Cirkelsommaren 1993

Clas Svahn

I Harplinge norr om Halmstad har en kvinna slagit sig ned för att meditera mitt ute på en rågåker. I Skyllberg söder om Hallsberg går nyfikna omkring i något som liknar en karta över det sjunkna Atlantis. I Bräcke nära Höganäs slår en slagruteman fast att det är planeternas positioner som ligger bakom alltsammans.

- Jag trodde aldrig att folk skulle bete sig på det viset, säger en 18-åring från Borlänge som tillsammans med två kamrater gjorde ett stort piktogram utanför Orsa.

När cirkelfenomenet kom till Sverige sommaren 1993 gjorde det så med dunder och brak. Att Sverige skulle komma att "drabbas" av cirklarna kom kanske inte som någon överraskning. I flera offentliga föredrag under våren, vilka vi ska återkomma till, informerades publiken om fenomenet och i mars visades ett stort reportage om cirklarna på TV4. När sedan tv-programmet "Nattkafé" gjorde ett inslag med inbjudna gäster den 29 juli var det få svenskar som inte längre kände till fenomenet.

Samtidigt som Sverige utsatts för närmare dussinet cirklar kom inte en enda rapport in till UFO-organisationerna i Norge och Danmark šde skulle dock komma några år senare. Från Finland fanns däremot ett fall och det upptäcktes i Luumäki i början av augusti. Alltså samma plats som man sommaren 1992 hittade ett förfalskat piktogram. 1993 års finska formation bestod av tre cirklar, sex meter var i diameter, placerade i en triangel. Två av dem var sammanbundna med halvmeterbreda gångar.

I England var antalet cirklar nere i drygt 40 denna sommar, då ska det jämföras med mellan 600 och 800 när det var som mest. Engelsk cirkelforsknings grand old man, Pat Delgado, hade som flera andra tröttnat på cirklarna och börjat ägna sig åt andra intressen. Delgado tjänade mycket stora pengar på sina tre böcker "Circular Evidence", "Crop Circles: The latest Evidence" och "Crop Circles: Conclusive Evidence?" šde två första tillsammans med Colin Andrews.

I dag har han alltså dragit sig tillbaka samtidigt som Colin Andrews emigrerat till USA för att ägna sig åt att skriva om djurstympningar och andra mysterier.

Vid ett samtal med meteorologen Terence Meaden sommaren 1993 sa Pat Delgado att han numera accepterar Doug Bower och Dave Chorleys påståenden samt att han anser de allra flesta cirklar vara gjorda av bluffmakare.

- Jag skulle tro att bara två dussin cirkelformationer av alla som rapporterats är äkta, sa Delgado till Meaden.

Engelska massmedias intresse närmade sig också nollpunkten denna sommar.

- Så vitt jag känner rapporterades endast ett 40-tal cirklar sommaren 1993, säger redaktören för "The Crop Watcher", Paul Fuller, till UFO-Sverige.

Fuller menar att alla dessa kan vara falska något också Sverige råkat ut för.

UFO-Sverige har intervjuat en 18-årig gymnasiestuderande som erkänner att han på natten den 4 september tillsammans med två kamrater gjort ett stort piktogram utanför Orsa. 18-åringen vill vara anonym men hans namn är känt av UFO-Sverige.

För säkerhets skull har han och kamraterna, alla studerande vid S:t Mikaelskolan i Mora, bett bonden Erik Sundin om ursäkt.

- När vi hörde hur folk som hade sett våran cirkel pratade om att den inte kunde vara gjord av människor, ja då visste vi inte vad vi skulle tro, säger han när vi talas vid på telefon.

Det var vid 23-tiden lördagen 4 september 1993 som de tre 18-åringarna gav sig ut till en kornåker vid Knarrholen utanför Orsa. Utrustade med ficklampor, ett löstagbart hyllplan, ett spett och kompass parkerade de bilen och gav sig ut på Erik Sundins fält. Det var vått och fuktigt, något som senare skulle visa sig vara en fördel.

- Vi höll väl på en och en halv timma innan vi var nöjda. Det var ganska jobbigt för ryggen eftersom vi inte hade tänkt på att fästa hyllan i några snören, utan fick krypa omkring med den. Platsen var ganska väl skyddad men så snart vi såg en bil på avstånd så släckte vi lamporna.

- När vi sedan såg artiklarna i tidningarna och hörde hur folk spekulerade om allt från jordstrålning till utomjordingar så kändes det lite konstigt. Det verkade precis som att folk bara väntade på att bli lurade.

- Jag är själv UFO-intresserad och har sett flera program om cirklar på satellitkanalerna. Det var väl därifrån som vi hämtade inspirationen.

18-åringen säger sig vara mest förvånad över hur naivt alla människor uppträdde. Det kom folk med slagrutor och kände jordstrålning medan andra stod inne i cirkeln och berättade hur en okänd energi strömmade genom deras kroppar.

