Ufologi med inriktning på sakfrågan

Ufo fenomenet är ett komplext fenomen som på många sätt är svårt att tackla och få grepp om. Ufologin i sig är ett tvärvetenskapligt ämne som innefattar exempelvis fysik, astronomi, psykologi och folktro och det hela blir inte bättre av att andelen forskare inom dessa discipliner som engagerat sig inom ämnet är förhållandevis väldigt få vilket gör att ufologin istället bedrivs till allra största del på ideell amatörnivå. Det här har lett till att den forskning som bedrivits gentemot själva sakfrågan inom ufologin har varit tämligen sällsynt och istället så har så den allra största delen av verksamheten gått ut på att undersöka, dokumentera och sammanställa enskilda fall. Även denna del av verksamheten är naturligtvis en del av den ufologiska forskningen men är snarare att betrakta som ett förarbete till vidare research.

Personligen så anser jag även att alldeles för lite forskning som riktas direkt till sakfrågan har vidtagits inom ufologin och det vore på tiden att bredda verksamheten för att regelbundet rikta in sig på just sak frågan. I den här artikeln tänkte jag därmed kika lite närmare på en del av de forskningsmetoder som går att tillämpa gentemot sakfrågan.

Till att börja med så ska det poängteras att sakfrågan i ämnet alltså handlar om de återstående procenten som ännu inte fått någon förklaring. Dessa rapporter kan likväl kallas för genuina ufo rapporter och det är i praktiken de återstående procenten (vanligtvis 2-5%) som därmed utgör ufo fenomenet. Det är det här procenten vi måste komma till botten med. Så vad finns det då för metoder som kan tillämpas för att komma närmare en förklaring i sak frågan?

Där finns det huvudsakligen två teorier som kan testas och som i månt och mycket står och väger emot varandra. Den ena teorin går ut på att ufo fenomenet är ett genuint fysiskt men hittills för vetenskapen okänt fenomen och den andra teorin som kommit att kallas för den social psykologiska teorin går ut på att ufo fenomenet är en modern myt och att de oförklarade procenten har samma förklaring som de uppklarade 95-98 procenten. Här hävdar man att anledningen till att förklaringen saknas i dessa fall är att vi inte kan ha tillgång till alla nödvändiga data för att finna förklaringen i samtliga fall.

Så hur kan vi då testa de här teorierna? J. Allen Hynek utförde i mitten på 80 talet ett omfattande test där han matchade ifo rapporter med ufo rapporter. Resultatet presenterades vid ett föredrag den 29 maj 1984 som hölls inför ”American Association for the Advancement of Science”. Vad Hynek gjorde var att han plockade ut 400 väl utvalda rapporter som matchade de krav som Hynek satt upp för rapporterna. Dessa var bland annat att observationerna skulle innefatta fler (gärna oberoende) vittnen och att rapporten skulle vara väl undersökt antingen av honom själv eller av en av Hynek godkänd ufolog. Därefter delade Hynek upp rapporterna i ca 200 olika beståndsdelar som i det här fallet även kan kallas för kännetecken och dessa fördes in och kodades i en databas.

Dessa kännetecken var helt enkelt detaljer i rapporterna så som svävande/hovrande rörelse, avtryck på marken, surrande ljud etc. Därefter jämförde Hynek kännetecknen i de utvalda ufo rapporterna med kännetecken inom ifo rapporter i syfte att se om dessa matchade varandra eller ej. Resultatet visade att ufo rapporterna trots allt skilde sig i stor utsträckning gentemot ifo rapporterna och uppvisade alltså inte de kännetecken som i regel gick att finna bland ifo rapporterna. Det här resultatet ger inget övertygande bevis i någon riktning men visar på en indikation som tyder på att det trots allt existerar en kärna av ufo rapporter som kan representera något nytt för vetenskapen.

Ytterligare ett exempel på forsknings metoder av det här slaget är James M. McCampbells arbete som presenterades i boken ”Ufology 1973”. McCampbell gjorde här en omfattande analys av samtliga väsentliga delar av fenomenet och matchade dessa mot kända fysikaliska egenskaper. De delar som McCampbell gick igenom var följande: Formbeskrivningar, sammansättning och färgnyanser/ljusstyrkor, ljud, påverkan på elektrisk apparatur och omgivning, fysiologiska effekter på vittnen och djur samt framdrivning. Därefter gjorde McCampbell ett omfattande arbete där han matchade dessa delar av fenomenet med fysiska egenskaper hos kända fenomen och företeelser.

