Luftskeppsvågen i USA 1896-97

Elsie-Marianne Molin 

År 1896 och 1897 rapporterade tusentals människor i ett stort antal stater i USA att de såg luftskepp när de tittade upp mot himlen. Farkosterna var cylindriska eller cigarrformade och drevs med propeller. 

År 1896 och 1897 rapporterade tusentals människor i ett stort antal stater i USA att de såg luftskepp när de tittade upp mot himlen. Farkosterna var cylindriska eller cigarrformade och drevs med propeller. Beskrivningarna kunde variera mycket. Det märkvärdiga med alla dessa rapporter var att det så vitt man visste ännu inte fanns några luftskepp i Amerika, åtminstone inte motordrivna styrbara sådana. Däremot hade man börjat göra försök med motordrivna luftskepp i Europa.

Europeiska uppfinnare var långt före de amerikanska med att bygga luftskepp. Men före luftskeppens tid fanns det luftballonger. Den första fungerande luftballongen tillverkades av bröderna Joseph och Etienne Montgolfier. Den fylldes med varmluft genom att en eldkorg med brinnande ull och halm placerades under luftballonghöljets öppning. Den sändes upp i september 1783 från platsen framför slottet i Versailles.

Så småningom fylldes luftballongerna med vätgas eller lysgas i stället för varmluft. Redan i december 1783 skickade en känd fysiker. Jacques Charles, upp en vätgasfylld luftballong som höll sig uppe en hel timme. Luftballongerna blev mycket vanliga under 1800-talet. Dels användes "friballonger" som drev med vinden och inte var styrbara. De försågs ibland med vingar som flaxade i luften eller med konstiga parasollkonstruktioner som öppnades och stängdes, eller också rodde man med åror i luften, alltsammans till ingen nytta. Man använde också luftballonger fastsatta i marken med en kabel som kunde vinschas upp och ner. Många människor fick göra sin första luftfärd med fast förankrade luftballonger, bland annat från Tivoli i Köpenhamn på 1890-talet.

Man kom så småningom på det klara med att ett styrbart luftskepp borde vara cigarrformat och ha någon framdrivningsmekanism. År 1852 byggde fransmannen Henri Giffard ett luftskepp som hade en liten ångmaskin på tre hästkrafter som drev en propeller. Men det var svårmanövrerat och Giffard kunde inte vända och återvända till platsen som han hade startat ifrån.

Ar 1891 framlade greve Ferdinand von Zeppelin det första förslaget till luftskepp bestående av en stadig fackverkskonstruktion som var överklädd med tyg. Luftskeppet var styvt till skillnad från de mjuka eller halvstyva som hade använts tidigare. I juli år 1900 kom den första zeppelinaren upp i luften. Zeppelin fortsatte att experimentera och i juli 1919 gick en zeppelinare mellan England och Amerika. Färden tog 108 timmar.

I fortsättningen byggdes många luftskepp i olika länder. Då första världskriget bröt ut 1914 hade både England, Frankrike och Tyskland var sin flotta. Av dessa luftskepp var de tyska zeppelinarna de största, snabbaste och stabilaste. De användes, trots sin sårbarhet, till att fälla bomber över England under kriget.

I Tyskland började man bygga ett 236 meter långt luftskepp som förutom en besättning på 40 man skulle kunna medföra ett 30-tal passagerare. Det fick namnet “Graf Zeppelin”, hade fem motorer och en topphastighet av 128 km i timmen. 1936 konstruerades en zeppelinare som var ännu större. Den fick namnet "Hindenburg”. Farten var 135 km i timmen och den kunde ta 50 passagerare jämte besättning.

Luftskeppet gjorde många resor med passagerare 1936 och 1937, bland annat till Sydamerika. På våren 1937 planerades 18 flygningar till USA.

Den 6 maj kom “Hindenburg” till New York på sin första resa och skulle landa på Lakehurstflygplatsen vid 19-tiden när det fattade eld och störtade. Av 97 personer ombord omkom 35 samt en man ur markpersonalen. Efter denna katastrof inställdes all passagerartrafik med seppelinare.

Luftskeppen i Amerika

Låt oss återvända till Amerika, där många människor från november 1896 till maj 1897 alltså rapporterade att de såg luftskepp av en typ som historiker anser inte fanns vid den tiden, det vill säga motordrivna, styrbara luftskepp som kunde gå mot vinden. Hastigheten varierade mellan 10 och 300 km i timmen.

Många påstod sig ha konstruerat luftskepp och många patentansökningar lämnades in men det finns inga belägg för att några sådana farkoster någonsin kom upp i luften.

Observatörerna såg ofta ljus på farkosterna. De kunde vara vita, blå, röda eller gröna och sökarljuset kunde ibland vara så starkt att marken nedanför badade i ljus. Ett vittne såg ett föremål som sjönk nästan till marken och därefter gick rakt uppat med hög hastighet och försvann i nattens mörker. Ofta hände det att luftskeppen studsade upp och ner i en vågliknande rörelse. Det berodde på flaxandet med vingarna, trodde vittnena. Ibland hördes ett surrande ljud och ibland hördes ingenting.

Somliga berättelser är mycket fantasifulla. Ibland hörde vittnena röster och musik från luftskeppen. En man hörde någon ombord säga: "Gå högre upp, annars kolliderar vi med kyrktornen”. Allt emellanåt föll det ner föremål, vanligtvis brev från luftskeppen.