- Jag har lärt mig mycket om psykologi de här veckorna, säger han.

Några dagar tidigare hade new age-personligheten Bertil Kuhlemann intervjuats av Barbro Hellberg i Radio Dalarna och där trosvisst förklarat det utomjordiska budskap som fanns att tyda i piktogrammen - bland annat det i Orsa. För Kuhleman, som sedan många år samarbetar med kontaktpersonen Sten Lindgren, är cirklarna ett säkert tecken på utomjordingarnas närvaro på vår jord.

Det saknades sannerligen inte inspiration för presumptiva cirkelfuskare detta år. Sent på våren 1993 kom en av de kvarvarande entusiasterna till Sverige för att hålla en serie föredrag. Med vinkelpinnarna i högsta hugg beskrev Richard Andrews 1992 års formationer och sina egna funderingar i ämnet för nyfikna lyssnare i Stockholm och Göteborg. Andrews är en av förespråkarna för att cirklarna har en direkt koppling till jordfältslinjer och fornminnen.

Själv träffade jag Richard Andrews i England i juli 1991, då cirklarna stod som högst i kurs. Förutom att han gav oss en lektion i slagruteri fick vi också veta att fenomenet skulle gå mot "större, mer komplicerade och fler formationer".

I dag vet vi att det blev precis tvärtom. (Under föredragen i Sverige hade han dock ändrat sig: "Det kommer att bli färre cirklar i England och fler i Sverige", sa han enligt Nordvästra Skånes Tidningar 31/7 1993 - också den profetian visade sig bara vara till hälften rätt; det blev färre cirklar i såväl England som Sverige).

För svensk del började cirkelsommaren 1993 i all tysthet vid femtiden på morgonen den 6 juli då den yngre av två bröder i Sala upptäckte ett par cirklar under en kraftledning. Den ene brodern beskriver för UFO-Sverige hur han var ute med hunden då han fick se en ljusskiftning på himlen och kände statisk elektrictet i luften.

Senare samma dag gav sig den andre brodern till platsen, nyfiken på sin äldre brors berättelse, och upptäckte då två cirklar en bit ut på en kornåker. Efter en längre diskussion bestämde sig den yngre brodern för att, anonymt, ringa till UFO-Sverige.

Efter en grundlig undersökning visade det sig att de två cirklarna (6 och 12 meter i diameter) inte hade några spår av lera i sig, trots att marken kring dem var mycket lerig. Inte heller kunde UFO-Sveriges undersökare hitta några spår in till cirklarna från fältets kant. Båda cirklarna var svepta medsols och Mats Nilsson, som undersökte platsen redan på kvällen den 6 juli, beskriver innandömet som "platt som ett salsgolv". Inte heller vår undersökare Göran Jansson som dokumenterade pl atsen dagen efter kunde finna några spår av eventuella cirkelmakare.

Men detta var alltså bara början. Innan säsongen var över skulle det bli ytterligare nio platser med cirkelformationer i Sverige.

17 juli, Harplinge, 12 km NV Halmstad. En cirkel 14,85 m i diameter i rågåker. Motsols.

29 juli, Skyllberg, 19 km SSV Hallsberg. Komplicerad cirkel med två ringar förbundna med ekrar i korn. Medsols i centrum, annars motsols. Total diameter 36,4 m. Här hittades enare spår efter dem som gjort den.

30 juli, Äsperud, 20 km SSV Hallsberg. Cirkel med två ringar och ett bakvänt "F" i höstvete. Totalt 88,4 m i diameter. Motsols. Också den avslöjad som bluff.

30 juli, Bräcke, 20 km NNV Helsingborg. Oval cirkel i vetefält. 19,50-19,75 m i diameter. Motsols.

31 juli, Ljungby, 12 km NO Falkenberg. Något oval cirkel i korn. 14,88-16,20 m. Motsols.

21 augusti, O om Säve depå N Göteborg. Något oval cirkel i havre. 9,9-10,4 m. Motsols.

21 augusti, Wärö Norrgård utanför Linköping. Cirkel (diameter 8 m) med cirka 20 m rakt utskott i höstvete. Medsols.

3 september, Tjärna Ängar 1,5 km från Borlänge centrum. 27,7 meter långt piktogram i kornåker. Rättvänt "F" och ring.

4 september, Knarrholen, Orsa. 39 meter långt piktogram.

Början av september. Hamnäs utanför Söderhamn. 7š8 ringar. 3-4 m i diameter i korn. I fallet med ringarna i Hamnäs kunde både bonden och undersökaren Karl-Erik Johansson från Gävleborgs UFO-förening avslöja bovarna: rådjur.

