäller södra Sverige. Ett annat spektakulärt fenomen, och som hör sommarhalvåret till, är så kallade nattlysande moln. Och så givetvis, apropå spektakulära fenomen: den mytomspunna och i mitt tycke poetiska, mystiska midnattssolen i norra Sverige.

Johan Fagervall

Planeter i juni.

Merkurius. I början av månaden kan man i södra Sverige i skymningen få se en skymt av Merkurius, lågt i nordväst – i norra Sverige är det antagligen alltför ljust för att Merkurius ska kunna skådas, även om den finns där.

Mars. Syns lågt i öst, sydöst i den tidiga gryningen, eller strax innan, i södra delarna av landet, ju längre söderut, desto bättre kan den ses i och med att det ljusnar tidigare ju längre norrut man befinner sig. Det intressanta är att Mars kommer närmare oss under månadens gång, och blir allt ljusstarkare. Dessutom går den upp tidigare och stiger allt högre på himlen. Och det är åt öst, sydöst man ska rikta blicken, för det är där det händer. Efter midsommar lyser Mars starkare än de flesta stjärnor. Det blir spännande.

Jupiter. Befinner sig lågt i sydöst, söder under natten, ett tag efter det mörknat, innan det ljusnar igen, då den upplöses i söder. Jupiter avnjuts bäst i södra Sverige på grund av det något längre kvardröjande mörkret, samt det faktum att horisonten kommer i vägen, ju längre norrut man befinner sig. Går upp tidigare och tidigare, och en smula högre ju längre månaden är gången.

Saturnus. Bakom Jupiter smyger Saturnus omkring i sina ringar till trenchcoat och hatt. Lågt i sydöst, skuggar Jupiter söderut. Dyker upp ett tag efter mörknat och försvinner sedan i ljuset. Liksom Jupiter kommer Saturnus höja sig över horisonten allt tidigare och något högre under månadens framåtskridande.

Venus. Syns i gryningen från och med kring midsommar i södra delarna av landet, lågt i nordöst. I de nordligare delarna av landet får man, på grund av ljuset, vänta till mitten av juli innan man också kan se Venus, just i nordväst. En längre period av närvaro från Venus väntar således.

Månen i juni.

Fredag 5 juni klockan 21.12 blir månen full. Drygt en halvtimme senare går månen upp i sydöst. Samma kväll passerar ungefär hälften av månen genom jordens halvskugga därute i rymden. Det blir då en förmörkelse av månen. Månen är på väg upp över horisonten här i Sverige när förmörkelsen redan börjat. Tyvärr är den del av skuggan som faller på månen så pass blek i sin uppenbarelse att det inte går att se fenomenet med blotta ögat. Givetvis tillkommer den ljusa sommarhimlen som en för iakttagandet försvårande omständighet. Vi får i princip se oss som snuvade på detta fenomen. Månen lämnar sedan skuggan klockan 23.07 och går ned vid klockan tre på natten.

Tisdag 9 juni kommer månen gå upp omkring klockan ett på natten i sydöst tillsammans med Jupiter och Saturnus. Detta kan man då se från södra Sverige. De följs åt ett tag, till planeterna löses upp i dagsljuset som brustabletter i ett vattenglas.

Lördag 13 juni blir månen halv, avtagande. Detta sker klockan 8.24 för att vara exakt. Den befinner sig då över horisonten i sydsydväst. Någon timme innan dess, strax innan gryningen kan man i ostsydost se månen och brandgula Mars hänga gäng.

Under förmidagen fredag 19 juni rör sig månen framför planeten Venus – Venus ska vara så pass ljusstark att man i vanliga fall ska kunna se den även på dagen. Den här gången befinner sig emellertid den tunna månskäran och Venus ganska nära solen. Det kan alltså bli svårt att se hur månen kör en screen, som de säger i ishockey, på Venus. I vilket fall når månen Venus inte långt efter klockan 10. Om man ska ha någon chans att se detta behöver man befinna sig i skugga till att börja med men ha uppsikt över himlen som ligger till höger om solen. Månen och Venus befinner sig högt i sydöst. Om du använder ett teleskop kan du se att det inte bara är månen som är en skära, utan även Venus. Kom ihåg att inte titta på solen genom teleskopet då du kan få permanenta ögonskador av detta!

Varning! Titta aldrig på objekt nära solen utan lämpliga säkerhetsåtgärder. Var extra noggrann med att aldrig rikta optiska instrument mot solen och titta inte i dem. Om du gör det kan du få obotliga ögonskador eller bli helt blind.

Söndag 21 juni klockan 8.41 är månen ny. Den befinner sig då högt i öst, nära solen såsom det anstår en nymåne, och ej synlig för oss. I skymningen torsdag 25 juni syns månen tillsammans med stjärnan Regulus i väst; detta ser man bäst i södra Götaland. Längre norrut förhindrar det kvardröjande dagsljuset all glimt av denna händelse.

Midnattssolen.
Vad är midnattssol? Det är när solen under ett dygn aldrig går ner under horisonten, detta kallas också för ”polardag”. Detta fenomen inträffar norr om norra polcirkeln under sommarhalvåret och söder om södra polarcirkeln under vårt vinterhalvår. Sedan finns det något som kallas ”lokal midnatt” och det är tidpunkten när midnattssolen står rakt i norr – då rör det sig om en ”äkta midnattssol”. Vad klockan är när midnattssolen står rakt i norr beror på var man befinner sig. Midnattssolen syns i norra Sverige och under en längre period, ju längre norrut man befinner sig. Här finns en lista med platser och tider. Midnattssol på Wikipedia.

Sommarsolståndet.
Klockan 23.44 lördag 20 juni inträffar sommarsolståndet. Vid den tidpunkten har jorden gått exakt ett kvarts varv runt solen sedan vårdagjämningen och det är också då som jordaxeln lutar som mest mot solen. Dagen den 20 juni är årets längsta dag och natten mellan 20 juni och 21 juni är årets kortaste. På andra halvklotet är det tvärtom. Sommarsolståndet på Wikipedia.

Solförmörkelse.
Tidigt söndag 21 juni är det solförmörkelse. Dessvärre syns den inte här i Sverige. För mer information se NASA:s hemsida.

Nattlysande moln.
Nattlysande moln är den molntyp som ligger allra högst i jordens atmosfär, på 85 kilometers höjd, det vill säga i mesosfären nära gränsen till termosfären. Dessa moln syns inte på dagen då de är alltför skira och tunna, ja likt ömtåliga maneter i djupet. Men när natten fallit och allt blivit stilla, då kan under rätt förhållandens dessa trolska och vackra moln framträda, genom att solen skiner från bakom horisonten rakt upp på dem och får dem att skimra mystiskt, lockande liksom ett himmelskt budskap till oss att kanske stanna upp och reflektera över livets förgänglighet och värdesätta det vi har. Eller helt enkelt bara beundra denna sköna syn.
Det här är ett fenomen som uppträder främst i juli och augusti men som kan vara synligt så tidigt som i maj och långt in i september.