Himlen Februari 2019.
När vädret tillåter drabbas vi alla av rymdens mörker och stjärnhimlens glans. Februari är inte bara förkylningarnas tid utan också en väldigt bra månad för stjärnskådning. Det är flera intressanta stjärnbilder som dominerar den norra stjärnhimlen ovanför oss här i Sverige, mest känd är kanske Orion med dess bälte. Där finns också flera av planeterna att se nu i februari. Har man kunskap eller kanske bara lite extra tur kan man också få se zodiakalljuset, vilket är solens ljus reflekterat i de ytterst små partiklarna av damm som är en lämning från en svunnen tid i solsystemets tidigare historia.
Här nedan kommer några av de händelser som kan skådas på himlen denna månad:
1-3 februari. Om man inte befinner sig allt för långt norr ut i vårt avlånga land så kan man på morgonkvisten innan solen orkar upp, finna flera av våra grannar solsystemet så som den ljusstarka Venus, men även Saturnus, Månen och inte långt efter kommer Jupiter.
4 februari. Månen är ny fyra minuter efter klockan nio på kvällen för den som vill ha exakta siffror. Då är den sida av månskivan som vi kan se här från jorden helt utan solljus. Å andra sidan, just den sida som är bortvänd från oss på jorden, eller som Pink Floyd uttryckte det "the dark side of the moon" är då istället upplyst till 100 %. Och om det till äventyrs finns någon som trott att där alltid är mörkt, kan vi säga att det är felaktigt och bara en myt.
5-10 februari. Mars börjar sina kvällar i söder för att sakta tas sig mot väst innan den går ner under horisonten fram emot midnatt. Den 10:e får den sällskap av en inte allt för tunn månskära. Mars är fortfarande ganska ljusstark, men avtar allt mer ju närmare våren kommer.

12 februari. När Mars är på tal är det så att just i dag är den 1.1° norr om planeten Uranus. Med endast en kilare kan man se båda samtidigt. Trots att avståndet till Mars är 234 miljoner kilometer är dess skiva bara 6 bågsekunder i utsträckning till skillnad från Uranus 2 bågsekunder, men på det betydligt mer respektingivande avståndet 3 miljarden kilometer. I kväll är också tiden för månen att gå in i första kvarteret.
13 februari. Den åtta dagar gamla månen passerar stjärnhopen Hyaderna och den ljusstarka stjärnan Aldebaran i stjärnbilden Tjuren eller om ni hellre vill kallan den för Oxen. För er som har teleskop och gillar månen kommer solens ljus att svämma över botten på den stora och väl synliga månkratern Copernicus, vilket är en verklig sevärdhet, av det som vi kan se hända på månytan.
OBS! Tänk på att om man iakttar en stjärna, planet eller satellit kan den autokinetiska effekten inträda ganska snabbt.
18-19 februari. Två timmar efter Jupiter kommer nu de två kompisarna Venus och Saturnus upp över horisonten strax innan halv sju på morgonen. De två planeterna är bra några grader ifrån varandra. Venus som nu ser ut att färdas öster ut på himlen tappar också sin utomordentliga ljusstyrka från i höstas, men är fortfarande överlägsen i det hänseendet på morgonhimlen. Saturnus, som ökar i ljusstyrka fram till sin opposition i sommar, kryper över horisonten allt tidigare för varje dag som går och är ungefär två och en halv timme före solen vid månadens slut. Den 18:e byter de också plats med varandra om man ser till vädersträcken öst och väst.

19 februari. Strax innan klockan fem är månen åter igen helt full. Nu kan det vara läge att kolla när den går upp över horisonten, vilket alltså för en gångs skull sammanfaller i tid, även om just det inte syns. När fullmånen reser sig över horisonten ser man den så kallade månillusionen, som är ett fenomen i naturen, där månen ser ut att vara större när den är nära horisonten än när den befinner sig högre uppe på himlen. Alla "drabbas" av illusionen av månens storhet, men endast ett litet klick med en kamera tar bort illusionen som inte gör sig på bild utan vidare.
21-28 februari. Att se eller att veta att det är zodiakalljuset, är inte så lätt om det kanske är först gången man försöker, men det skall vara där västerut efter solens nedgång, dock måste himlen vara helt klar och väldigt mörk. Plejaderna och Hyaderna är lämpliga riktmärken. Det här fenomenet är helt enkelt solljus som sprids vidare när det studsar på små fina dammpartiklar i solsystemets inre delar.
26. februari. Sista kvarteret för månen, vilket betyder att månen är avdelad på mitten sedd från vår planet. Vänstra sidan ljus och högra mörk.
27 februari. Merkurius når sin största östliga utsträckning 18° från solen. För att se planeten leta på den västliga stjärnhimlens horisont just efter att solen gått ner. En kilare kan hjälpa till att hitta Merkurius i skymningsljuset.
Varning! Titta aldrig på objekt nära solen utan lämpliga säkerhetsåtgärder. Var extra noggrann med att aldrig rikta optiska instrument mot solen och titta inte i dem. Om du gör det kan du få obotliga ögonskador eller bli helt blind.
28 februari. En regnbåge är omöjlig att både förutse och iaktta från olika platser, himlen uppvisar dock en annan både lågt i söder denna morgon strax före solens uppgång. Från väst består den av Venus, Saturnus, Månen, Jupiter och slutar med stjärnan Antares i Skorpionen.
1 Mars. Saturnus nu väldigt nära månen, som närmast någon gång under i natten, då de båda är under vår horisont.
2 Mars. Månen passerar väldigt nära Venus, bara någon grad eller så... Oops! visst inne i Mars! :)