I april 1897 råkade en man som hette Joseph Joslin på ett luftskepp. Han träffade en kortvuxen man som hypnotiserade honom och tog honom ombord på ett luftskepp och höll honom fången där i tre veckor. På grund av hypnosen kom han inte ihåg mycket av vad som hände och hur han återvände till jorden. Detta liknar mycket nutida ombordtagningsberättelser.

Ibland såg vittnena passagerare ombord eller nära luftskeppet på marken. Fotspår syntes vid landningsplatsen efter i någon som tydligen hade hoppat ur farkosten för att reparera den från utsidan. Sheriffen i Farmerville, Texas, talade om att när föremålet passerade över honom på 60 meters höjd kunde han se två män och någonting som liknade en stor New Foundlandshund. Några vittnen i Sacramento rapporterade att de såg en cigarrformad maskin, framdriven av fyra män, som satt vid sidan av cigarren och rörde sig som om de cyklade.

Vittnena träffade ibland besättningen på luftskeppen. En man berättade att ett luftskepp landade i närheten när han arbetade på en åker. Sex personer steg ur det, stannade några minuter och talade med honom. Sedan hoppade de ombord och seglade iväg. Samtliga vittnen beskrev passagerarna som vanliga människor och inte som varelser från en annan värld.

Det förekom också bluff. I Burlington, Iowa, sände bluffmakarna upp en ballong av silkespapper över staden. Då ringde en del människor genast till den lokala tidningen och svor på att de hade sett ett luftskepp med röda och gröna ljus. En aktad medborgare försäkrade att han hade hört röster från luftskeppet.

Somliga förklarade att de hade tagit fotografier av luftskeppen, men experterna var oeniga om deras äkthet. Människor trängdes på gatorna i hopp om att få se en farkost. Somliga blev mycket rädda om de såg någonting. En man föll ned på knä och bad för sin och sin familjs säkerhet.

Vetenskapsmännen sa ungefär samma saker som nu för tiden. Professor Rigge, en astronom vid Creighton College, trodde att det första luftskeppet som sågs i Omaha var planeten Venus. Det var omöjligt att en okänd man i ett ödsligt område kunde uppfinna ett luftskepp, när luftforskare hade försökt i åratal utan att lyckas. En annan astronom, som själv hade sett fenomenet, förklarade att det var stjärnan Betelgeuse i Orions stjärnbild. Han talade om att atmosfäriska omständigheter bidrog till illusionen att föremålet ändrade färg och rörde sig upp och ner.

Många tidningar och vetenskapsmän hänförde luftskeppen till bluff, hallucinationer och alkohol, men andra trodde att det fanns en hemlig uppfinnare.

En annan teori var att utomjordingar från Mars besökte jorden. Vid den tiden trodde ju många människor att denna planet var bebodd av tekniskt avancerade varelser. USA:s ledande astronom, Percival Lowell, tyckte sig se kanaler på Mars, en tro som inte vederlades förrän obemannade rymdsonder tog närbilder av Mars 1970.

En fantasifull teori var att luftskeppet tillhörde ett gäng inbrottstjuvar, som med hjälp av sökarljus och röntgenstrålar, under ledning av vetenskapliga experter, seglade över städerna och tittade ner genom väggarna i husen och bankvalven. Senare återvände de och lade beslag på sitt byte,

Journalistiska bluffar var mycket vanliga på 1800-talet. En sentida radiojournalist, Frank Edwards (1908–1967), hörde till de journalister som var mer intresserade av en god historia än av sanningshalten i den. Inte för inte var han medlem i en klubb som hette “The Liars' Club”, ljugarklubben.

Han skrev en bok där han berättade att en farmare i Kansas, som hette Alexander Hamilton, vaknade sent en kväll av att djuren på hans gård förde oväsen. Han tittade ut och såg att ett luftskepp svävade ovanför en av hans kor. Kon var fastbunden i ett rep som gick upp till farkosten och sprattlade och bölade. Farmaren rusade ut och försökte skära av repet men lyckades inte, utan kon drogs upp till luftskeppet. Nästa dag hittade en annan farmare kons skinn, ben och huvud på sin åker. Också andra fall av djurstympningar rapporterades.

I mitten av 1960-talet upptäcktes berättelsen av ufologer och därefter har bortrövande och stympning förekommit i många UFO-berättelser. Med all sannolikhet var den ett rent påhitt.

År 1900 byggde A. Leo Stevens det första motordrivna, styrbara luftskeppet som flög i USA. 1904 resulterade major Thomas Scott Baldwins fyraåriga experimenterande i det första praktiskt användbara luftskeppet i USA, "California Arrow", Californiapilen.

Bara några få år efter alla rapporter om motordrivna, styrbara luftskepp i slutet av 1800-talet fanns det alltså sådana i USA. Men vad det var för luftskepp som människor såg under en kort tid 1896–1897 har ufologerna inte fått något säkert svar på trots ivrigt letande i gamla mikrofilmade tidningar.

Mycket var bluff, det mesta misstolkningar av Venus och starka stjärnor och en hel del ren masspsykos. Men några av rapporterna kan ändå inte så lätt avfärdas. De förblir en gåta, precis som de oförklarade vågor av luftskeppsobservationer som gjordes världen över 1909–1910 och 1913.