Följande cirkelformationer har med säkerhet befunnits vara gjorda av bluffmakare: Skyllberg, Äsperud, Säve Depå, Orsa och Tjärna Ängar.

När det gäller cirklarna i Harplinge, Bräcke och Ljungby tyder det mesta på att de är gjorda av samma personer. Storleken är närmast identisk, placeringen (alldeles vid vägkanten) vald för maximal exponering och svepningen (motsols) typisk för en bluffcirkel. Wärö Norrgård var i så dåligt skick att den inte har gått att undersöka.

De två cirklarna i Sala är de enda som UFO-Sverige i dag bedömer som intressanta. Vi har inte hittat några spår av lera inne i cirklarna, trots att fältet var mycket lerigt och vi var först på plats.

Äkta eller inte äkta så har cirklarna dragit till sig en mängd nyfikna, alla med sina favoritteorier.

Mest luttrad var nog bonden Olle Johansson i Harplinge, vars nästan 15 meter stora cirkel blev känd över hela Sverige i och med inslaget i Nattkafé:

- Det har varit massor av människor här, säger han till UFO-Sverige. En kvinna åt till och med av rågen eftersom hon trodde att den innehöll övernaturliga krafter.

När UFO-Sveriges Inga-Lill Wallin besökte platsen satt en annan kvinna och mediterade i cirkelns mitt. Kvinnan hade tagit flyget ned från Stockholm och sedan taxi ut till Harplinge enbart för någon timmas besök i cirkeln.

- Tänk om den inte är äkta då, sa Inga-Lill Wallin till kvinnan.

- Det hoppas jag verkligen att den är, svarade kvinnan.

Ett vanligt fenomen i samband med cirklar är att det ofelbart dyker upp rapporter om andra händelser, händelser som raskt kopplas samman med cirklarna.

I flera fall, bland annat i Harplinge, har ljusfenomen rapporterats. Men vid en närmare kontroll har det visat sig att ljusen tidsmässigt inte har kunnat kopplas ihop med cirklarna.

I fallet med den fejkade cirkeln vid Säve depå, norr om Göteborg, skulle en man ha sett konstiga ljus på himlen samma natt som cirkeln skulle ha uppstått.

När Anders Persson intervjuade mannen visade det sig dock att observationen inte gick att knyta till cirkeln och att det mannen sett troligen var strålkastare som lyst upp mot molnen.

Också den förfalskade cirkeln i Orsa har kopplats ihop med observationer av ljus på himlen.

Den här typen av sammankopplingar av två fristående händelser till varandra ("guilt by association") är vanlig inom ufologin, särskilt bland de mer konspiratoriskt lagda. Trots att händelsernas enda gemensamma nämnare oftast är att det i båda fallen rör sig om något ännu ej identifierat, är det lätt att tolka detta som ett slags samband i sig. Exemplen visar att så inte behöver vara fallet.

Kopplingen UFO och cirklar är trots allt mycket svagt. Inte vid något tillfälle har något föremål observerats i samband med att en cirkel bildats.

En detalj som ofta anförs som bevis för att en cirkel skulle vara äkta - alltså inte gjord av människor - är att stråna inte är brutna. Varför just detta skulle vara ett kriterium är svårt att förstå eftersom strån bara bryts när de är väldigt torra. Vid fuktig väderlek, särskilt en sommar som denna, är stråt mjukt och böjligt. Den förfalskade cirkeln i Orsa är ett sådant exempel.

Problemet med cirklarna är givetvis att blotta anblicken av dem gör den mest förhärdade skeptiker mjuk i själen. Många är rena konstverken. Även om flertalet av sommarens svenska exemplar har varit relativt enkla och saknat de engelska extravaganserna har det funnits enskilda undantag - "Atlantis-cirkeln" i Skyllberg var ett sådant. UFO-Sveriges undersökning visar att cirkeln i Skyllberg och dess granne i Äsperud en kilometer bort, är gjorda av samma personer. I Äsperudscirkeln hittade så tydliga spår efter fuskarnas redskap.

Det finns all anledning att hålla huvudet kallt när det gäller cirkelformationerna. Den troligaste förklaringen är att nästan alla är gjorda av människor - för att lura andra människor. Kanske är ett fåtal orsakade av någon form av naturfenomen, men efter sommaren 1993 är jag inte längre beredd att slå vad om ens detta.

Följande personer har undersökt cirklarna:

Leif Lissjanis, Arne Lundberg, Conny Persson, Ing-Marie Strömberg, Tobias Lindgren, Mats Josefsson, Mats Nilsson, Göran Jansson, Jan-Olof Norgren, Ronny Andersson, Owe Lewitzki, Michael Persson, Anders Persson, Jessica Gustafsson, Claes Axstål, Karl-Erik Johansson och Clas Svahn.

Alla undersökningar har samordnats av Kurt Persson på UFO-Sveriges rapportcentral.