Planeten Jupiter stiger mittemot solen den 8 maj, vilket gör att den denna dag är närmast jorden för året. Saturnus följer upp i samma riktning den 27 juni och Mars en månad senare. Alla de tre ljusa planeterna befinner sig längs södra ekliptiken under maj, medan Venus dominerar i väster efter solnedgången. Månaden innhåller också ett meteorregn den 6 maj och några möten mellan månen och några berömda stjärnkluster.

2 maj 2018. Venus och den ljusorangea stjärnan Aldebaran hittar man nära varandra på den västra himlen efter solnedgången. Venus är upplyst till 80% av solen och har en magnitud -3,9, en relativt medelstark ljusstyrka för denna planet, men det är spektakulärt ändå och har redan gett upphov till flera rapporter hos UFO-Sverige. 

4 maj. Tidigt på morgonen kan man se Mars och Saturnus i stjärnbilden Skytten. 

6 maj. Meteorsvärmen Eta Aquariderna har sitt maximum, men kan vara svårt att se från Sverige. Detta är en av de finaste meteorskurarna för observatörer på södra halvklotet och södra breddgraderna på norra halvklotet. Händelsen inträffar när jorden går genom strömmingen av Comet 1/P Halley, eller som vanligt folk kallar den, Halley's Komet. Studier tyder på att meteorsvärmen kan få en ökning i år på grund av Jupiters gravitationella påverkan på kometens spår av pariklar.

Mars befinner sig bara 3 grader söder om den avtagande månen. Mars kommer under månaden att växa i ljusstyrka från storleksordningen -0,4 till en imponerande -1,2 och i storlek från 11" till 15". När planeten står i opposition i slutet av juli, kommer den att nå sin närmaste position till jorden på 15 år. Kan vara värt att hålla utkik.

OBS! Tänk på att om man iakttar en stjärna, planet eller satellit kan den autokinetiska effekten inträda ganska snabbt.

8 maj. Jupiter når oppositionen klockan 03:00 när den stiger på den östra himlen samtidigt som solen går ner  i väst. Jupiters ljusstyrka kumlinerar med magnituden -2,5, och är då mycket ljusare än någon stjärna. Med en enkel kikare kan man lätt se hur de så kallade gallieiska månarna dansa runt planeten från natt till natt. 

9 maj. Månen går in i sista kvartalet efter midnatt.

15 maj. Ny måne.

17 maj. Nu kan man börja ana den nya månen lågt på den västra himlen nära en ljusstark Venus.

19 maj. Den växande månskäran ligger väldigt nära stjärnklustret M44, bikupan, på den västra stjärnhimlen efter solnedgången.

20 maj. Månen passerar ännu ett kluster, den här gången M35 i stjärnbilden Tvillingarna.

21 maj. Månen kommer inom någon fingerbredd från den ljusa stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet.

22 maj. På planeten Mars södra halvklot börjar äntligen våren, då den södra polarkalotten vänds mot solen och kommer att minska i storlek under de närmaste månaderna, men det blir svårt att se för oss utan teleskop. Månen är nu också halv för oss jordbor.

26 maj. Månen bildar en triangel med den ljusa stjärnan Spica och mycket ljusare planeten Jupiter.

29 maj. Återigen fullmåne. Det exakta klockslaget är 14.20.

31 maj. Saturnus nu i stjärnbilden Skytten stiger på den östra stjärnhimlen några timmar efter midnatt och den når sin högsta punkt på himlen några timmar före gryningen.