UFO - en kort historik

Clas Svahn

UFO, förkortning för engelskans Unidentified Flying Object, "oidentifierat flygande föremål", ibland även kallat flygande tefat i betydelsen utomjordiskt rymdskepp. Förkortningen infördes av amerikanska flygvapnet i början av 50-talet. Som UFO betecknas de iakttagelser av fenomen/föremål på himlen som trots en noggrann undersökning inte har kunnat identifieras.

Den första stora UFO-vågen, så kallad "flap", inträffade över västra Ryssland 1892 då tidningarna kunde rapportera om säregna iakttagelser av "ballonger" i skyn. Några år senare, vintern 1896/97 drabbades västra och mellersta USA av en ännu mera omfattande våg. Den gången beskrevs föremålen som "luftskepp" även om de flesta iakttagelserna gjordes nattetid då observationsförhållandena var dåliga.

Den första svenska UFO-vågen inleddes vintern 1933/34 med tusentals observationer för att åter blossa upp 1936/37 men då i mindre omfattning. Föremålen, som ofta syntes i dagsljus, beskrevs som "flygplan" och svensk militär sattes in mot inkräktarna. Trots försök att identifiera flygmaskinerna misslyckades militären med detta. I dag anser historiker att många av rapporterna orsakades av tyska spionflygningar över norra Sverige, Norge och Finland.

1946 tillsatte överbefälhavaren en hemlig kommitté för att utreda det stora antalet rapporter om "missiler" som sågs kränka svenskt territorium. Dessa okända föremål fick snabbt namnet spökraketer av pressen. Raketerna påminde till utseenden om tyska V-bomber.

Inom kommittén misstänke man att rapporterna orsakades av ryska försök med erövrade bomber men senare tiders forskning har visat att några sådana experiment inte utfördes vid den tiden. Vid flera tillfällen genomsöktes sjöar i norra Sverige efter rapporter om nedslag men militärens undersökare kunde aldrig finna några metalldelar, endast gropar i sjöbottnen. I en slutrapport till ÖB skriver kommittén:

"Det har utan tvivel över Sverige pågått en främmande försöksverksamhet med reaktions- eller raketvapen."

Den 25 juni 1947 myntades begreppet flygande tefat (flying saucer) av den amerikanske reportern Bill Bequette som i en artikel i East Oregonian beskrev hur privatflygaren Kenneth Arnold den 24 juni hade mött nio blänkande föremål över Kaskadbergen i delstaten Washington. I själva verket liknade de föremål Arnold mötte halvmånar. Det var dock inte första gången föremål jämfördes med flygande tefat. Redan i januari 1878 beskrev bonden John Martin i Texas hur ett föremål format som ett tefat hade flugit över hans gård.

Antalet rapporter om oidentifierade föremål ökade kraftigt efter Arnolds observation och även i Sverige diskuterades frågan flitigt i massmedia. I USA kom också flera kontaktpersoner att publicera böcker där de påstod sig ha varit ombord på flygande tefat och mött farkosternas besättning. Den mest kände av dessa var George Adamski (1891-1965) vars bok "Flygande tefat har landat" översattes till flera språk och kom ut på svenska 1957.

Under hela 50-talet och en bit in på 60-talet ansvarade försvarsstaben för utredningar i samband med svenska UFO-rapporter men överlät i oktober 1965 handläggningen på försvarets forskningsanstalt, FOA. FOA kom genom sina handläggare (Tage Eriksson 1966-1976, Sture Wickerts 1976-1990 och Arne Gjärdman 1990-2000, Karsten Jöred 2000-) att fungera som rapportmottagare och allmänhetens kontakt, några egna undersökningar utfördes inte. Vissa rapporter kom också att undersökas av säkerhetspolisen, Säpo.

Liksom i Sverige visade den amerikanska försvarsmakten till en början ett stort intresse för UFO-rapporterna som man ansåg kunde ha sin förklaring i kränkningar av främmande makt. I oktober 1966 gav amerikanska flygvapnet Universitetet i Colorado i uppdrag att studera UFO-fenomenet. Resultatet av utredningen, den så kallade Condonrapporten (efter utredningens ordförande professor Eduard U. Condon) publicerades 1968. Trots att det 1.000 sidor omfattande dokumentet innehöll en stor mängd ouppklarade observationer slog Condon själv fast i sin inledning att UFO-fenomenet inte förtjänade ett fortsatt studium. Amerikanska flygvapnet kom att använda Condonrapporten som argument för att lägga ned sina egna offentliga undersökningar. Dokument visar dock att flygvapnet liksom andra amerikanska myndigheter också senare i hemlighet fortsatt intressera sig för UFO-rapporter.

Vid sidan av de officiella UFO-undersökningarna växte privata grupper och organisationer upp; i USA Aerial Phenomena Research Organization, Apro (1952) och National Investigations Committee on Aerial Phenomena, Nicap (1956) följda Mutual UFO Network (1969) och Center for UFO Studies (1973), i Sverige Ifologiska Sällskapet (1958) och Malmö Interplanetariska Sällskap (1958). 1970 bildades så Riksorganisationen UFO-Sverige som den första landsomfattande organisationen följd av Göteborgs Informationscenter för Oidentifierade flygande föremål, Gicoff senare samma år.

Den vanligaste typen av rapporter är ljusfenomen under dygnets mörka timmar. Endast en av tio iakttagelser görs i dagsljus.

De rapporter som framför allt kommit att intressera UFO-grupperna är sådana där varelser setts i samband med en observation, så kallade närkontakter av tredje graden. Begreppet närkontakt myntades av astrofysikern och UFO-undersökaren J. Allen Hynek (1910-1986) i boken "The UFO Experience" 1972. Hynek var under flera år anlitad av amerikanska flygvapnet för att bortförklara UFO-rapporter men kom med tiden att ändra åsikt.

Under 1980-talet blev det vanligt att UFO-observatörer under hypnos berättade hur de blivit förda ombord på farkoster och undersökta av okända varelser. Dessa ombordtagningar blev kända genom boken "Missing Time" (1981) av New York- konstnären Budd Hopkins och senare genom skräckboksförfattaren Whitley Striebers självupplevda "Communion" (1987). Samtidigt som ombordtagningsfenomenet kom att ådra sig ett allt större intresse bland de UFO-intresserade gjordes allt färre undersökningar av klassiska UFO-rapporter; observationer av till synes okända farkoster och föremål.

Mot slutet av 1980-talet och i början av 90-talet fick en mera new age-inriktad tolkning av UFO-fenomenet utrymme i media. Förespråkarna för new age-ufologin såg observationerna som tecken på gudomliga ingripanden. Flera sekter växte upp kring kontaktpersoner på olika håll i världen.

De vetenskapsinriktade UFO-grupperna, som UFO-Sverige, har fortsatt att växa. I dag finns världens största arkiv med UFO-relaterat material i Sverige. Arkivet innehåller bland annat 15.500 rapporter i en databas.