April 2020.

På grund av den här coronaviruspandemin som drar fram överallt har mars varit en i mitt tycke särdeles hemsk månad. Kan det bli värre? Ja. Men jag hoppas inte. I det här läget tycker jag att det finns en tröst i den monumentala stjärnhimlen, och så hälsosamt det är och rekommenderat att vara utomhus. För stjärnhimlen är i alla fall inte inställd. Och nu när vi trots allt, åtminstone bokstavligt talat, går mot ljusare tider är det verkligen läge att ta tillfället i akt och njuta av stjärnhimlens mirakler. Vad kan väl tillexempel passa bättre i påsk, nu när vi ju uppmanas att förbli hemmavid, än att bege sig ut på kvällarna och bedriva stjärnskådning? Eller de tidiga mornarna: i gryningen onsdag 8 april vankas det nämligen supermåne. Mer om det längre ner. April bjuder dessutom på ett klassiskt meteorregn.

Planeter i april.
Venus. Även i april är starkt lysande Venus dominerande på natthimlen. Planeten blir synlig ganska högt i väster i skymningen. Går sedan ner i nordväst vid midnatt. I norra delarna av landet kan man även få en skymt av Venus i gryningen lågt i norr.

Mars. Det är bara i södra delen av landet som man kan se Mars under april månad. Den befinner sig i Stenbocken och går upp i gryningen i sydöst, bara för att tona bort i den uppstigande solens sken.

Saturnus. Saturnus med sina ringar, kan liksom Mars och Jupiter endast ses från de södra delarna av Sverige i april. Den återfinns i sydöst i gryningen och försvinner i det begynnande dagsljuset. För att se ringarna behöver du ett teleskop med minst 25 gångers förstoring.

Jupiter. Syns i gryningen lågt över horisonten i sydost från södra delarna av detta avlånga land. Precis som under mars kan man från de allra mest södra delarna av landet även se Mars och Saturnus i sällskap med Jupiter, eftersom himlen fortfarande är något mörkare där när de alla hunnit gå upp; först Jupiter, tätt följd av Saturnus drygt tjugo minuter senare. Och så Mars ytterligare drygt tjugo minuter senare.

Meteorregn.
Lyriderna är ett meteorregn som återkommer i april varje år, och som bjuder på störst aktivitet omkring 16 – 25 april. I år beräknas höjdpunkten ske före gryningen onsdag 22 april, med 10 – 15 meteorer per timme; under sällsynta tillfällen har dock Lyriderna bjudit på uppemot 100 meteorer per timme. I år sammanfaller höjdpunkten med månens frånvaro, varför råder bra förhållanden för observation av meteorregnet, förutsatt att det inte är molnigt.

Lyriderna har fått sitt namn efter stjärnbilden Lyran, då regnets radiant ligger i närheten av denna stjärnbild. Strax innan gryningen 22 april finns Lyran och dess ljusstarkaste stjärna Vega nästan rakt ovanför oss.

Månen i april.
Onsdag 1 april är månen halv kommande, den är således på väg att bli full. Under senare delen av denna vecka kommer månen vara synlig både dagtid och nattid i norra Sverige. Lördag 4 april står månen ganska högt i sydöst och befinner sig då nära stjärnan Regulus, stjärnbilden Lejonets allra ljusstarkaste stjärna. De följs sedan åt över himlavalvet och går ner i väst vid halv fem på morgonen.
Onsdag 8 april, vid klockan 4.35 på morgonen blir månen full. Den befinner sig då en bit över horisonten i sydväst, sydsydväst, och har varit uppe hela natten. Denna måne är en så kallad supermåne. Vad är då detta? Jo, för att ta det från början: månen rör sig runt jorden i en elliptisk bana, inte en rund. Det betyder att månen ibland är närmare jorden och ibland längre ifrån. Punkten när månen är som närmast kallas perigeum. Termen ”supermåne” använder man om en fullmåne eller nymåne inträffar samtidigt som månen befinner sig som närmast jorden, vid perigeum, eller åtminstone mycket nära perigeum. Just i april kommer månen vara som allra närmast jorden några timmar innan fullmånen, nämligen tisdag 7 april kl. 20. Vid klockan 4.35, när fullmånen inträffar, har månen hunnit röra sig bort från perigeum, men inte alltför mycket och kallas därför ”supermåne”. Just den här supermånen kommer dessutom vara lite rödaktig, eftersom den står så lågt. Ett mycket vackert fenomen. Dessutom finns det en term för denna aprilfullmåne, nämligen ”Pink Moon”. Dock har namnet inte med färgen på månen att göra utan med rosa blommor som blommar i april.
Efter detta fantastiska skådespel lugnar dock månen ner sig ett par hekton och under veckans framåtskridande kommer vi se allt mindre av den. I norra Sverige syns den i princip inte alls i slutet av veckan.

Inte heller under början av nästa vecka ser vi mycket av månen. Den roar sig på annat håll. För den som vill studera stjärnhimlen är det således gynnsamma förhållanden. Onsdag 15 april blir månen halv avtagande. Om man ska få en glimt av månen så blir det i så fall lågt i syd i gryningstimmarna. Samma datum, 15 april, och även 16 april, kan man från södra Sverige få en skymt av halvmånen tillsammans med Mars, Saturnus och Jupiter. Lågt i sydost i gryningen. I norra Sverige går man dock miste om detta skådespel.
Torsdag 23 april är månen ny. Lördag och söndag samma vecka finns den kommande månskäran i väster i skymningen. Denna söndag, som alltså är den 26 april, kan man i skymningen få se månskäran befinna sig en bit under Venus i väster, västnordväst. De går ner i väst omkring midnatt.
Torsdag 30 april vid klockan 22.38 blir månen halv kommande. Den finns då högt i väst.

Månadens stjärnbild.
Norra kronan. Norra kronan är Norrbottens landskapsstjärnbild och heter passande nog, i dessa tider, Corona Borealis på latin. Det är en liten stjärnbild som återfinns på norra stjärnhimlen. I april färdas Norra kronan från nordöst mot nordväst över natthimlen. När det mörknar onsdag 15 april efter klockan 21 någon gång finns Norra kronan, och dess starkast lysande stjärna Alphecca, eller Alfa Coronae Borealis på latin, en bit över horisonten i öst. Vid midnatt är den högt i sydsydöst. Närmast liggande stjärnbilder är Herkules och Björnvaktaren.