Exempelvis genom att testa vilken fysisk komponent som kan orsaka brännskador i marken av de slag som rapporterats eller orsaka det så ständigt återkommande hummande ljud som rapporterats i ufo rapporter världen över. Vad McCampbell kom fram till var slående. Så gott som samtliga väsentliga delar av fenomenet kunde förklaras i form av mikrovågs energi. Här följer ett fåtal exempel tagna ur McCampbells presentation som finns på s.94-95 i boken. Elektromagnetisk energi som sträcker sig mellan 300 till 3000 MHz eller högre tycks vara orsaken till att a) stimulera färgade halos runt ufo fenomen huvudsakligen genom de ädla gaserna i atmosfären, b) producera en bländande vit plasma på ufo föremålens yta liknande det som syns hos klotblixtar, c) inducera kemiska förändringar som märks av i form av odörer, e) Orsaka stopp i förbränningsmotorer genom att öka resistensen i fördelardosan och undertrycka strömmen i primärlindningen, g) upphettning av bilbatterier genom direkt absorbering av energin i batterisyran, p) stimulera hörselnerven vilket resulterar i att personen kan höra ett hummande eller surrande ljud. Även andra effekter så som paralyserande effekter på vittnen och brännmärken i omgivningen kunde enligt McCampbell härröras till mikrovågsenergi. McCampbells arbete är ett utmärkt exempel på hur ufologisk forskning med inriktning på sakfrågan kan gå till, en matchning mellan väsentliga delar av fenomenet och kända fysikaliska aspekter. Nu ska det påpekas att även McCampbells teori i nuläget är spekulativ då den exempelvis till stor del bygger på vittnesmål som grunddata för teorin vilket är att betrakta som allt för osäkra data för att någon definitiv slutsats ska gå att dra.

Men teorin utgör precis som Hyneks arbete en tydlig indikation på förekomsten av ett genuint ufo fenomen. Den senare av de här metoderna förutsätter dock ingående expertis inom fysiken och vidare tester av den skulle förutsätta ett engagemang från den etablerade naturvetenskapliga forskningen (McCampbell ger i slutet av boken förslag på hur ett vidare arbete kan läggas upp).

Så vad kan då vi amatörer bidra med på det här planet. En återkommande vetenskaplig modell inom en rad discipliner ser ut enligt följande. 1. Bilda en hypotes och utgå ifrån att den stämmer, 2. Räkna ut vilka konsekvenser teorin kommer att få ifall den stämmer, 3.matcha konsekvenserna med befintliga data. Ska vi nämna ett exempel av den här metoden så anser jag själv att det finns skäl att testa teorin om huruvida det många rapporter om närkontakter med ljusklot av olika slag går att matcha med kända naturfenomen i syfte att se om även dessa rapporter kan härröra från ett hittills okänt naturfenomen.

Så hypotesen blir då att observationerna härrör från ett hittills okänt/outforskat naturfenomen. Konsekvenserna i ett sådant fall kan exempelvis bli bland annat: 1.fenomenet är Begränsat/koncentrerat till vissa/särskilda områden, 2. Begränsat/koncentrerat till vissa tider om året, 3. Särskilda och eventuellt ovanliga meteorologiska alternativt geologiska förhållanden bör förekomma i samband med observationer eller vid de platser där fenomenet observerats, 4. Fenomenet bör ha observerats under stor del av den mänskliga tideräkningen och bör förekomma inom historiska berättelser och ev inom folktro. Nu är det här bara några av de konsekvenser som vi finner ifall vi listar ovanstående hypotes och även den listade hypotesen i sig samt de listade konsekvenserna ovan bör givetvis utvecklas och specificeras ytterligare. Men som en grundpelare i en teori i still med ovanstående förslag så blir konsekvenserna helt enkelt att det fenomen som man försöker finna belägg för och som av olika anledningar kan antas ha en del likheter med andra redan kända befintliga naturfenomen även kan förväntas ha liknande egenskaper som dessa redan kända naturfenomen. Konsekvenserna blir då de egenskaper som man antar att fenomenet besitter. Därefter så går arbetet ut på att matcha konsekvenserna mot befintliga data som i det här fallet är observationsrapporter som finns över ljuskolt på nära håll. Om vi kan visa på att fenomenet har samma eller många av de egenskaper som vi hittar hos de kända naturfenomen som vi antog att fenomenet hade likheter med så har vi även där en indikation.

