When They Severed Earth From Sky: How the Human Mind Shapes Myth

Elizabeth Wayland Barber & Paul T. Barber
Princeton University Press

Elizabeth Barber (professor i lingvistik och arkeologi) och hennes man Paul (forskare på The Fowler Museum of Cultural History) har skrivit en bok om människan och hennes myter; varför de finns och hur de skapas.

Och det är en fantastiskt intressant bok de åstadkommit; välskriven, relativt lättläst, men framförallt fylld till bristningsgränsen med intressanta fakta som alla som vill lära känna den mänskliga naturen och hennes sätt att förklara sin omgivning bör läsa.

Premissen bakom deras argument är – kortfattat – att historiska myter aldrig var menade som ”skönlitteratur”, enligt vårt moderna sätt att se på det. Istället fungerade de som bärare av riktiga händelser och observationer, framförallt för samhällen där skriftspråket ännu inte var utvecklat eller var reserverat för en liten skara människor med exklusiva åtaganden.

Naturkatastrofer, som till exempel vulkanutbrott och översvämningar, bevarades genom århundraden i människors minnen genom att de fruktansvärda förödelserna förklarades genom gudomliga strider och ingripanden; och trots att orsakerna inte var korrekta kunde människorna ändå förstå och framförallt komma ihåg resultaten från katastroferna.

Makarna Barbers argument är både genomtänkta och väl beskrivna, och genom hela boken beskriver de olika såkallade ”Myth Principles”, det vill säga regler och normer för hur myter skapas, hur de utvecklas, varför de ändrar sig över åren, varför människor väljer att tro på dem, och mycket, mycket mer.

Det är lätt hänt att moderna människor väljer att förlöjliga historiska kulturers idéer, helt enkelt eftersom de i våra ögon sett ser mer eller mindre befängda ut. Men, påpekar makarna Barber genomgående på de 251 sidorna, det är både felaktigt och orättvist, då historiska kulturer helt enkelt applicerade sina egna förklaringsmodeller till fenomen vi idag tolkar annorlunda tack vare vetenskapliga metoder. Som de skriver: ”We do well not to underestimate the intelligence and knowledge of our remote ancestors.”

Men boken handlar inte uteslutande om forntiden. Samma metoder som används när man studerar historiska kulturer kan även användas i dagens samhälle, till exempel vid skapandet av olika syndabockar. Historier om morbida satanister som offrar spädbarn och dricker jungfrublod är inget nytt; marginella grupper har i alla tider fått finna sig i att bli föremål för den breda massans fasor. (Och en gång i tiden var det, som makarna Barber förklarar, faktiskt kristna som anklagades för exakt samma sak som dagens satanister anklagas för).

Andra intressanta kapitel är till exempel författarnas synnerligen effektiva sågande om myten om påstådda Cattle Mutilations i USA. I deras ögon är det definitivt inte ondskefulla utomjordingar eller lömska regeringsagenter som våldför sig på boskap, utan förklaringarna är helt enkelt både enkla och naturliga. Även den universella tron på en andevärld förklaras utifrån förnuftiga och givande diskussioner.

Men, boken har ändå sina brister. Delen som handlar om astronomi och astrologi (där också inspirationen till bokens titel diskuteras) känns ganska långrandig, trots dess nödvändighet för att till fullo förstå myter som uppstått efter studier av himlavalvet, dess stjärnor, och planeter. Dessutom har författarna en tendens att avfärda allting genom naturliga förklaringsmodeller, och möjligheten att det skulle kunna finnas ”någonting annat” där ute förkastas fullständigt.

Utifrån ett akademiskt perspektiv är det kanske rätt och riktigt, men en 100 procentig skeptisk infallsvinkel känns ofta något torr i slutändan, och även så i detta fall.