Under juni och in i juli visar sig planeterna Jupiter, Saturnus och Mars från sin bästa position på mång år. Med en kikare eller ett litet teleskop kan man upptäcka fascinerande detaljer. Venus och Merkurius kommer också att kunna skådas precis som den allt mer ljusstarka asteroiden Vesta, även om den blir svår att se i våra ljusa sommarnätter. Här nedan en liten lista på vad som kan ses under junis nätter.
1 juni. Saturnus nära den avtagande månen några timmar efter midnatt, detta i skyttens stjärnbild.
3 juni. Månen nu 3° norr om den allt ljusare röda planeten Mars.
6 juni. På nationaldagen kommer solen att dränka Merkurius i ljus då den befinner sig på andra sidan solen sett från jorden. Månen går nu också in i sista kvarteret.
10 juni. Venus får nu sällskap av de ljusstarka stjärnorna i Tvillingarnas stjärnbild, Castor och Pollux, på den västra himlen efter solnedgången. Venus befinner sig en bra bit över horisonten. Magnituden är -4.1 och under månaden kommer planeten sakta att växa sig större till ungefär 16”, men blir å andra sidan något mindre belyst när den går från 80 % till 70 %.
13 juni. Nymåne strax före klockan åtta på kvällen.
OBS! Tänk på att om man iakttar en stjärna, planet eller satellit kan den autokinetiska effekten inträda ganska snabbt.
15 juni. Merkurius kommer nu fram på himlen från sitt gömställe bakom solen. Kan hittas på den västra himlen efter att solen gått ned. Vid slutet av månaden kommer Merkurius, då med magnituden 0.1 och upplyst till 60 % för oss på jorden, att gå under horisonten upp emot en timme efter solen. En kikare hjälper dig att hitta den i den skymande sommarnatten, om du befinner dig där solen går ner vill säga.
16 juni. Venus och månen är nu bara 2° (2 fingrar på en armlängd) från varandra. Ännu närmare månen hittar vi M44, stjärnhopen bikupan, i kräftans stjärnbild. Med en kikare blir detta en fin vy.
19 juni. Asteroiden Vesta når opposition. Vesta är den näst mest massiva himlakroppen, efter Ceres, i asteroidbältet. Vestas diameter är imponerande 525 kilometer, men har, till skillnad från Ceres, ändå inte tillräckligt med gravitation för att skapa formen av en sfär och kan därför heller inte kallas dvärgplanet. Vesta befinner sig i skytten, inte långt från Saturnus. Med de ljusa nätterna i Sverige kan den dock bli svår att få syn på med sin magnitud på 5.3.
20 juni. Nu är Venus bara 0.4° från M44, och detta gör sig fint i en kikare, strax efter solnedgången. Månen går under dagen in i första kvarteret.
21 juni. Bara några minuter efter klockan 12 på dagen når solen som längst norrut, med andra ord då inträffar sommarsolståndet. Härefter kommer solen röra sig söderut igen. Vid sommarsolståndet hittar man solen nära stjärnan Propus vid foten av tvillingarna, inte långt ifrån stjärnhopen M35.
Solljuset översköljer nu de flesta astronomiska objekt på himlen.
23 juni. Jupiter ligger 4° söder om månen. Bara en månad efter oppositionen är den stora planeten fortfarande en glimrande syn på junihimlen. Sakta kommer den att bli svagare och mindre, trots detta ännu mycket ljusstarkare än någon stjärna. Med en kikare kan man se de Galileiska månarna och flera detaljer på Jupiter.
26 juni. Mars saktar in i sin östliga rörelse och blir stationär i förhållande till stjärnorna i bakgrunden. För många veckor framöver kommer Mars, som når opposition den 27 juli, att verka röra sig väster ut från dag till dag. Detta kallas retrograd rörelse. I slutet av månaden kommer Mars att befinna sig öster om Saturnus i stjärnbilden Stenbocken. Ökningen i ljusstyrka går från -1.2 till -2.2.
27 juni. Saturnus når opposition närd den höjer sig i öster samtidigt som solen går ner i väst. Detta markerar den punkt den jorden och den ringbeklädda planeten är som närmast varandra under året. Saturnus når magnituden 0.0. De mäktiga ringarnas vinkel är i år väldigt fördelaktig för observatörer på jorden, de uppvisar en storlek nästan dubbelt så bred som själva planeten.
28 juni. Jordgubbsmånen eller Strawberry moon, kallas fullmånen i juni och den kulminerar strax innan sju på morgonen.