Även statistik är ett oerhört användbart redskap i ufologiska sammanhang. Att bygga omfattande statistik som sedan kan gås igenom för att hitta genuina samband och men även för att göra föreutsägelser om exempelvis hur, vart och när fenomenet sannolikt kan observeras är en metod som borde tillämpas mer inom ufologin då förutsägelser är en väsentlig del inom vetenskapen.

Så hur förhåller det sig då med den socialpsykologiska modellen som hävdar att fenomenet inte härrör från ett genuint fenomen. Även för denna teori så kan Hyneks ovanstående modell användas för att se om fenomenet har samma kännetecken i det oförklarade fallen som vi finner i ifo fallen. En annan metod för att gå på djupet med den här teorin är att spåra ursprunget på ett fenomen och se om fenomenet först uppkom i fiktiva sammanhang och sedan rapporterades eller om det var tvärtom.

Har fenomenet förekommit i fiktiva berättelser innan de första faktiska rapporterna kom in så har vi en tydlig indikation på att fenomenet rör sig om en myt. Svårigheter kan däremot finnas när denna metod ska tillämpas på ufo fenomenet då det är oerhört svårt att spåra ursprunget på ett fenomen som går så pass långt tillbaka i tiden. Däremot kan man göra försök att spåra specifika delar av fenomenet. En annan metod som kan användas här liknar ovanstående metod med konsekvenser och matchning.

Genom att studera olika väsen inom antingen lokal eller mer utbredd folktro och i samband med det försöka klargöra vilka kulturella och sociala förhållanden som rådde under den aktuella tiden och vilken mån dessa förhållanden kan ha bidragit till en mytbildning kring de olika fenomenen så kan man måla upp en modell att gå vidare med (i ett sådant arbete kan givetvis etnologer vara till stor hjälp då dom sannolikt redan har en rejäl överblick på den här punkten). Därefter kan man genom att se vad dåtidens kulturella och sociala förhållanden lede till för mytbildningar göra en rimlig uppskattning av vad dagens kulturella och sociala förhållanden bör leda till för mytbildningar.

Finner man exempelvis att den dåtida kulturen och den sociala miljön för i tiden lede till en utbredd tro på allhanda väsen (vilket ett flertal etnologiska studier även visat på att den gjorde) så kan man försöka uppskatta hur en sådan mytbildning skulle ha utvecklats med tiden i och med att kulturen utvecklats och till slut hur en sådan myt i skulle se ut i dagens samhälle med dagens kultur.

Här hävdar många skeptiker att dagens rymd era gör att myten idag har omvandlats och anpassats till en modern myt som bygger på utomjordiska farkoster men som tidigare byggde på vittror och troll. Det här är givetvis en lockande tanke att luta sig mot när man ser till den kulturella utvecklingen och hur fenomenet tycks ha följt sin tid. Däremot så har jag själv ännu inte sett något arbete där den här teorin presenteras i mer utförlig och omfattande mån med jämförelser mellan dåtid och nutid samt matchningar mellan den kulturella utvecklingen och den därefter förväntade utvecklingen inom mytbildningen.

Utöver det här så vore det minst sagt önskvärt att presentera bättre förklaringar på de föreliggande hinder som idag finns för den socialpsykologiska teorin vilket följaktligen är de många fysiska omständigheter som dokumenterats i samband med fenomenet. En samkörning av konstruktivt fältarbete i syfte att försöka erbjuda mer tillfredsställande förklaringar på så kallade närkontakter av andra graden (den rapportkategori där någon form av fysiska omständigheter har rapporterats) i kombination med en omfattande och utförlig studie av ovanstående slag skulle vara en metod för att arbeta vidare med denna hypotes.

Det är ett arbete som likväl kan vidtas av ufologer även om de främsta förespråkarna för teorin i dagsläget är skeptiker sidan. Ufologin förväntas arbeta objektiv och bör därmed testa även den socialpsykologiska modellen i syfte att vara beredda att ifrågasätta det genuina ufo fenomenets faktiska existens.